Sök:

Sökresultat:

389 Uppsatser om Formell nivć - Sida 25 av 26

FörÀldraledighetslagstiftning: Lagstiftning som incitament för jÀmstÀlldhet

I Sverige har varje förÀlder en lagstadgad rÀtt till ledighet i samband med att familjen utökas med ett barn. FörÀldrarna kan sjÀlva vÀlja hur ledigheten skall förlÀggas under den aktuella tidsperioden samt hur den skall fördelas dem sinsemellan, förutom de tvÄ mÄnader som Àr knutna till vardera individ. Dessa kan inte överlÄtas. De sÄ kallade pappa/mammamÄnaderna infördes för att öka uttaget av förÀldraledighet hos papporna. En annan reform inom familjepolitiken Àr jÀmstÀlldhetsbonusen som introducerades 2008.

K-modellen - frÄn Kunskap till Koncept

Bakgrund och problem: I bakgrunden beskriver vi hur vi uppfattar trender idag nÀr det gÀller mindre innovativa kunskapsföretag. För att belysa vÄr utgÄngspunkt för studien presenterar vi i bakgrunden en inledande diskussion kring kunskapsföretagen och dess humankapital. I problemanalysen belyser problematiken kring vilken strategiska ansatser som lÀmpar sig i kunskapsföretagen samt synen pÄ humankapitalet, kompetensutveckling, ledarskap och relationer pÄverkar styrningen. Inledningsvis tar vi Àven upp problematiken kring att det idag saknas enhetliga styrmodeller och problemanalysen mynnar dÀrför ut i frÄgan om det Àr möjligt att skapa ett gemensamt ramverk för hur humankapitalet kan styras i kunskapsföretaget. Syfte: VÄrt syfte Àr att försöka skapa ett ramverk som kan anvÀndas för att vÄrda och styra humankapitalet pÄ ett vÀrdeskapande och effektivt sÀtt i kunskapsföretag.

VÀsentlighetsbedömning : Hur arbetar revisorer med vÀsentlighetsbedömning i praktiken?

I de företagsformer dÀr Àgarna har ett begrÀnsat ekonomiskt ansvar stÀlls det sÀrskilda krav pÄ den information gÀllande företagets resultat och finansiella stÀllning vilken redovisas utÄt. Företagets intressenter mÄste kunna lita pÄ den information de fÄr av företaget gÀllande dess förvaltning och dess finansiella information. För att sÀkerstÀlla att informationen gÄr att lita pÄ har lagstiftningen ansett det nödvÀndigt att denna information ska granskas av en revisor. Revisorerna mÄste vid varje revision göra en vÀsentlighetsbedömning. Processen vid vÀsentlighetsbedömning Àr svÄr ur flera hÀnseenden, dels mÄste bÄde kvalitativa och kvantitativa aspekter utvÀrderas och dels ger inte revisionsstandarden nÄgon formell guide om hur revisorn ska implementera vÀsentlighetskonceptet.

SharePoint teknologi? en utvÀrdering av tekniken och dess möjligheter

Microsoft har utvecklat ett verktyg för informationsdelning och samarbete, detta mjukvarupaket Àr kÀnt under namnet SharePoint teknologin. Vi har i detta examensarbete extraherat delarna av SharePoint teknologin. Vi fann, att paketet innefattar tvÄ huvudsakliga mjukvaruapplikationer som namnges SharePoint Services och SharePoint Portal Server 2003; vidare fann vi att SharePoint Service kan anvÀndas pÄ egen hand, och att SharePoint Portal Server 2003 bara Àr en extension. I vÄr uppsats undersökte vi miljön som krÀvs för att Ästadkomma en framgÄngsrik installation. Vi beskriver de olika systemarkitekturerna som paketet kan arbeta pÄ och vilka andra mjukvaror som Àr nödvÀndiga för att anvÀnda SharePoint teknologin fullt ut.

