Uppsatsen består av en fallstudie på avdelningen Ekonomisk statistik inom SCB. Studien har som syfte att undersöka huruvida Formell styrningsinformation som produceras inom SCB används, och i så fall hur den används av aktörer på olika hierarkiska nivåer. För att kunna uppnå syftet har vi intervjuat en avdelningschef samt två enhets- och produktansvariga. Formell styrningsinformation har i uppsatsen avgränsats till kvalitetsundersökningar, NKI, leverans- och medarbetarenkäter samt ekonomisk styrningsinformation hämtad från datasystemen Prodadm och Visinsight. Sett ur det organisatoriska ledningsperspektivet kan ekonomisystemets funktioner vara att understödja ansvarsstyrning och beslutsfattande i organisationer.

Denna uppsats syftar till att studera hur Formell, professionell och känslomässig lojalitet tar sig till uttryck hos respondenter inom två olika organisationsformer. De teoretiska grunden är Allen & Mayers tredimensionella modell för lojalitet samt teori och artiklar kring tidigare forskning inom ämnet. Studien är kvalitativ och består av sex semistrukturerade intervjuer varav tre är genomförda med medarbetare i ett privat företag och tre på en statlig myndighet. Vid analys av materialet konstateras det att alla respondenterna upplever den Formella lojaliteten ungefär lika mycket, medan den känslomässiga lojaliteten är starkare i det privata företaget. Intervjupersonerna i myndigheten upplever sig samtidigt känslomässigt undervärderade av arbetsgivaren och tenderar att istället vara mer professionellt lojala.

 Syftet med den här undersökningen var att undersöka hur ett urval svensklärare på högstadiet förhåller sig till grammatikundervisningen i svenska språket. I forskning hävdas att grammatikundervisningen fortfarande präglas starkt av traditionella drag med fokus på mycket undervisningstid, språkets minsta delar, Formell färdighetsträning, standardisering av skriftspråket, närhet till läroböcker samt fokus på grammatiska former och inte texter och dess innehåll.  I tidigare forskning hävdas även en motsatt utveckling som har lämnat den traditionella synen och gått mot en mer deduktiv undervisning det vill säga att förståelse skapas under användning och tillämpning av grammatiken. Via en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer undersöktes hur fem slumpvis utvalda lärare förhåller sig till grammatikundervisning i svenska språket. Resultat visar att det finns drag av den traditionella grammatiken hos informanterna i form av fokus på de små delarna av språket samt den Formella färdighetsträningen. Däremot är läroboken inte ensamt material i någon av informanternas undervisning och används enbart av tre av informanterna.

Mathematics in preschool - how do preschool teachers make children aware of the matematics around them?.

Kommunikation kan definieras på en mängd olika vis, men brukar vanligen delas upp itvå typer; Formell och inFormell kommunikation. Både den Formella och inFormella kommunikationen förekommer i en organisation. Syftet med denna studie är att inbördes jämföra de två typerna av kommunikation samtundersöka hur den inFormella kommunikationen påverkar beslutsprocesser i enorganisation.Studien baseras på litteraturstudier samt empiri i form av kvalitativa intervjuer med trechefer vid tre stora tekniska verksamheter i Stockholmsområdet.Efter genomförd studie framgår det att teorin och praktiken är generellt enade i fråganom vilka för- respektive nackdelarna är med Formell samt inFormell kommunikation.Vidare är även synen på den inFormella dialogens påverkan i en organisation enad ilitteraturen, medan de intervjuer som genomförts pekar på en mer varierad syn ipraktiken. InFormell kommunikation kan påverka en organisation både positivt och negativt, således bör det ligga i ett företags intresse att ta hänsyn till den inFormellakommunikationen för att kunna utnyttja den till företagets fördel..

