Kan trygghet skapas? Trygghetsfrågorna har fått ett allt större utrymme i debatten om staden. Forskningen och debatten är långt ifrån entydig och recepten på trygghet varierar kraftigt mellan olika länder. Grovt kan de förespråkade åtgärderna delas in i två läger: säkerhet och trygghet. ?Säkerhet? med framför allt situationell brottsprevention med den filosofin att skadegörelse, våld och stölder leder till otrygghet, vilket i sin tur leder till att människor inte vågar ta plats i det offentliga rummet.

Luftoperativ kontroll är något som förespråkas av de allra flesta om inte alla luftmaktsteoretiker genom tiderna. Luftoperativ kontroll delas in i fördelaktigt luftläge, luftöverlägsenhet samt luftherravälde. Luftöverlägsenhet är den grad av luftoperativ kontroll som förespråkas mest frekvent av luftmaktsteoretiker. De menar att luftöverlägsenhet är nyckeln till att vinna ett krig. John A.

In 2005 a public housing company in Uppsala, Sweden introduced the service quarter host. The focus on comfort (life quality in American programmes) is similar to the non-tolerance programmes. The idea of non-tolerance derived from the theory of Broken windows. The purpose is to examine how the service works according to the theories of Broken windows and social control. The aim is also to examine if the manifest and the latent functions are the same in different areas.

In 2005 a public housing company in Uppsala, Sweden introduced the service quarter host. The focus on comfort (life quality in American programmes) is similar to the non-tolerance programmes. The idea of non-tolerance derived from the theory of Broken windows. The purpose is to examine how the service works according to the theories of Broken windows and social control. The aim is also to examine if the manifest and the latent functions are the same in different areas.

Kandidatuppsatsens syfte är att undersöka och analysera formella chefers uppfattningar av deras individuella ledarutveckling. Inom ramen av syftet fokuserar vi på uppfattningar av hur formell ledarutbildning respektive informellt lärande påverkar ledarutvecklingen. Studien är av kvalitativ karaktär med inspiration av fenomenografi då studien inriktas på variationer av uppfattningar. Kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer har genomförts för att urskilja chefernas olika uppfattningar. Resultatet indikerar att det finns en uppfattning av osäkerhet kring hur formell ledarutbildning påverkar ledarutvecklingen.

Syftet med studien var att få kunskap om vilka motivationsfaktorer, inre och yttre, som är viktiga hos personal inom serviceyrken. Vidare studerades den uppfattade sammanhållningen inom målgruppen. Av speciellt intresse var att studera korrelationer mellan sammanhållning och inre/yttre motivationsfaktorer samt om kontroll i arbetet och socialt stöd inverkar på dessa faktorer. I undersökningen deltog 88 individer, 38 män och 50 kvinnor, i åldrarna 18-65 (M=34,63 Sd=12,40). Datainsamlingen skedde med hjälp av ett frågeformulär baserat på QPS Nordic och Group Environment Questionnaire (GEQ).

Vi lever idag i ett kommunikationsrikt samhälle där vi har möjlighet att dagligen delta i och höra ett flertal samtal. Samtalen kan vara av både formell och informell karaktär och kräver olika ansträngningar av oss. Av de här anledningarna vore det naturligt att vi övar oss i att samtala i skolan, speciellt eftersom mycket tyder på att samtal är en förutsättning för lärande. Syftet med den här studien är således att öka kunskap om hur samtal inleds i ett klassrum i svensk skola. Ämnet har undersökts genom att videofilma fyra lektioner i en femteklass och därefter analysera materialet med hjälp av konversationsanalys (CA). Samtalsdeltagarna har varit de 21 elever, i åldrarna 11-12 år, som ingår i klassen och deras klasslärare.

Syftet är att få insikt i vad som motiverar företag till att använda Social CRM, och hur de arbetar med detta för att kommunicera med sina kunder med hjälp av sociala nätverk. En kvalitativ ansats har använts där tre företag inom olika branscher har blivit intervjuade; Röda Korset, Komplett ASA och Ving Sverige AB. Intervjuer har genomförts med två olika personer på varje företag. Studien visar att företag som är verksamma i Sverige har börjat anamma de möjligheter som arbetet med Social CRM i sociala medier innebär. De möjligheter företagen tar upp är att de kan nå en större målgrupp på ett mer kostnadseffektivt sätt, underlätta dialoger och skapa en informell och personlig kontakt vilket kan leda till ökad varumärkeslojalitet och värdefulla konkurrensfördelar.

