Titel: Nya tider - En kvalitativ studie om socialdemokratiska opinionsledares uppfattningar om tidningen Ny tidFörfattare: Henrik Gudmundsson & Mathias HvitHandledare: Jan StridUppdragsgivare: Ny tidKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapInstitution: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMGSidantal: 54 (inklusive abstract, referenslista och bilagor)Antal ord: 19 009Syfte: Studiens syfte är att undersöka vad socialdemokratiska opinionsledare i Göteborgsområdet har för uppfattningar om Ny tid, på papper såväl som på nätet.Metod: Den kvalitativa samtalsintervjunMaterial: Studien bygger på tio samtalsintervjuer med socialdemokratiska opinionsledare som besitter formella positioner och är utspridda över olika delar av partiet och arbetarörelsen.Huvudresultat: Resultatet visar på att opinionsledarna har användning för tidningen på olika plan. Innehållsmässigt skiftar motiven för användning, där vad som efterfrågas i större skala grundar sig i ett identifikationsmotiv. Det påvisas även att sociala samt underhållande motiv utgör en stor del av läsningen. Vidare finner opinionsledarna olika funktioner med papperstidningen och internet. Papperstidningen är bättre till längre, mer avslappnad läsning.

Denna studie har som syfte att undersöka i vilken mån den tysta kunskap som finns hos varje individ, framvuxen ur ett yrkeskunnande, kan synliggöras och överföras till en annan person när inte förutsättningarna för ett långsiktigt samarbete finns, utan endast en kortare introduktion till arbetet är möjlig.    Konsumentverket omlokaliserades från Stockholm till Karlstad och konsekvenserna av den flytten blev att majoriteten av den erfarna personalen på myndigheten slutade. Kunde den tysta kunskapen då överföras från de anställda som slutade till dem som nyanställdes?I centrum för studien står ett antal begrepp som jag relaterar till tyst kunskap. Dessa begrepp är: ?tyst kunskap i arbetslivet?, ?yrkeskunnande?, ?överförande och mottagande av tyst kunskap?, ?synliggörande och utveckling av tyst kunskap? samt ?lärande?.

Denna studie undersöker framförallt god redovisningssed och rättvisande bild samt vilka konsekvenser dessa begrepp får för byggbranschen. Det visar sig att det trots detaljerade regelverk ändå finns utrymme i lagen för tolkning och subjektiva bedömningar vid entreprenader, varulager och avyttring av fastighet. Arbetsgången inleddes med en teoristudie för att göra en fördjupning och inblick i ämnet. Olika redovisningsprinciper i tillämpliga delar har studerats. Liksom även de internationella regelverken även om uppsatsen har begränsats till svenska förhållanden.

Denna studie har undersökt hur verksamma studie- och yrkesvägledare ser på begreppen genus, klass och etnicitet i sin arbetsroll, främst vid vägledningssamtal. Frågeställningarna för denna studie handlar om att få reda på hur yrkesvägledare arbetar kring begrepp som genus, klass och etnicitet i deras arbete och vad de fått erfara under deras år som yrkesvägledare i samband med just dessa begrepp. Genom en kvantitativ metod med kvalitativt strukturerade frågor har empirin insamlats och analyseras utifrån vägledningsteorier grundade av Peavy (1998) och Egan (2010) som belyser vägledares förhållningssätt vid arbete med begreppen. Resultatet i studien visar att utbildningen till studie- och yrkesvägledare ger en teoretisk grund för att arbeta motverkande för val utifrån traditionella mönster, men flera informanter uttryckte att det inte känns som tillräckligt. De menar att utbildningen ger hjälpmedel för att arbeta med begreppen hos sig själva, men inte utifrån skolans arbete med dem, utifrån gällande styrdokument.

Inom management är uttrycket operationell effektivitet ett vedertaget begrepp. Termen syftar till den löpande verksamheten inom ett företag och effektiviteten i dessa processer. Hos de börsnoterade fastighetsbolagen idag är detta ett uttryck som inte känns igen. För den långsiktigt inriktade investeraren är den löpande verksamhetens effektivitet av intresse vid jämförelse av olika bolag. Införandet av begreppet skulle underlätta för branschen, kunna ge ökad transparens i informationsflödet så att intressenter kan se på företaget så som dess ledning kan.