Svensk patenträtt har i stor omfattning harmoniserats med praxis utvecklad av det europeiska patentverket (EPO), vad avser patenterbarhetskriterier. Anledningen till harmoniseringen har motiverats av att det ska bli en mer enhetlig bedömning av patent i Europa. Harmoniseringen har i vart fall inte innefattat så kallad Formell praxis, som innefattar regler om hand­läggandet hos det svenska patentverket, i förhållande till handläggandet av det vid EPO. Vid Sveriges anslutning till European Patent Convention (EPC) år 1978, förespråkades att det svenska patentverket ansågs hålla en godtagbar standard i sin handläggning, men att det fram­tida förhållandet mellan svensk patenträtt och EPC kunde komma att innebära förändring om kvalitetsnivån inte kunde anses tillräcklig hög. Efter ett nyligen taget beslut av Patentbesvärsrätten (PBR) har Patent- och registreringsverkets (PRV) handläggning ifrågasatts, varför författarna valt att undersöka om en förändring av hand­läggningen vid PRV bör genomföras, i enlighet med det förslag som framställs i proposition 1977/78:1, med beaktande av praxis utvecklad av EPO. I uppsatsen redogörs för hur EPO har tydligare regler avseende patent­ärenden än vad PRV har, varför en harmonisering av detta område bör diskuteras för säkerställandet av hög kvalitet vid handläggningen hos det svenska patentverket. Det är författarnas uppfattning att en ofullständig harmonisering även av Formella regler resulterar i ett problem för säkerställandet av rättssäkerheten, eftersom lagregleringen i Sverige kan anses bristfällig.

Detta är en kvalitativ studie som har till syfte att undersöka hur de anställda sjuksköterskorna på Norrbottens läns landsting upplever sina möjligheter till att öka sin kompetens. För att besvara syftet har tre frågeställningar formulerats, ?Hur definierar sjuksköterskorna deras kompetens??, ?Upplever sjuksköterskorna att det finns faktorer som hindrar deras kompetensutveckling?? och ?Vilket ansvar anser sjuksköterskorna att de har för sin egen kompetensutvecklingsprocess??. Datainsamlingen har genomförts genom kvalitativa intervjuer där sju legitimerade sjuksköterskor anställda på Norrbottens läns landsting har deltagit. Urvalet har skett slumpmässigt och deltagandet har varit helt frivilligt och anonymt.

Bakgrund och problem: Detaljhandelsföretaget Outnorth AB har under kort tid växt kraftigt och samtidigt lyckats förbli snabbväxande under en längre period vilket kan förklaras utifrån dess etablering av e-handelförsäljning. Förändringsprocessen vid tillväxt kan medföra riskfyllda organisationskriser om utvecklingen av ekonomistyrningen inte följer processen. Utifrån tidigare forskning problematiseras ämnet om hur och varför behovet av Formell ekonomistyrning utvecklas samt dess betydelse med fokus på mindre snabbväxande e-handelsföretag.Syfte: Det övergripande syftet är att öka kunskapen om relationen mellan utvecklingen av Formell ekonomistyrning och tillväxtprocessen i mindre snabbväxande företag vilket uppfylls genom tre delsyften.Metod: Utifrån studiens forskningsfråga och syfte valdes enfallsstudie som lämplig forskningsstrategi. Triangulering har tillämpats för att stärka och bekräfta den insamlade datan. Semistrukturerade intervjuer valdes som primär datainsamlingsmetod vilket kompletterades med sekundära dokument.Slutsats: Grunden till hur behovet av ekonomistyrning utvecklades visade sig vara synen på e-handelsbranschen.

Syfte: Undersökningens syfte är att ta reda på vilka kompetenser och egenskaper arbetsgivare kräver vid rekrytering av säljare i telekombranschen. De kompetensområden vi avser att undersöka är Formell kompetens, emotionell kompetens, estetisk kompetens och social kompetens.Teori: Warhurst et al. (2000) menar att det inom servicesektorn har skett ett tydligt skifte gällande vilka kompetenser organisationer söker hos anställda. Nickson, Warhurst och Dutton (2005) menar att vid rekrytering inom serviceyrken värdesätts sociala och estetiska egen- skaper snarare än Formell kompetens. Färre arbetsgivare efterfrågar utbildning och vikten läggs vid hur personen är snarare än vad personen kan.

Den 12 juni 2014 lämnade FSK ett lagförslag som bl.a. innebär att svenska bolags tidigare års underskott ska reduceras till hälften. Framställningens syfte är att utreda huruvida denna reducering står i strid med det grundlagsstadgade retroaktivitetsförbudet.Enligt huvudregeln i 40 kap. 2 § IL ska tidigare års underskott från en näringsverksamhet dras av. I 2 kap.

