Detta Àr en uppsats skapad med syftet att öka förstÄelsen för hur systemutvecklare ser sig sjÀlva identifiera och hantera maktförhÄllanden rörande intressenter inom kravfÄngst i systemutvecklingsprojekt, genom kvalitativa intervjuer och med en hermeneutisk stÄndpunkt. MaktförhÄllanden Àr mycket viktiga att övervÀga och ta i beaktande under kravhantering och dessa kan ha vÀldigt lÄngtgÄende effekter för framgÄngen i ett systemutvecklingsprojekt. Systemutvecklare har varierande Äsikter gÀllande i vilken utstrÀckning de skall anvÀnda sin egen maktposition och vissa anvÀnder formella metoder medan andra inte gör det. De senare Àr dock mer sÄrbara inför en situation dÀr maktförhÄllanden som okontrollerade orsakar negativa effekter för projektets framgÄng..

LÀrande Àr enligt forskare centralt för att Ästadkomma utveckling och förÀndring med hjÀlp av coaching. Av den redan bristande evidensbas som idag finns för coaching, utgörs endast en liten del av forskning om detta lÀrande. Med anledning av detta gjordes en studie för att undersöka yrkesverksamma coachers uppfattningar om lÀrandet som sker i coachingprocessen, samt deras uppfattningar om coaching som profession. Urvalet bestod av yrkesverksamma coacher, certifierade av branschorganisationen ICF. Metoden som valdes var kvalitativa intervjuer.

Bakgrund: Höga ljudnivÄer pÄ postoperativa avdelningar har visat sig öka utsöndring av stresshormoner hos patienter. Med insikt om hur musik som omvÄrdnadsÄtgÀrd pÄverkar patienten postoperativt, kan omvÄrdnadspersonalen försöka göra den postoperativa vÄrden sÄ angenÀm som möjligt.Syfte: Att belysa musikens inverkan pÄ postoperativa avdelningar ? ur ett patientperspektiv.Metod: Litteraturstudie baserat pÄ Ätta vetenskapliga artiklar som analyserats systematiskt.Resultat: Det framkom att musik kan anvÀndas som omvÄrdnadsÄtgÀrd för att minska stress, oro och smÀrtupplevelse postoperativt. Patienterna upplevde att musik kan bidra till ett ökat vÀlbefinnande och reducera upplevelsen av störande ljud.Konklusion: OmvÄrdnadspersonalen bör fÄ ökad kunskap om musikens betydelse postoperativt ur ett holistiskt synsÀtt, dÄ musik Àr en enkel och kostnadseffektiv omvÄrdnadsÄtgÀrd.Nyckelord: Postoperativ, musik, omvÄrdnad, litteraturstudie.

Bakgrund: Det har visat sig att bandet mellan mÀnniska och djur kan vara lika starkt som mellan tvÄ mÀnniskor och förlusten av ett djur kan inverka negativt pÄ en mÀnniskas hÀlsa och vÀlbefinnande. Djur i terapeutiska sammanhang har anvÀnts för att assistera mÀnniskan i flera hundra Är och pÄ 1970-talet utvecklades djurterapi dÄ de första pilotstudierna pÄ kvantitativa data gjordes. Tidigare studier har presenterat ett ökat socialt samspel mellan personer med demenssjukdomar dÄ djur anvÀnts i vÄrdandet. Djurs nÀra förhÄllande till mÀnniskan vÀckte intresse av att nÀrmare studera deras inverkan pÄ hÀlsa och vÀlbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sÀllskapsdjurs inverkan pÄ hÀlsa och vÀlbefinnande hos Àldre mÀnniskor pÄ sÀrskilt boende.

En kvalitativ intervjustudie rörande högstadielÀrares syn pÄ lÀxor. Fem lÀrare deltog. LÀrarna ser pÄ lÀxan som en obligatorisk uppgift. Den syftar framförallt till repetition och minnestrÀning. OcksÄ syften av fostrande karaktÀr nÀmns.