Nästan en femtedel av den svenska befolkningen är 65 år eller äldre. Debatter kring privatisering av offentlig vård har aktualiserat frågan om likheter och skillnader mellan offentlig och privat verksamhet. Få undersökningar har gjorts av arbetsledarnas situation, trots att det är de som har verksamhetsansvaret. Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns några skillnader i befogenheter mellan arbetsledare på servicehus i offentlig och privat sektor, med fokus på de formella befogenheterna. Vi har gjort fallstudier av fyra servicehus i Stockholm.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka begrepp förskollärare har om högläsning och hur de reflekterar kring de didaktiska val de gör i samband med högläsning i förskola. För att uppnå syftet användes samtalsintervjuer som metod. I studien medverkade tio förskollärare, där fem förskollärare arbetade med barn i åldern 1-2:11 år och de andra fem med åldersgruppen 4-5:11 år.I studien framkom det att företeelsen högläsning är svår att definiera då några förskollärare kort förklarade att högläsning är när man läser högt ur en bok. En del förskollärare vidareutvecklade sitt svar till att förklara begreppet högläsning som ett vidgat begrepp som innefattar att barn ska få ta del av olika litteraturhändelser. I studiens resultat framkom det även att förskollärarna högläser för att stimulera barnens språkutveckling.

Det saknas metoder att mäta informationssäkerhet inom företag och företagets tillgångar har förändrats från ett fokus på maskiner och råvaror till kunskap (intellektuellt kapital). Rapporten utforskar om det finns delar av företags intellektuella kapital som beskyddar företagets tillgångar och processer. Detta kapital kallas säkerhetskapital. Hur skulle företags informationssäkerhet kunna tydliggöras genom dess intellektuella kapital och hur kan begrepp inom informationssäkerhet och företagsvärdering hänga samman? Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen hur informationssäkerhet är relaterat till intellektuellt kapital.

Denna kandidatuppsats på 15 högskolepoäng är skriven inom ämnet landsbygdsutveckling. Uppsatsen diskuterar vad olika livsmedelsföretagare på landsbygden anser om att vara just detta. I uppsatsen vägs för- och nackdelar med etableringar på landsbygden och det tas även upp vilka formella förändringar som skulle underlätta för dem som bedriver verksamheter utanför staden. Utifrån marknadsförings-teorier och rationalitets-teorier diskuterar jag material som jag samlat in genom intervjuer och observation hos olika verksamhetsägare som antingen har gårdsbutik, lantcafé eller restaurang. Jag diskuterar hur samarbeten och marknadsföring fungerar i företagen och jag tar även upp företagarnas syn på landskapsidyllen. Uppsatsen bygger på vad fem olika verksamhetsägare anser om dessa frågor och inga konsumenter eller myndigheter har kontaktats i denna fältstudie. Verksamhetsägarna var eniga om att deras företag bidrog till att de som inte är bosatta på landsbygden kommer ut i naturen. De öppnar upp för de människor som inte är bekanta med bygden att hitta en sysselsättning så som att fika eller handla i gårdsbutiker.

Alexandra ?Kissie? Nilsson driver en av Sveriges fra?msta mode/livsstils blogg. Hon a?r omtalad runt om i landet fo?r sina extrema bantningsmetoder och fo?r sina sko?nhetsingrepp. Syftet med va?r uppsats a?r att fo?rklara hur betydande sociala medier a?r fo?r ungdomars identitetsskapande och hur en frontfigur influerar dem.

