Vid lÄngt gÄngen nedsÀttning av njurfunktionen uppstÄr ett förgiftningsliknande symtom vilket innebÀr att kroppen inte kan göra sig av med dess slaggprodukter i vanlig omfattning. För att behandla tillstÄndet Àr dialysbehandling ett alternativ. Peritonealdialys Àr en av de dialysformer som allmÀnsjuksköterskan mer sÀllan kommer i kontakt pÄ grund av att behandlingen inte Àr bunden till sjukhusmiljö och dÀrför vanligtvis utförs av patienten sjÀlv i hemmiljö. Byte av dialysvÀtska sker flera gÄnger under dygnet med ett antal timmar emellan bytena. Syftet var att undersöka peritonealdialys inverkan pÄ patientens sömn.

MiljöfrÄgan Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne i samhÀllsdebatten och det gÀller för företagen att följa med utvecklingen. Detta har medfört att miljöredovisningarna har ökat stadigt frÄn dess pÄ början pÄ 90-talet fram till idag. Miljöredovisning kan fungera som ett sÀtt att kommunicera företagets miljöprestationer eller som ett marknadsföringsverktyg. Oavsett vilken anledning företagen har att miljöredovisa sÄ Àr det viktigt att ta hÀnsyn till intressenternas krav sÄ att informationen blir anvÀndbar.Syftet med uppsatsen Àr att studera företagens syn pÄ deras miljöredovisning men Àven hur de arbetar för att möta intressenternas krav. Företagen mÄste veta hur de ska presentera informationen pÄ ett sÄdant vis att intressenterna kan anvÀnda den.

Sammanfattning Bakgrund: Med bakgrund i att ideella föreningar upplever sin verksamhet som ovillkorligt skattebefriad Àr det intressant undersöka den faktiska medvetenhet kring skatteredovisning, och hur den pÄverkar föreningarnas redovisningsval. Problematiskt Àr att samtidigt som ideella föreningars skatteregler Àr likartade, finns indikationer pÄ skillnader i sÄvÀl medvetenhet som redovisningsval föreningarna emellan.Syfte: Syftet Àr att ur ett institutionellt perspektiv undersöka ideella idrottsföreningars medvetenhet kring skatteredovisning. Vidare avser vi undersöka hur denna medvetenhet uttrycker sig i föreningarnas redovisningsval.Teori: Teoribildningen utgÄr ifrÄn ett institutionellt perspektiv som förklarar organisationers ageranden. Fokus ligger vid formella regler och informella normer vilka utgör institutioner som formar organisationers beteenden. Vidare förklaras ocksÄ vÀgberoende, som kan ses som ett resultat av organisationers tendenser att följa tidigare handlingsval.Metod: TillvÀgagÄngssÀttet bygger pÄ kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio ideella idrottsföreningar i Uppsalaregionen.

En vÀxande bransch dÀr nya arbetsplatser och medarbetare hör till vardagen. Kombinera detta med pressade tidsscheman och stora summor pÄ spel sÄ blir det tydligt att kommunikationsförmÄgan som konsult Àr av stor vikt.TvÄ semistrukturerade intervjuer har genomförts hos konsultföretag som sysslar med produktutveckling i Stockholmsregionen för att kartlÀgga hur dessa arbetar med kommunikation. Utöver dessa tvÄ som huvudfokus ligger kring har resterande projektgruppen utfört ytterligare sex intervjuer hos företag inom samma bransch och en jÀmförelse mellan de Ätta företagen har gjorts.Hotswaps grundare Oliver Trepte pekar pÄ vikten av kommunikation. Inte bara i ett inledande syfte utan löpande för att sÀkerstÀlla att resultatet som levereras till kunden blir precis vad kunden vill ha.Per Eriksson, avdelningschef pÄ Epsilon, anser att konsulten förmÄga att kommunicera Àr mycket viktig. Det Àr A och O, vikten av konsultens tekniska kompetens kontra dess sociala Àr 50/50.BÀgge de intervjuade tonar ner vikten av en vÀl definierad projektplan och anser att det istÀllet handlar om att vara lyhörd och verkligen ta reda pÄ vad det Àr kunden Àr ute efter.De Ätta intervjuade företagen ansÄg att konsultens förmÄga att hantera mÀnniskor har stor inverkan pÄ projektets resultat och gav detta ett vÀrde pÄ ca 8,5 pÄ en skala 1-10.

