Denna studie avser att undersöka hur unga akademiker upplever arbetslöshet, och även att undersöka vilka aspekter av arbetslösheten som är mest problematiska för målgruppen. Vidare syftar studien till att undersöka vilka yrkesrelaterade mål de unga akademikerna har, och vilka hinder de upplever står i vägen för att nå dessa. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med unga akademiker som är, eller har varit, arbetslösa de senaste två åren. Dessutom användes en insändare från en ung, arbetslös akademiker som empiri. Resultatet visar att de mest problematiska aspekterna av arbetslöshet för målgruppen verkar vara förlusten av tidsstruktur, minskad inkomst som i sin tur leder till uteslutning från vuxenvärlden, känslor av hopplöshet, nedstämdhet, ineffektivitet och ilska.

Under senare år har en stor del av detaljhandelns många butiker börjat tillämpa arbetsrotationsscheman. Anledningen till detta är att forskningsstudier har visat att ensidigt upprepat arbete i utgångskassor leder till belastningsskador. Ett regeringsbeslut mot en butik som arbetade med långa kassapass fastställde minimikrav för hur arbete i utgångskassor ska organiseras. Numera är det i princip olagligt att inte följa dessa minimikrav och inte tillämpa arbetsrotation inom detaljhandelsbranschen. Det vi har undersökt i denna uppsats är förändringsmotstånd som kan uppstå vid införande av arbetsrotation i en detaljhandelsbutik.

ABSTRAKT  Svenska för invandrare, förkortat Sfi utgör en slags inkörsport till det svenska samhället för många invandrare. Sfi ska ge förutsättningar att lära sig svenska tillräckligt för att klara sig i samhället. Just Sfi är en viktig sluss till det svenska samhället. Syftet med denna studie är att beskriva, analysera samt förklara upplevelser av utsatthet och utanförskap på Sfi och hur de som upplevt detta resonerar kring sina upplevelser. Vi ville även undersöka om dessa upplevelser kan bero på diskriminering.

För anläggningen av Änglarps Lugn - Sinnenas och hälsans trädgård, en blivande terapiträdgård i byn Änglarp utanför Hässleholm i Skåne har jag utfört ett gestaltningsförslag. Gestaltningsförslaget bygger på Patrik Grahns åtta rums- eller huvudkaraktärer för grönområden vilka han framtagit genom sin forskning om grönområdens betydelse och inverkan på människor. Patrik Grahn är professor vid institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp..

Syftet med den här uppsatsen är att belysa ämnestraditioner i skolämnet historia för gymnasiet utifrån exemplet; de populäraste utlagda/publicerade läromedlen på Lektion.se. Jag gör en kvalitativ textanalys av två av de populäraste texterna/läromedlen från Lektion.se för att besvara frågorna: Vilka ämnestraditioner finns representerade bland de populäraste läromedlen? Och vilka ämnestraditioner dominerar bland dessa? För att identifiera ämnestraditioner så undersöker jag vilken undervisnings- eller historieskrivningskategori som författarna varit inspirerad av: den klassiska, objektivistiska, formella eller kategoriala. Jag fann att texterna pekar på att det i många fall är en traditionellt faktaspäckad historieundervisning där den svenska mannen är norm i en genetisk framställning av historien som styrs av strukturella förändringsfaktorer och kamp om makten. Och att alla undervisningskategorier finns företrädda.

Sverige har ratificerat ett antal internationella konventioner och direktiv under de senaste åren, bland annat Bernkonventionen samt Art- och Habitatdirektivet samt konventionen om biologisk mångfald. I dom besluten som vi har antagit ingår våra fem stora rovdjur, björn, varg, lo, järv och kungsörn som arter som skall tillgodoses med ett starkt skydd. I dessa konventioner och direktiv står det klart och tydligt att huvudregeln enligt konventionen att all avsiktlig fångst och all avsiktligt dödande skall vara förbjudet. Det skall också vara förbjudet att avsiktligt störa djuren, särskilt under deras yngeltid och under vintervilan. Hur kan då Sverige som land bedriva jakt på dessa rovdjur? Ja, det finns undantag i konventionerna och direktiven som gör att det under vissa förutsättningar får förekomma jakt på dessa.

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar förväntas ha en hög kompetens inom traumavård. Med hög kompetens menas att de utför ett komplext och avancerat arbete och har ett stort ansvar i det initiala omhändertagandet av traumapatienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors självskattade kompetens inom traumavård på en akutmottagning Metod: Studien är empirisk suveystudie med kvantitativ data som samlades in genom att en enkät delades ut till sjuksköterskor på en akutmottagning. Sjuksköterskorna fick skatta sin kompetens inom traumavård utifrån svensk sjuksköterskeförenings sex kärnkompetenser samt efter deras formella och kliniska kompetens. Resultat: Huvudresultatet är att nästan alla (94%) av sjuksköterskorna vårdar traumapatienter oavsett erfarenhet och formell utbildning.

Tillväxt och ekonomistyrning förstärker varandra simultant då en växande företagsstorlek har en positiv inverkan på utvecklingen av ekonomistyrning. Samtidigt möjliggör en välanpassad ekonomistyrning en fortsatt hög tillväxttakt via dess förmåga att hantera tillväxthämmande faktorer. Utvecklingen av ekonomistyrning påverkas av en kombination av interna och externa drivare..