Jobba gratis?: en fallstudie i Biathlon Events AB angÄende
hur ledningen i en ideell organisation kan motivera
mÀnniskor till att stÀlla upp som volontÀrer i sin
organisation

Redan 1992 omsatte de ideella organisationerna i Sverige cirka 60 miljarder kronor motsvarande 4% av Sveriges BNP. En ideell organisation kan kortfattat beskrivas som formell(institutionaliserad till viss del), privat (separerad frÄn stat), utan vinstintresse, sjÀlvstyrd och frivillig. För en ideell organisations verksamhet Àr volontÀrer, personer som frivilligt jobbar utan lön, av största möjliga vikt. Om de ideella organisationerna skulle behöva betala marknadspris för arbetet utfört av volontÀrerna skulle de antingen behöva skÀra ner pÄ sina aktiviteter till hÀlften eller fördubbla sin inkomst, dessutom har volontÀrerna börjat inneha fler och fler ansvarstunga uppdrag. Syftet med denna uppsats Àr att studera hur ledningen i ideella organisationer kan motivera mÀnniskor till att stÀlla upp som volontÀrer inom dessa.

Gestaltningens pÄverkan pÄ barns lek - en jÀmförelsestudie av lek pÄ tvÄ skolgÄrdar utifrÄn ett genusperspektiv

Det hÀr arbetet handlar om hur barns lek pÄverkas av den omgivande miljön utifrÄn ett genusperspektiv. Arbetet utgick ifrÄn en teori om att naturlika miljöer frÀmjar genusneutral lek, jÀmfört med formella miljöer. Eftersom barn spenderar en stor del av sin tid i skolan genomfördes en jÀmförelsestudie mellan tvÄ skolgÄrdar, en med inslag av naturlika miljöer och en som var formellt utformad. Fokus har legat pÄ lÄg- och mellanstadiet. MÄlet med arbetet var att undersöka om genusskillnader i barns lek pÄverkas av den fysiska miljöns gestaltning. Undersökningen var menad att visa pÄ eventuella skillnader i flickors och pojkars lek pÄ en formell skolgÄrd och eventuella skillnader i flickors och pojkars lek pÄ en skolgÄrd med naturlika miljöer.

Flagga för unga : om hur ett designpedagogiskt projekt kan ge unga medborgare möjlighet att göra sin röst hörd

FN:s Barnkonvention paragraf 12 sÀger att barn har rÀtt att forma egna Äsikter  och att fritt uttrycka dessar. Detta blir extra viktigt dÄ barn inte Àr myndiga och dÀrför saknar formell möjlighet till inflytande. Men hur ofta lyssnar politiker och andra vuxna till vad barn tÀnker och tycker?Genom mitt designpedagogiska projekt ville jag dÀrför ta reda pÄ: hur och pÄ vilka sÀtt kan ett designpedagogiskt projekt ge unga medborgare möjlighet att göra sin röst hörd? Projektet avser att barn och ungas röster ges möjlighet att höras, framförallt med hantverk som metod men Àven genom samtal och text. Deltagarna kreerade stora flaggor fyllda med idéer om vad de önskade fanns för dem i sin stad.

Förtroendemannaorganisationer : en jÀmförelse mellan Swedish Meats och Danish Crown

Studiens syfte Àr att utreda hur de egenskaper, som kÀnnetecknar Swedish Meats förtroendemannaorganisation, pÄverkar företagets framgÄng i termer av volym- och medlemsutveckling. Denna utvÀrdering görs genom en jÀmförelse med Danish Crowns förtroendemannaorganisation. Danish Crown har rönt stora framgÄngar och Àr vÀrldens största köttexportör medan Swedish Meats har haft svÄrt att visa positiva resultat. Studien bygger pÄ tvÄ teorier, nÀmligen situationssynsÀttet och agentteori. Med dessa teorier som grund formuleras ett antal hypoteser, frÄn vilka frÄgor hÀrleds till den intervjuguide som anvÀnds vid intervjuerna. Det empiriska materialet samlas in genom kvalitativa, personliga intervjuer med Ätta förtroendevalda i Swedish Meats och fem i Danish Crown. I Swedish Meats intervjuas ordförande i styrelsen, tvÄ styrelseledamöter, ordförande i förvaltningsrÄdet samt fyra regionrÄdsordföranden.