Uppsatsen behandlar Àmnet alkohol i arbetslivet och syftet Àr att undersöka instÀllningen till alkohol i arbetsorganisationer. I studien redovisas faktorer som pÄverkar detta.FrÄgestÀllningarna Àr;? Har arbetsorganisationerna en alkoholpolicy och i sÄ fall förmedlar arbetsgivaren vad som faktiskt Àr nedskrivet i detta dokument?? Har företagskulturen, den kultur som finns pÄ orten, sÄ kallad bruksanda samt den psykosociala arbetsmiljön inverkan pÄ instÀllningen till alkohol?? Finns det andra faktorer som kan tÀnkas pÄverka de anstÀlldas instÀllning till alkohol?Uppsatsen börjar med ett bakgrundsavsnitt som behandlar viktiga begrepp, alkoholpolitik och dryckeskultur i Sverige samt vad lagen sÀger om utformningen av en alkoholpolicy. Teoridelen som följer efter utgörs av tre delar som Àr till grund för vÄr analys. Dessa tre delar Àr; ledarskap, företagskultur och arbetsmiljö.

Runt om i vÀrlden fortsÀtter mÀnniskans gemensamma naturresurser att utarmas pÄ grund av att vi kortsiktigt vill maximera vÄran vinst, och glömmer att vi alla tjÀnar mest pÄ hÄllbart nyttjande av resurser pÄ lÄng sikt. Hur mÀnniskan bÀst ska organisera förvaltningen av de gemensamma resurserna har i mÄnga decennier varit en frÄga för debatt. Argumentationen har lÀnge kretsat kring den statliga och privata kontrollen, men med tiden har allt större vikt lagts vid möjligheterna med lokalt förvaltade resurser. Förhoppningen Àr att individer som direkt Àr berörda av resursen ska ha incitament att förvalta resursen ur ett hÄllbart perspektiv. För att en sÄdan förvaltning ska komma tillstÄnd Àr det regelverk som skapas runt resursen av största vikt.

Valfritt - om medias inverkan pÄ valdeltagande i allmÀnhet och Europaparlamentsvalet i synnerhet. Om valet vÀljarna glömmer..

Bakgrund: Pecking order-teorin Àr en av de viktigaste teorierna som anvÀnds inom kapitalstruktur. Men vilken giltighet teorin har i det praktiska för företaget, Àr vÀldigt olika beroende pÄ olika faktorer. En av dessa faktorer Àr företagets storlek. Tidigare forskning tyder pÄ att pecking order förmÄgan varierar mellan företag av olika storlek. Vissa studier har kommit fram till att pecking order beteendet Àr mer giltigt hos smÄ företag.

I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affÀrssystem, samt vilken inverkan behovet av bestÀllarkompetens har haft pÄ upphandlingens upplÀgg.Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affÀrssystem och med hjÀlp av en modell för bestÀllarkompetens identifieras vilka faktorer som pÄverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens genom att utgÄ ifrÄn verksamhetens behov och lÀrt sig hur ett affÀrssystem kan tillfredsstÀlla behovet. DÀrigenom har man förbÀttrat sina möjligheter att genomföra en framgÄngsrik upphandling trots att Kronofogden inte har nÄgra tidigare erfarenheter av affÀrssystem. UtifrÄn den förstÄelse Kronofogden har byggt upp rörande affÀrssystem har man valt att begrÀnsa sin lösning för att sedan fortsÀtta successivt och genom att anvÀnda ett testsystem har de fÄtt in en extra sÀkerhet i upphandlingen..

I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affÀrssystem, samt vilken inverkan behovet av bestÀllarkompetens har haft pÄ upphandlingens upplÀgg.Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affÀrssystem och med hjÀlp av en modell för bestÀllarkompetens identifieras vilka faktorer som pÄverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens genom att utgÄ ifrÄn verksamhetens behov och lÀrt sig hur ett affÀrssystem kan tillfredsstÀlla behovet. DÀrigenom har man förbÀttrat sina möjligheter att genomföra en framgÄngsrik upphandling trots att Kronofogden inte har nÄgra tidigare erfarenheter av affÀrssystem. UtifrÄn den förstÄelse Kronofogden har byggt upp rörande affÀrssystem har man valt att begrÀnsa sin lösning för att sedan fortsÀtta successivt och genom att anvÀnda ett testsystem har de fÄtt in en extra sÀkerhet i upphandlingen..