Ungdomar belastade med psykosocial problematik är något som berör oss alla. Det är av stor betydelse att dessa ungdomar snabbt får det stöd och den hjälp de är i behov av för att komma till rätta med sina problem. Kan inte ungdomars behov tillgodoses finns risken att samhället senare får betala ett högt pris i form av missbruk, kriminalitet och/eller social utslagning. Inte minst får den drabbade själv betala ett högt pris. Syftet med denna uppsats var att kartlägga arbetet i en öppenvårdsverksamhet, Målet i Sverige AB/Luleå (Målet) som arbetar med ungdomar belastade med psykosocial problematik. Genom intervjuer synliggjordes fem ungdomars upplevelser av verkamhetens arbete med självkänsla, relationer samt yrkesidentitet.

Ungdomar belastade med psykosocial problematik är något som berör oss alla. Det är av stor betydelse att dessa ungdomar snabbt får det stöd och den hjälp de är i behov av för att komma till rätta med sina problem. Kan inte ungdomars behov tillgodoses finns risken att samhället senare får betala ett högt pris i form av missbruk, kriminalitet och/eller social utslagning. Inte minst får den drabbade själv betala ett högt pris. Syftet med denna uppsats var att kartlägga arbetet i en öppenvårdsverksamhet, Målet i Sverige AB/Luleå (Målet) som arbetar med ungdomar belastade med psykosocial problematik.

Bakgrund: Stress och hälsofrågor är idag ett hett ämne i samhällsdebatten. Konsekvenserna av stress för individen, företagen och samhället talar sitt tydliga språk i stigande sjukskrivningssiffror och medföljande ökade kostnader. Dagens arbetssituation ställer nya krav på människan som vi inte är anpassade till. Trycket på företagen vad gäller att ta mer ansvar för de anställdas hälsa verkar också ha väckts. Frågan är hur chefer ska ta sig an och prioritera stress- och hälsofrågor i sin redan fullspäckade agenda.Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilken inverkan styrning har på chefers prioriteringar och hur chefer ser på sitt ansvar beträffande stress- och hälsofrågor.

I det inledande skedet identifierades 6 problemområden som de intervjuade ansåg hade stor inverkan på projekteffektiviteten. Sedan identifierades tänkbara lösningar till problemen. Detta gjordes med hjälp av sju tjänstemän från Skanska Väg och anläggning Norr där öppna intervjuer användes som metodval. Detta examensarbete har visat på sex faktorer som är viktiga för att få framgångsrika projekt. Dessa faktorer är kalkyl, tidigt insatt i projektet, tydlig information, kundkontakt, engagerade medarbetare och resurser.

SammanfattningJag vill med min studie ta reda på om indraget studiebidrag ger avsedd effekt i form av minskat skolk. Jag vill också veta elevernas syn på hur indraget studiebidrag påverkar deras skolkande, och, bortsett från studiebidragets inflytande på skolk och närvaro, om det finns andra orsaker i skolan till att elever i vissa situationer väljer att inte skolka. Utifrån detta syfte har jag formulerat följande frågeställningar: Har skärpningen av tolkningen av CSN,s frånvaroregler (CSN 2012), som trädde i kraft årsskiftet 2011/12, haft avsedd effekt på ogiltig frånvaro? Vilken effekt anser eleverna att indraget studiebidrag har på skolk? Vilka faktorer inom skolan gör att skolkande elever väljer att inte skolka, och vad motiverar dessa elever till att närvara? Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats, med sex intervjuer som grund och ett utdrag ur skolans närvarorapporteringssystem. I resultatet framkom att eleverna skolkar av flera olika orsaker, där trötthet och brist på motivation framträder tydligt.

Arbetets avsikt var att synliggöra olika fokusområden inom samhällsplaneringen som influerar utformningen av människors närmiljö. Detta arbete framhåller EU:s och Västra Götalandsregionens inverkan på Skövde kommuns stadsplanering. Syftet var att studera Västra Götalandsregionens inflytande över Skövde kommuns stadsplanering med Kyrkparken som exempel. Kyrkparken är en stadspark centralt placerad i Skövdes stadskärna vars resurser utnyttjas sparsamt. I arbetet beskrivs teorier som främjar en långsiktig hållbar samhällsutveckling vilka sedan jämförs med den pågående utvecklingen i Skövde kommun. Vidare analyseras Kyrkparken med syfte att framställa ett utvecklingsförlag Förslaget har som målsättning att integrera utmaningarna identifierade i Skövde kommuns stadsplanering med Kyrkparkens problematik.

Sammanfattning Titel: Vilka faktorer påverkar val av kapitalstruktur? ? En kvantitativ studie avseende 226 bolag på Stockholmsbörsen. Nivå: C-uppsats inom ämnet företagsekonomi Författare: Anna Hansen och Robert Sandberg Handledare: Peter Lindberg Examinator: Stig Sörling Datum: 2015 ? maj Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar val av kapitalstruktur i bolag på Stockholmsbörsen. Metod: Denna studie bygger på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Baserat på tidigare forskning väljs ett antal variabler ut för att undersökas. Det insamlade materialet hämtas genom sekundärdatainsamling och exporteras sedan till Microsoft Excel där det sammanställs. En regressionsanalys genomförs i statistikprogrammet SPSS för att undersöka hur stor inverkan dessa variabler har på kapitalstrukturen. Resultat & slutsats: Resultaten visar ett negativt samband mellan skuldsättning och tillväxt samt ett svagt negativt samband mellan skuldsättning och lönsamhet.