Bakgrund: Depressionssjukdomar orsakar lidande och Àr bland samhÀllets vanligaste ochmest kostsamma Äkommor. Fysisk aktivitet har visat sig ha förebyggande och behandlandeinverkan för mÀnniskors depressiva symptom, men det saknas underlag för huruvida dennabiverkningsfria behandlingsmetod har en inverkan pÄ depressiva symptom för personer somhar en depressionsdiagnos. Syfte: Denna litteraturöversikt Àmnade belysa fysisk aktivitetsinverkan pÄ depressiva symptom hos vuxna individer som lider av diagnosen egentligdepression. Metod: 16 studier med sÄvÀl kvantitativ som kvalitativ ansats sammanstÀlldessom en litteraturöversikt. Resultat: I majoriteten av studierna framkom det att fysiskaktivitet kunde ha en positiv inverkan pÄ depressiva symptom samt öka tillfrisknande hospersoner med depressionsdiagnos.

I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affÀrssystem, samt vilken inverkan behovet av bestÀllarkompetens har haft pÄ upphandlingens upplÀgg.Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affÀrssystem och med hjÀlp av en modell för bestÀllarkompetens identifieras vilka faktorer som pÄverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens genom att utgÄ ifrÄn verksamhetens behov och lÀrt sig hur ett affÀrssystem kan tillfredsstÀlla behovet. DÀrigenom har man förbÀttrat sina möjligheter att genomföra en framgÄngsrik upphandling trots att Kronofogden inte har nÄgra tidigare erfarenheter av affÀrssystem. UtifrÄn den förstÄelse Kronofogden har byggt upp rörande affÀrssystem har man valt att begrÀnsa sin lösning för att sedan fortsÀtta successivt och genom att anvÀnda ett testsystem har de fÄtt in en extra sÀkerhet i upphandlingen..

Den hÀr uppsatsen synliggör snabbmatsbranschen och grundar sig pÄ intervjuer med individer som arbetar pÄ en snabbmatsrestaurang. Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ hur de anstÀllda upplever sin arbetsmiljö. Faktorer som beaktas Àr att de anstÀllda individerna Àr i 20 Ärs Äldern. Studiens tillvÀgagÄngssÀtt har till stor del varit genom kvalitativ metod. Bakgrunden till studien beskriver snabbmatsbranschen, teorierna handlar om hur anstÀllda agerar i en organisation.

UtifrĂ„n tre exempel undersöker uppsatsen konstens plats i den konstnĂ€rliga forskningen i det svenska och skandinaviska sammanhanget. Den frĂ„gar om konstens plats i relation till konstnĂ€rlig forskning och om den ska förstĂ„s som process, produkt, spĂ„r eller en kombination av dessa. Är det exempelvis möjligt att kartlĂ€gga de konstnĂ€rliga avhandlingarnas olika lager av meningsproduktion, och vad betyder det nĂ€r de pĂ„stĂ„r sig producera kunskap? Snarare Ă€n att stĂ€lla formella frĂ„gor om vad den konstnĂ€rliga forskningen Ă€r, vill denna första pilotundersökning börja frĂ„ga nĂ€r det som produceras genom konstnĂ€rlig forskning ska förstĂ„s som konst och nĂ€r det handlar om nĂ„gonting annat..

Problemdiskussion MĂ„nga företag anvĂ€nder sig idag av icke-finansiella mĂ„tt i sin styrningoch uppföljning men under 1980-talet uppmĂ€rksammades ett s.k. gapmellan hur ekonomistyrningen bedrevs i praktiken och hur den beskrevsi teorin. MĂ„nga forskare menade Ă€ven pĂ„ att företags utĂ„t förmedladestruktur inte alltid stĂ€mmer överens med det som sker internt i företagen.För att utforska dessa gap genomfördes en fallstudie över ett ledandeföretag inom den svenska finansbranschen.Syfte Syftet med uppsatsen Ă€r att beskriva de eventuella gapen mellan dels debeskriva normativa modellerna och den praktiska anvĂ€ndningen samtmellan den formellt förmedlade strukturen och den praktiskaanvĂ€ndningen av icke-finansiella mĂ„tt pĂ„ en operativ nivĂ„ i fallföretaget.Även att försöka förklara varför dessa eventuella gap uppkommer medhjĂ€lp av valda delar av den institutionella teorin. DĂ€rmed kanförhoppningsvis en större förstĂ„else uppnĂ„s för hur den praktiskaanvĂ€ndningen av icke-finansiella mĂ„tt Ă€r pĂ„ den operativa nivĂ„n.Empirisk metod Forskningen har utförts utifrĂ„n en deduktiv ansats och har baserats pĂ„ enfallstudie baserad pĂ„ fyra kvalitativa intervjuer samt granskning avfallföretagets Ă„rsredovisning och andra interna dokument. Tre avrespondenterna Ă„terfinns pĂ„ en operativ nivĂ„ och den sista pĂ„ denstrategiska.