Emotionella ansiktsuttryck Ă€r en viktig social kommunikationsledtrĂ„d. Kognitivt bearbetas uttryck olika beroende av det emotionella innehĂ„llet. Uppfattningen influeras av sociala kategorier med ibland negativt utfall. Detta stereotypinflytande har ofta sitt ursprung frĂ„n omedvetna processer och kan pĂ„verkas genom priming. Även kontextuella faktorer (dofter) influerar pĂ„ uppfattningar av ansiktsuttryck.

Denna uppsats undersöker sambanden mellan graden av nÀrhet i en relation och hur denna nÀrhet pÄverkar hur kunder upplever levererad tjÀnstekvalitet. Detta har gjorts med utgÄngspunkt i bland annat Grönroos teori angÄende uppfattad tjÀnstekvalitet samt ett antal relationsteorier. Vidare har undersökningen begrÀnsats till att frÀmst undersöka sociala relationer mellan kund och sÀljare. Detta har genomförts via en enkÀt utskickad till handlÀggare pÄ Arbetsförmedlingen som arbetat med konsultföretaget Kyllenius & Garmer. Respondenterna upplevde generellt tjÀnstekvaliteten som god, men tvÀrt emot förvÀntat resultat visade sig variationer i kontakt och relation mellan handlÀggare och konsulter ha en ytterst liten inverkan pÄ uppfattad tjÀnstekvalitet.Nyckelord: TjÀnstekvalitet, tjÀnstekvalitetsunderökning, uppfattad kvalitet, relationer, nÀrhet i relationer..

Denna uppsats bygger pÄ Ätta semi-strukturerade intervjuer med frivilligt ensamstÄende mammor genom insemination eller IVF. Mammorna svarade bland annat pÄ frÄgor om beslutet, det privata och det formella nÀtverket och om tankar om familjeformen. Uppsatsens huvudsakliga syfte var att öka kunskapen om senmoderna familjeformer genom att undersöka hur kvinnor som Àr frivilligt ensamstÄende via insemination eller IVF reflekterade kring sin familjeform och vilka resurser de mobiliserade i sina nÀtverk. De frÄgestÀllningar som avhandlades i uppsatsen var:- PÄ vilket sÀtt kom de frivilligt ensamstÄende mammorna fram till sitt beslut att forma en frivilligt ensamstÄende mamma-familj och hur realiserade de beslutet?- Vilka tankar och erfarenheter i relation till sin familjeform har mammorna?- PÄ vilket sÀtt mobiliserar mammorna resurser frÀmst genom sitt privata nÀtverk men Àven i relation till samhÀllets olika formella nÀtverk?Resultaten analyserades dels utifrÄn det sociologiska resonemanget om det senmoderna samhÀllet med fokus pÄ begreppen reflexivitet, individualitet och autonomi och dels pÄ teorier om sociala nÀtverk.

Please see attached files for summaries in English and Swedish..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur ungdomarna med utlÀndsk bakgrund upplever sin arbetslöshet, hur arbetslösheten pÄverkar deras identitet och livsvillkor samt vilken inverkan det sociala nÀtverket har pÄ deras arbetssökning. Eftersom syftet med studien var att generera kunskap baserad pÄ ungdomars subjektiva erfarenheter valdes en kvalitativ metod intervjuer med sex arbetslösa unga invandrare i Äldern 20 till 30 Är. Syftet med denna metodstrategi var att via en temainriktad intervjuguide möjliggöra en ingÄende detaljbeskrivning av ungdomarnas identitetsupplevelser i olika sociala kontexter, samt att undersöka hur respondenternas livsvillkor och identitet pÄverkades av att vara arbetslösa och arbetssökande. Samtidigt utforskades andra förhÄllanden som syftade till att se hur respondenternas bakgrund pÄverkade deras förmÄga att komma in pÄ arbetsmarknaden, och vilka förvÀntningar respondenterna hade om framtiden pÄ den svenska arbetsmarknaden.Empirin analyserades mot bakgrund av mitt metodologiska tillvÀgagÄngssÀtt samt mina teoretiska teorier som har sin utgÄng i bl.a. Bourdieus begrepp om olika kapital, formella och informella kanaler, etnicitet samt stigmateorier.