Arbete för integration: en studie av migranters erfarenheter i en medelstor kommun i Norrbotten

Befolkningsrörelser Àr inget nytt fenomen, de har funnits under lÄng tid. De stora grupperna som migrerat till Sverige efter andra vÀrldskriget har kommit som arbetskraft eller flyktingar, men Àven andra grupper som exempelvis anhöriga till personer med utlÀndsk bakgrund finns. Idag har ungefÀr en sjÀttedel av Sveriges befolkning annat etniskt ursprung. I Boden finns förhÄllandevis fÄ personer med utlÀndsk bakgrund, drygt tre procent av invÄnarna Àr födda utanför Sverige. Migrationsprocessen bestÄr normalt av fyra delar.

UppsÄtets nedre grÀns : Ett slagfÀlt för utvecklingen av det personliga ansvaret inom straffrÀtten

Genom kriminalisering fastslÄr staten att ett visst beteende Àr önskvÀrt eller icke önskvÀrt.Syftet med detta Àr repressivt, att förhindra oönskat beteende; att försöka styra medborgarna till att undvika de kriminaliserade, oönskade, handlingarna. Vilket beteende somkriminaliseras Àr ett kriminalpolitiskt övervÀgande.Arbetet handlar om det subjektiva inslaget i straffrÀtten. Utvecklingen av personligt ansvar inom straffrÀtten har pÄgÄtt under en lÀngre tid, under inflytande av bland annat etiska diskussioner och den kristna kyrkans lÀror om skuld. Ett antal större straffrÀttsliga utredningar tillsattes för att modernisera först straffrÀtten i 1734 Ärs lag och senare ocksÄ 1864 Ärs Strafflag. NÄgon definition av uppsÄt (dolus) och oaktsamhet (culpa) infördes dock inte i lagtext, inte heller i Brottsbalken.

StraffskÀrpning vid Äterfall vs. straffreduktion vid flerfaldig brottslighet

Genom kriminalisering fastslÄr staten att ett visst beteende Àr önskvÀrt eller icke önskvÀrt.Syftet med detta Àr repressivt, att förhindra oönskat beteende; att försöka styra medborgarna till att undvika de kriminaliserade, oönskade, handlingarna. Vilket beteende somkriminaliseras Àr ett kriminalpolitiskt övervÀgande.Arbetet handlar om det subjektiva inslaget i straffrÀtten. Utvecklingen av personligt ansvar inom straffrÀtten har pÄgÄtt under en lÀngre tid, under inflytande av bland annat etiska diskussioner och den kristna kyrkans lÀror om skuld. Ett antal större straffrÀttsliga utredningar tillsattes för att modernisera först straffrÀtten i 1734 Ärs lag och senare ocksÄ 1864 Ärs Strafflag. NÄgon definition av uppsÄt (dolus) och oaktsamhet (culpa) infördes dock inte i lagtext, inte heller i Brottsbalken.

Kompetenskrav pÄ personalspecialister - MÄnga Àr kallade, fÄ Àr utvalda

Som snart nyutexaminerade vÀcktes vÄrt intresse att studera hur konkurrenskraftiga nyutexaminerade personalvetare Àr pÄ arbetsmarknaden idag. Enligt en enkÀtundersökning vid Göteborgs Universitet bland tidigare personalvetarstudenter ansÄg över 80 % av studenterna att de har en tillrÀcklig eller mer Àn tillrÀcklig kompetens i förhÄllande till sina arbetsuppgifter. DÀremot önskade majoriteten av de tidigare studenterna att Personalvetarprogrammet bör kompletteras med mer praktisk anknytning som t.ex. en praktiktermin. Uppgifterna kan tyckas vara motsÀgelsefulla och vi önskar dÀrför bringa klarhet i arbetsgivares kompetenskrav Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en större förstÄelse kring vilka förestÀllningar som Àr framtrÀdande i arbetsgivares krav pÄ personalspecialisters kompetens.