Please see attached files for summaries in English and Swedish..

Syftet med undersökningen var att visa kÀnslors inverkan pÄ fördelningsbeslut. 51 försökspersoner, som i vardagslag arbetar som chefer pÄ olika nivÄer, deltog i denna enkÀtstudie. Första delen av enkÀten gick ut pÄ att testa om och hur mÀnniskor reagerade kÀnslomÀssigt pÄ beslut som hade orÀttvisa konsekvenser. Försökspersonerna skattade 26 olika kÀnsloadjektiv pÄ en 9-gradig skala. Resultatet visade en positiv effekt av orÀttvisa, operationaliserat som skillnad i tilldelning mellan tvÄ individer, pÄ skattningar av negativa kÀnslor samt en negativ effekt av orÀttvisa pÄ skattningar av positiva kÀnslor.

I dagslÀget finns det en rad olika eftermarknadsprodukter som pÄstÄr sig reducera vibrationer som förekommer vid skoterkörning. Denna rapport har pÄ uppdrag av Center for Vibration Comfort AB (CVK) undersökt skoterstyrets inverkan pÄ vibrationsemissioner för hand-arm vibrationer (HAV), samt vilken inverkan olika eftermarknadsprodukter har pÄ emissionerna. Tidigare rapporter inom Àmnet pÄvisar att skoterförare riskerar mer Àn tre gÄnger sÄ hög chans för Raynaud?s fenomen (?Vita-fingrar syndromet?)(17% av förarna pÄvisade syndromet) gentemot kontrollgrupper (5% pÄvisade syndromet). De pÄvisar Àven att de farliga vibrationerna i styret kunde dÀmpas med 30-40% genom att anvÀnda isolatorer vid motorfÀste, vÀlja lÀmplig lÀngd pÄ styre samt anvÀnda gummiplattor vid stödytor.

Sverige har sedan Ă„r 2009 det nationella mĂ„let att producera 30 TWh vindkraftsenergi, varav 20 TWh ska komma frĂ„n landbaserad vindkraft. Detta Ă€r ett viktigt delmĂ„l för att bli ett mindre fossilberoende samhĂ€lle och för att minska koldioxidutslĂ€pp och luftföroreningar. För att nĂ„ det nationella mĂ„let om 30 TWh utgör vindkraft en viktig förnybar energikĂ€lla. Åre kommun och Bergs kommun i JĂ€mtlands lĂ€n har bĂ„da upprĂ€ttat ett vindkraftstillĂ€gg till sina översiktsplaner dĂ€r de har pekat ut omrĂ„den möjliga för storskalig vindkraftsetablering, detta för att underlĂ€tta för exploatörer att veta pĂ„ vilka platser kommunen stödjer en utredning för vindkraftsetablering. En vindkraftspark kan sedan augusti Ă„r 2009 endast fĂ„ tillstĂ„nd om kommunfullmĂ€ktige i kommunen dĂ€r parken planeras att etableras i tillstyrker parken.

Den svenska rennÀringens primÀra inkomstkÀlla Àr försÀljning av renkött. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka ett antal faktorers inverkan pÄ utbudet av renkött. Metoden ordinary least square har anvÀnts för att göra en ekonometrisk studie baserad pÄ statistik för Ären 1980-2003. De faktorer som testats Àr total ersÀttning, vilken inkluderar avrÀkningspris samt kvantitetsbaserad subvention, och renstammens storlek. Resultaten i vÄr undersökning visar att total ersÀttning inte Àr signifikant pÄ nÄgon testad nivÄ, dÀremot fann vi att renstammens storlek hade positiv korrelation med utbudet pÄ renkött.