De olika skrivpraktikerna som ungdomar idag möter rymmer olika former och villkor där skolans mer formativa förhållningssätt ställer andra krav både till sitt innehåll och form jämfört med fritidens skrivpraktik där ungdomarna ofta själva väljer både textarena och formen för denna. Syftet med den här undersökningen var att försöka förstå och ge en bild av de olika skrivpraktiker som eleverna möter dels på sin fritid och dels i skolan. Vi ville även studera om fritidens skrivpraktik påverkade skolans skrivpraktik och i så fall hur. Undersökningen har genomförts med hjälp av åtta olika informanter, lika många flickor och pojkar, fördelat på fyra stycken i årskurs 8 på grundskolan och fyra stycken i årskurs 1 på gymnasiet. Resultatet har sedan analyserats utifrån tidigare forskning och visade att det skiljer sig mellan ungdomars privata skrivpraktik jämfört med skolans mer formella genreinriktade skrivpraktik. Skillnaderna utgörs av vad som inspirerar ungdomar till skrivande, om ämnesområdet har en verklighetsförankring med en autentisk mottagare, samt syftet med själva skrivpraktiken..

Studiens syfte är belysa och tydliggöra vilka diskurser som är rådande om människor som hamnat i arbetslöshet fas 3 och se hur dessa diskurser konstrueras i svenska dagstidningar. De tidningarna som vi använt oss av i analysen är Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Göteborgs Posten och Svenska Dagbladet. Metoden består utav ett integrerat teragerat perspektiv med begrepp ur den socialkonstruktionistiska idétraditionen avseende framställandet av den arbetslöse kopplat till den mediala exponeringen av arbetslösa i fas 3.Vi använder oss främst av begrepp ur diskursteorin och kritisk diskursanalys. I analysen används begreppet subjektspositioner ifrån diskurspsykologin. Slutsatser i studien är att de mediala diskurser som råder om arbetslösa i fas 3 till stora delar är ideologiska. De mediala diskurserna positionerar de arbetslösa negativt samt tillskriver dessa olika egenskaper med negativa förtecken. Resultatet i studien visar på två olika diskurser, den strukturella diskursen och den individualistiska diskusen. Diskurserna kämpar om tolkningsföreträde av den rådande uppfattningen kring jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas.Den första textanalysen belyser en föreställning om den arbetslöse i fas 3 som sammankopplas med exploatering av den arbetslöse samt arbetslöshet och utanförskap.

Studien underso?ker maktfo?rdelningen i en projektgrupp, tillsatt fo?r att ko?pa in ett affa?rssystem. Syftet med studien a?r att studera hur och varfo?r makt delas i en projektgrupp, samt hur anva?ndandet av makt kan leda till konflikter inom projektgruppen. Fo?r att besvara syftet sta?lls tre fra?gesta?llningar (1) Hur formas maktfo?rdelningen inom en projektgrupp? (2) Hur anva?nds makt och hur pa?verkar den konflikter inom projektgruppen? (3) Hur pa?verkas maktfo?rdelningen av konflikter?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna anva?nds teorier om inko?psprocessen fo?r affa?rssystem, beslut i projektgrupper, olika typer av makt samt teorier om konflikter.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera och lyfta fram stressfaktorer som nyutexaminerade sjuksköterskor möter under sitt första år som yrkesverksam sjuksköterska.Metod: Beskrivande litteraturstudie, 11 artiklar som sökts i Pubmed ingick i litteraturstudien. En analys av innehållet har gjordes av den utvalda litteraturen utifrån syfte och frågeställning. Artiklarna har lästs igenom vid flertalet tillfällen av bägge författarna. Artiklarna har systematiskt granskats och klassificerats för att innehållet skulle kunna identifieras, analyseras och sammanställdes. Resultat: Den största oron hos den nyutexaminerade sjuksköterskan var bl.a.

Det första mötet mellan polisen och brottsoffret är viktigt, dels för den drabbades återhämtningsprocess och polisens fortsatta utredning av brottet. Det finns flera olika typer av brottsoffer. Att offret uppträtt icke idealiskt får inte leda till att de formella rättigheterna åsidosätts eller ifrågasätts från polisens sida. I anslutning till ett brott har polisen vissa skyldigheter gentemot brottsoffret. Detta regleras i regeringsformen, polisförordningen och förundersökningskungörelsen och syftar till att brottsoffret ska få veta vad som kommer att hända och vad för stöd och hjälp som kan förordnas.