Syftet med denna studie är att undersöka ifall formell utbildning bidrar till utveckling av lärandemiljö. Ett sekundärt syfte med detta arbete är att undersöka ifall innovations möjligheter ökar under befintlig lärandemiljöer.För att uppnå undersökningens syfte gjordes en enkätundersökning som besvarades av de inblandade företagens medarbetare. Målgruppen var anställda med olika poster inom de fem olika företagen. Kartläggning har genomförts med hjälp av tre olika enkäter som innehöll olika frågor som bland annat tog upp; företagsfakta, könsfördelning, kompetensutveckling, organisation, yrkesutveckling, förändringsarbete, utbildning och lärandemiljö.Studien framför även mer allmänna kortfattad information rörande EU projekt Sala Industrier samt övergripande beskrivning av deltagande företagen till exempel företagens storlek, arbetsuppgifter, spetskompetens och personalfakta. Därefter introduceras en teoretisk referensram där lärande, kompetensutveckling, information och kommunikation, formell och informell kunskap diskuteras som centrala tema i berörda organisationer, exempelvis redogörs i studien för olika drivkrafter mot ökad kompetensutveckling och lärande.Utifrån den teoretiska referensramen och en större datainsamling som genomfördes i form av enkäter och intervjuer, där förekom frågor som tog upp bl.a.

Kommunikationen har en viktig roll i en allt mer konkurrerande värld. Den är grunden för funktionella organisationer och nöjda medarbetare och därmed generar kommunikationen värde. Idag ses effektiv kommunikation som en tillgång inom organisationer som framgångsrikt har implementerat kommunikationsstrategier.Den här studien berör Peab, ett svenskt byggnadsföretag som har en stark marknadsposition som ett av de tre största i Sverige. Studien behandlar kommunikationen mellan tillvalshanterare och arbetsledare vid tillvalsprocessen i samband nyproduktion av bostäder. Problemet har bestått i att kartlägga hur kommunikationen ser ut mellan dessa och med syftet att ge förslag på vad som kan förbättras.

Vi har i vår uppsats utfört våra empiriska studier vid Medicinska fakulteten på Institutionen för hälsa, vård och samhälle. Vi har här valt att undersöka vi-känslan inom organisationen. I Medicinska fakultetens kommunikationsplan står det nämligen att organisationen strävar mot att stärka vi-känslan. Vi har även tidigare i olika företagssammanhang stött på begreppet vi-känsla, men begreppet utvecklas sällan vidare i akademisk litteratur. Därför har vi med vår undersökning velat ta reda på vilka faktorer som inverkar på vi-känslan och hur olika internkommunikativa strategier kan utvecklas för att stärka vi-känslan inom organisationen.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur en börsintroduktion påverkar ledningens kommunikationsstrategi i ett företag. Metod: Hela studien utfördes på företaget Waterjet i Ronneby med hjälp av kvalitativa intervjuer med anställda på ledande positioner i organisationen. Slutsatser: Både internt och externt ser vi skillnader jämfört med hur det var före introduktionen. Den största förändringen är i den externa kommunikationen, där företaget nu måste hantera fler ägare, analytiker och investerare. Internt har ledningen utformat nya riktlinjer och policys för hur kommunikationen ska hanteras på bästa vis. Som en del av den interna kommunikationsstrategin har formella möten fått mer betydelse än tidigare, då anställda får diskutera vad börsintroduktionen innebär för deras arbete.

Detta arbete anv?nder formell verifiering f?r att unders?ka loopar inom programmering. Looparna som behandlas ses ekvivalent som hypergeometriska rekursionsrelationer. Arbetet unders?ker om l?sningen un till dessa hypergeometriska rekursionsrelationer med polynomkoefficienter alltid ?r heltalsv?rd.

Överallt i samhället finns det funktioner som verkar för att styra individer i olika riktningar och mycket av det vi gör under en vanlig dag kan följas upp och kontrolleras. I denna studie kartläggs likheter och skillnader i individers uppfattning om kontroll inom respektive utanför arbetslivet i syfte att bidra till teorier om kontroll. En studie har genomförts inom en organisation där individer intervjuats om hur de uppfattar kontroll på sin arbetsplats och om hur de uppfattar kontroll utanför arbetslivet. Det finns forskare som menar att medverkan, kommunikation, berättigande samt gynnsamhet är faktorer som påverkar hur individer uppfattar kontroll inom arbetslivet. Forskare som istället fokuserat på kontrollfunktioner utanför arbetslivet menar att det som påverkar hur individer uppfattar dem är medverkan, berättigande och gynnsamhet.

Syftet med denna studie var att undersöka vad stress innebär, hur det upplevs och orsakas inom Räddningstjänsten, samt hur det kan förebyggas. Enkäten gjordes utifrån ett kvantitativt perspektiv och skickades till larmoperatörer och brandmän på Räddningstjänsten. Enkäten besvarades av totalt 33 respondenter. Deltagarnas ålder togs inte i beaktning, enbart antalet år av yrkeserfarenhet. Datan analyserades I SPSS, med hjälp av ett Chi-tvåtest och ett Pearsons's r-test.