Det här arbetet är en undersökning av vad förskolor i kommunen har haft för nytta av Natur- och teknikskolan.Det är en kvalitativ undersökning baserad på sex intervjuer med pedagoger från tre skolområden i kommunen. Gemensamt för de sex förskoleavdelningarna är att de pedagoger som arbetar där har alla fått Fortbildning på Natur- och teknikskolan i mer eller mindre utsträckning. Förskoleavdelningarna har tillhandahållit enkla material för att på ett variationsrikt sätt kunna arbeta med utomhuspedagogik vid både skogsutflykterna och hemma på gården. Natur- och teknikskolan har haft stor betydelse för verksamheten genom att inspirera och fortbilda pedagoger till arbete med barn i utomhusmiljö. Då kan en bra grund läggas för en positiv relation till naturen..

Syftet med vårt arbete var att få en inblick i hur verksamma lärare i förskoleklass arbetar genusmedvetet med undervisningens innehåll i praktiken. För att få reda hur det ser ut i verksamheten genomförde vi en kvalitativ studie där vi använde oss av semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade tio lärare med varierade åldrar på sex olika skolor.  Den genusmedvetenhet som lärarna lyfte fram kan knytas till följande kategorier: se individen, synliggöra och diskutera skillnader, bryta könsmönster, arbeta könsneutralt, lärarnas tankemönster samt tillvaron utanför förskoleklassen. Vår slutsats blev att lärare behöver få mer kunskap och Fortbildning i form av en teoretisk grund som kan hjälpa att sammanfoga teori och praktik när det gäller att kunna arbeta mer genusmedvetet i verksamheten..

Abstract Titel: Varför är det ingen som reagerar? En studie om vilken kunskap förskolelärare har om barns tecken på sexuella övergrepp. Why does nobody take notice?A study about what preschoolteachers know about childrens signs of sexual abuse Författare: Heléne Mårtensson och Katharina Rosengren, Lärarutbildningen Malmö högskola 2007 Syftet med detta arbete har varit att kartlägga förskolepedagogers kunskap i att tyda tecken på sexuella övergrepp. För att uppnå vårt syfte och få svar på våra frågor har vi genomfört kvalitativa intervjuer i två olika kommuner.

The aim with this essay is to find out what the expected changes in the subject physics will lead to for teachers and their pupils in ?gymnasiet?. The new fields we have chosen to focus on are electronic structure of condensed matter, nanotechnology and material physics. By studying earlier used curricula and textbooks, we illustrate what teachers may have come into contact with in their teaching careers. The main focus lies on what teachers claim to know about the fields mentioned above and if there is a need for further education.

Uppsatsens syfte är att undersöka och kartlägga hur lärare i praktiken arbetar för att uppnå målen om jämställdhet i klassrummet. De frågeställningar som är vägledande för arbetet är: Hur arbetar lärare för att i praktiken uppnå målen om jämställdhet i klassrummet?Lyckas lärare uppnå målen om jämställdhet i klassrummet?Tio lärare har intervjuats angående hur de anser att de uppnår målen om jämställdhet i läroplanerna. Aktuell litteratur har granskats och studerats. Studiens resultat visade att lärarna har problem med att uppnå målen, att mer tid och resurser behövs.

Syftet med den kvalitativa studien har varit att undersöka vad som kännetecknar en god pedagog.Vid litteraturgenomgången har författaren sökt finna gemensamma kännetecken på en god pedagog från en mängdförfattare som arbetar som pedagoger eller med forskning inom pedagogik.Kvalitativa intervjuer har gjorts med fem pedagoger från Sverige och Bangladesh.Analysen av intervjusvaren har resulterat i sex rubriker: Relationen mellan lärare och elev, utbildning ochFortbildning, ett kall, motivation och engagemang, att tycka om sitt arbete samt erfarenhet.Vid diskussionen betonas betydelsen av relationen mellan pedagogen och eleverna..

Denna undersökning har genomförts på två grundskolor i Norrbottens län för att undersöka vilket genomslag Förenta Nationernas arbete med utbildning för hållbar utveckling hittills har haft i den svenska skolans verksamhet. För att få en uppfattning om detta ville vi undersöka hur undervisningen går till samt hitta bakomliggande faktorer som påverkar dess utformning. Vi undersökte vilka ramfaktorer lärarna är påverkade av, det vill säga de förhållanden som begränsar lärarna att bedriva undervisning som de skulle vilja. Vi undersökte även hur lärare kontextualiserar utbildning för hållbar utveckling, det vill säga hur de utifrån sina egna erfarenheter och föreställningar tolkar begreppet. Hur undervisningen ser ut idag samt vilka ramfaktorer som påverkar detta i relation till hur lärarna kontextualiserar utbildning för hållbar utveckling kan ge en bild av verksamhetens utveckling.