Vem fÄr jobbet som projektledare? : En jÀmförande undersökning av rekryterare och projektledare

Sedan 1990-talet har det blivit allt mer vanligt att företag anvÀnder sig av projekt som arbetsform. Rollen som projektledare fÄr dÀrför idag en allt mer betydelsefull roll inom olika verksamheter. Projektledaren ses ofta som en mycket viktig lÀnk utifrÄn verksamheten i stort och inte bara utifrÄn det enskilda projektet. En felrekrytering av projektledare kan dÀrför fÄ ödesdigra konsekvenser för sÄvÀl projektet som hela verksamheten. TvÀrtom fÄr en lyckad rekrytering av projektledare givetvis positiva konsekvenser.

Kunskap vÀxer inte pÄ trÀd : Kunskapshantering i smÄ företag inom branschen elektronisk komponentindustri

Under de senaste tvÄ decennierna har allt fler företag börjat uppmÀrksamma denkunskapsbaserade synen pÄ organisationer, vilket innebÀr att kunskapsrelaterade resurservuxit till att anses utgöra basen för konkurrensmÀssiga fördelar och grunden för framgÄng imÄnga företag. Som en gren inom den kunskapsbaserade synen pÄ organisationer harknowledge management, kunskapshantering, vÀxt fram. Kunskapshantering har kommit attomfatta ett helt koncept, vilket inrymmer hur en organisation pÄ olika sÀtt kan pÄverkahanteringen av kunskap pÄ ett sÄdant sÀtt att det ger fördelar för företaget likavÀl som förindividen. Tidigare forskning i Àmnet baseras i stor utstrÀckning pÄ hur stora tjÀnsteföretagarbetar med kunskapshantering. Dock har betoningen pÄ kunskap vuxit till att idag anses varaen av de viktigaste resurserna i mÄnga företag, oavsett storlek eller bransch.

Bloggen ett strategiskt verktyg? : En studie av tre offentliga ledares kommunikation via webben

Denna uppsats fokuserar pÄ att fÄnga upp en relativt ny och vÀxande företeelse inom elektronisk kommunikation, bloggen. Med min undersökning vill jag belysa bloggens möjligheter som ett kommunikationsmedel för ledare inom offentlig verksamhet samt öka förstÄelsen för vad en blogg Àr.Ett utmÀrkande drag för bloggen, som Àr en uppdaterad webbplats vars startsida karaktÀriseras av ett antal daterade texter i omvÀnd kronologisk ordning, Àr att den beskrivs som en dagbok med en personlig, subjektiv och vardaglig text utan krav pÄ kÀllkritik av innehÄllet. Bloggen beskrivs gÀrna som en form av ?grÀsrotsjournalistik? men den anvÀnds ocksÄ som strategisk kommunikation till exempel av offentliga aktörer som politiker och företagsledare eller som ett komplement inom traditionella media.Jag har valt att göra en kvalitativ textorienterad analys av tre ledares bloggar: Rektor KÄre Bremer vid Stockholms universitet, vice-ordförande Margot Wallström vid EU-kommissionen och generaldirektör Andreas Carlgren vid Integrationsverket. Jag ville veta vad de bloggar om, hur de anvÀnder sig av attributet och hur pass privat eller offentligt deras kommunikation Àr.I min undersökning kom jag fram till att de tre ledarskribenterna anvÀnder bloggen/elektronisk kommunikation som ett strategiskt redskap att kommunicera men de gör det pÄ lite olika sÀtt.Margot Wallström anvÀnder sig av sin privata sfÀr som metod för sin strategiska kommunikation samtidigt som hon verkar i det offentliga rummet.

<- FöregÄende sida 25 NÀsta sida ->