Vi lever idag i ett samhälle i ständig utveckling vilket ställer krav på verksamma företag att konstant driva på den egna utvecklingen. I detta arbete är kompetenta och kunniga medarbetare viktigt, men det är enligt Rekryteringsenkäten 2012 (Svenskt Näringsliv, 2012) svårt för företagare att anställa den kompetens de behöver. Om inte kompetensen finns på arbetsmarknaden är intern kompetensutveckling ett möjligtalternativ för att ta fram den kompetens som efterfrågas och detta är något som det årligen investeras stora summor i. Vilken effekt dessa investeringar har på företagen är dock något som inte utvärderas i någon större utsträckning (Pineda, 2010) vilket leder till att pengar riskerar att upprepade gånger investeras i overksamma insatser. Hur kan detta åtgärdas? Det finns ett flertal teoretiska modeller för utvärdering av kompetensutveckling, men det saknas empirisk forskning som visar hur företag arbetar med området och det är denna lucka uppsatsen bidrar till att fylla.

Denna studie handlar om ett utbildningsprojekt som var riktat till yrkesverksamma inom vård och omsorg utan Formell utbildning. Utbildningens syfte var att erbjuda deltagarna Formell utbildning med utgångspunkt i deltagarnas erfarenheter samtidigt som utbildningen skulle bidra till arbetsplatsernas gemensamma lärande. Ett viktigt inslag i utbildningen var pedagogiska handledare som hade till uppgift att ge olika former av stöd till de studerande. Föreliggande studies syfte är att studera lärande i en kontext där Formellt lärande interagerar med inFormellt och avser att ge svar på frågor om vilka förutsättningar och villkor som är nödvändiga för personalens lärande inom ramen för projektet samt hur lärandet utvecklas inom kontexten när Formellt och inFormellt lärande samspelar med varandra. Studien bygger på intervjuer, enkäter, fokusgrupper och deltagande observationer.

Abstract Genom en litteraturstudie samt intervjuer av ett antal pedagoger på typiska manliga eller kvinnliga utbildningar som genomförts av författaren kan slutsatsen dras att skolan upprätthåller och förstärker rådande könsrollsmönster. Detta trots att det i Lpo 94 tydligt står att skolan skall motverka traditionella könsrollsmönster. Skollagen säger också att skolan ska främja jämställdhet mellan könen. Syftet med uppsatsen var att ta reda på vilken syn lärarna hade på sitt eget förhållningssätt gentemot eleverna ur ett genusperspektiv Genom mitt resultat har jag kommit fram till att det är viktigt att lärare är medvetna om hur de arbetar och vilket förhållningssätt de har när de bemöter sina elever, för att inte förstärka och föra vidare traditionella könsmönster. Dock ska inte den enskilde läraren hållas ensam ansvarig då det framkommer att ansvariga för den pedagogiska verksamheten, till exempel rektor, bär ett stort ansvar för jämställdhetsuppdraget aktivt utövas på skolorna.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur talang kan användas i organisationers jakt på och rekrytering av medarbetare som kan bidra till verksamhetens utveckling. Detta har gjorts genom en empirisk studie där vi försökt undersöka och behandla begreppet talang genom att jämföra Formell affärsverksamhet med fotbollsindustrin. Detta då vi fann att talang är något som sedan länge diskuterats inom fotbollen men som enligt våra antaganden vara nytt inom Formell affärsverksamhet. En litteraturstudie har även genomförts i vilken vi har använt oss av teorier som påvisar framväxten av begreppen talang och talent management för tillämpning i organisationer. Den forskningsfråga vi ställde oss var: hur kan organisationer definiera, finna och rekrytera talang till sin verksamhet? Studiens resultat visar på att talang är att betraktas som relativt och definieras utifrån varje enskild person.

Utbildning och livslångt lärande är idag aktuella begrepp i samhället och det finns en självklarhet i att skaffa sig en Formell yrkesutbildning. Dock finns än i dag arbeten som kräver fysiska handlingar och praktiska erfarenheter. Yrken där individer tillsatt sig kunskap genom att arbeta, inte genom att studera. Badmästare är en sådan yrkesgrupp, där flertalet anställda saknar Formell utbildning. Genom en fenomenologisk forskningsansats undersöks på vilka sätt en praktisk yrkesgrupp upplever kompetensutveckling och möjligheten att utvecklas i arbetet.