Denna kvalitativa studie tar fram hur fyra förskollärare i förskolan resonerar runt hur man kan hitta lösningar i ett tidigt skede, för att kunna möta utmanande barn. Vi har undersökt hur förskollärare beskriver sin kunskap om och vilka verktyg som behövs för att möta dessa barn. Undersökningen belyser också hur pedagogerna upplever att deras bemötande påverkar arbetet med barn som utmanar. Vi ville ta reda på vilka faktorer som spelar in för att bättre kunna hantera de situationer som uppstår. Förskolan är en skola för alla och vi har valt ett systemteoretiskt perspektiv där man ser på arbetssätt och tankesätt och inte på att barn är på ett visst sätt.

Syftet med min studie var att se hur pedagoger ser på naturvetenskap i förskolan. Vad kan naturvetenskap vara för förskolebarn och hur lyfter pedagogerna fram den? Jag var också intresserad av att få veta hur de använder sig av ett undersökande och utforskande arbetssätt, som har stora likheter med ett naturvetenskapligt arbetssätt.Som metod använde jag kvalitativ undersökning och intervjuade sju förskollärare. De var alla eniga om att naturvetenskap är ett brett och viktigt ämne. I första hand är det biologin man lyfter fram.

Denna kvalitativa studie tar fram hur fyra förskollärare i förskolan resonerar runt hur man kan hitta lösningar i ett tidigt skede, för att kunna möta utmanande barn. Vi har undersökt hur förskollärare beskriver sin kunskap om och vilka verktyg som behövs för att möta dessa barn. Undersökningen belyser också hur pedagogerna upplever att deras bemötande påverkar arbetet med barn som utmanar. Vi ville ta reda på vilka faktorer som spelar in för att bättre kunna hantera de situationer som uppstår. Förskolan är en skola för alla och vi har valt ett systemteoretiskt perspektiv där man ser på arbetssätt och tankesätt och inte på att barn är på ett visst sätt.

Vårt syftet med C-uppsatsen är att ur en pedagogisk synvinkel få en inblick i pedagogers uppfattning om sin kompetens i hur man möter barn i sorg. För att ta reda på detta har vi intervjuat sex pedagoger i södra Sverige. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vi har bearbetat litteratur som belyser pedagogens handlande och skolans roll. Vi har även behandlat litteratur som tar upp vilka olika krisfaser man går igenom när man har drabbats av en traumatisk händelse.

Syftet med vårt arbete var att få en inblick i hur verksamma lärare i förskoleklass arbetar genusmedvetet med undervisningens innehåll i praktiken. För att få reda hur det ser ut i verksamheten genomförde vi en kvalitativ studie där vi använde oss av semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade tio lärare med varierade åldrar på sex olika skolor.  Den genusmedvetenhet som lärarna lyfte fram kan knytas till följande kategorier: se individen, synliggöra och diskutera skillnader, bryta könsmönster, arbeta könsneutralt, lärarnas tankemönster samt tillvaron utanför förskoleklassen. Vår slutsats blev att lärare behöver få mer kunskap och Fortbildning i form av en teoretisk grund som kan hjälpa att sammanfoga teori och praktik när det gäller att kunna arbeta mer genusmedvetet i verksamheten..

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka uppfattningar som finns angående möjligheter och begränsningar för användandet av informations- och kommunikationsteknik med ett perspektiv på hållbar utveckling i grundskolan. Uppsatsen tar avstamp i kvalitativ metod vilken använts vid intervjuer av lärare och IT-pedagoger. Intervjuresultatet visar på att lärare ställer sig positiva till IKT. Lärarna anser även att hållbar utveckling är betydelsefullt. Samtliga intervjuade påpekar vikten av att ha ett tydligt syfte bakom IKT-användande.

I denna studie undersöktes ett antal pedagogers inställning till den utbildning de har eller den Fortbildning de har fått för att använda IT i undervisning, vilken kompetens de anser krävs och hur mycket de använder datorer i olika moment i sin yrkesroll på låg- och mellanstadiet.Pedagogerna i undersökningen var ganska missnöjda med den utbildning de erbjudits av arbetsgivaren. Flera av pedagogerna uppgav att de var självlärda. De var inte heller helt tillfreds med det sätt som de integrerade IT i sin undervisning, även om de hade många förslag på utvecklingsområden.För att pedagogerna skulle kunna integrera IT i undervisningen krävdes flera faktorer. Datorer, utbildning och en inre drivkraft var det som pedagogerna i undersökningen uppgav som det viktigaste..

Rubriken till detta arbete kommer från Matematikdelegationens betänkande, ?Att lyfta matematiken?. Utbildningsdepartementet fick i uppdrag att ta fram en handlingsplan som skulle syfta till att förändra synen på matematik och öka intresset för matematikämnet hos Sveriges elever. I betänkandet presenteras fyra huvudmål för matematiksatsningen: 1. Stöd och utveckla aktiviteter som ökar intresset för och insikterna om matematikens värde, roll och betydelse i vardag, yrkesliv, vetenskap och samhälle.