Sökresultat:
389 Uppsatser om Formell nivć - Sida 24 av 26
VÀrdeskapande ledning inom offentlig sektor : Vilka kommunikationshinder finns det i en hierarkisk, offentlig organisation som ledningen behöver ta hÀnsyn till för att bygga internt förtroende?
I denna studie har jag undersökt vilka kommunikationshinder som finns inom offentlig sektor med fokus mot en hierarkiskt byggd organisation och till min hjÀlp har jag haft en basenhet vid ett landsting i Sverige som studieobjekt.Den medicinska utvecklingen har gÄtt fort fram och som en respondent i denna studie berÀttade har utvecklingen gÄtt frÄn en smÀrtstillande spruta och vÀntan vid en hjÀrtattack till ballongsprÀngningar och andra avancerade behandlingar. Dessa behandlingar Àr vÀldigt dyra men priset för vÄr vÄrd nÀr vi besöker sjukhus har inte ökat nÀmnvÀrt, inte heller har skatteintÀkterna ökat nÀmnvÀrt för landstinget. Detta gör att jag blir intresserad av att undersöka hur landstinget kan skapa vÀrde bÄde inom och utom sin organisation i andra former Àn pengar.I litteraturen som jag lÀst Àr det största fokuset pÄ hur organisationer, bÄde offentliga och privata, kan generera vÀrde i form av att ha en effektiv kommunikation med sina externa intressenter till exempel investerare. VÀldigt fÄ studier har fokus pÄ de interna intressenterna, bland annat anstÀllda, som Àr med och bygger upp organisationen och arbetar mot organisationens mÄl. Studierna tar dÀremot upp förtroende som vÀldigt viktigt inom en organisation eftersom det har, i flera studier, visat sig ha mÄnga positiva effekter.Min studie fokuserar pÄ hur ledningen inom en offentlig styrd organisation kan kommunicera för att skapa internt förtroende.
VarumÀrkesutvidgning ? En viktig komponent i företagens affÀrsutveckling
Syfte: Syftet med studien Àr att analysera och beskriva hur ett företag kan arbeta med varumÀrkesutvidgning samt identifiera framgÄngsfaktorer, motgÄngar och bakomliggande orsaker som kan förekomma vid en varumÀrkesutvidgning.Metod: VÄr studie utgÄr frÀmst frÄn den kvalitativa metoden. Inledningsvis presenteras ett ramverk för lÀmplig teori för att vidare kompletteras med intervjuer. Den empiriska delen bestÄr av kvalitativa intervjuer med företagen King Salming AB, Salming Sport, Peak Performance, Björn Borg och L`Homme Rouge. Slutsats: Vi har funnit stöd i, att teorin som avser varumÀrkesutvidgning kan anvÀndas i verkligheten. Samtliga bolag följer en varumÀrkesstrategi dÀr kÀrnvÀrden och territorium utgör basen för en varumÀrkesutvidgning. I de fall dÀr varumÀrkesutvidgningen inte fungerat som tÀnkt Àr det ocksÄ avstÄndet till kÀrnvÀrdet och territoriet, som Àr ett av det Äterkommande problemet.
Rytmik och musikterapi - En jÀmförande studie
I mitt arbete undersöker jag tre personers upplevelse av vad rytmik och musikterapi Ă€r. Jag bad dem ocksĂ„ jĂ€mföra rytmik och musikterapi för att hitta likheter och skillnader. Jag har lĂ€st om Ămile Jaques-Dalcroze, som anses vara rytmikens grundare. Jag drar ocksĂ„ paralleller till Howard Gardner och John Dewey. För att fĂ„ en djupare förstĂ„else av vad musikterapi Ă€r har jag lĂ€st bland annat Even Ruuds ?Varma ögonblick?, och Anita Granbergs ?Tre svenska utbildningar i musikterapi?.
Unge Brown ?gÄr Ät skogen? Allegori och intention i översÀttning
Denna studie jÀmför Nathaniel Hawthornes allegori ?Young Goodman Brown? (1846) med den svenska översÀttningen ?Unge Brown gÄr till skogs? (1959). Genom att förklara dels den generella, dels Hawthornes specifika och dialektiska anvÀndning av allegorin har jag kunnat belysa vissa av de allegoriska elementen och de kulturella/historiska hÀnvisningarna i kÀlltexten (KT). Jag har sedan gjort en jÀmförande analys av KT och mÄltexten (MT) med strÀvan att klargöra vilka av de allegoriska momenten och kulturella/historiska hÀnvisningarna som har överförts till MT. De element som har förts över till MT har tillsammans med de textfunktioner som MT enligt Reiss erbjuder pÄ lett fram till vad som kan tÀnkas vara det som Reiss kallar översÀttarens intention.
En skolas organisering av arbetssÀttet med elevers olikheter
En skolas organisering anses idag vara viktigare Àn organisationen, det Àr i handlingsnÀten i organiseringen som organisationen byggs. Organisering av en skolas arbetssÀtt har samband med pedagogers möjligheter att arbeta med elevers olikheter. Samarbete blir betydelsefullt. Gemensamma visioner och mÄl fÄr betydelse för samarbetet. För pedagogerna underlÀttas arbetet om samarbete organiseras in i verksamheten och vision och mÄl Àr tydliga.
Projektmetodiken SCRUM ? sedd ur individens och teamets perspektiv
I de flesta projekt som drivs, inte bara inom IT branschen, görs alltid en projektutvÀrdering avom projektet blivit lyckat, om man lyckats att hÄlla den finansiella budgeten, om tidsplanenhÄllit och om man faktiskt fÄtt det system eller den produkt som man bestÀllt och trott sig fÄ.SÀllan utvÀrderas sjÀlva projektmetoden och de mÀnskliga resurser som befinner sig iprojektet och som egentligen Àr viktigast för att hela projektet skall lyckas komma i hamn.Syftet med denna uppsats Àr att belysa projektmetodiken Scrum ur individens perspektiv.FrÄgestÀllningen jag i denna studie sÄledes fokuserat pÄ Àr dels hur individen pÄverkas,motiveras och drivs av att tillhöra ett Scrumteam, dels hur denna processmetod kan relaterastill gruppdynamiken.Studiens empiriska material, utgörs av semistrukturerade intervjuer och en fÀltstudie. För attfÄ en sÄ bred spridning av respondenterna som möjligt valde jag att intervjua medarbetareifrÄn fyra helt olika företag, dock alla verksamma inom mjukvaruutveckling. Företagen skiljersig Ät bÄde med hÀnsyn till storlek och i hur lÀnge de har anvÀnt sig av Scrum somprojektmetod. FÀltstudien genomfördes vid ett av dessa fyra företag.Generellt var alla respondenter positiva till Scrum som projektmetodik. I princip allarespondenter upplevde att de fÄtt större ansvar, blivit mer delaktiga i helheten samt blirbetrodda som de som vet mest.
FörsÀkringsrÀttslig preskription - UtgÄngspunkterna för preskriptionsfristerna i TSL och FAL
Den materiella processledningen utgör ett officialintrÄng i parternas dispositionsrÀtt och Àr ett inkvisitoriskt element i en processform som annars prÀglas av kontradiktionsprincipen. Mot bakgrund av att institutet Àr frÀmmande för den kontradiktoriska processformen uppkommer naturligt frÄgan om varför institutet skall existera.Den materiella processledningen syftar till att avhjÀlpa parts fel och brister vid utformandet av sin talan. Processledningen delas traditionellt in i en formell och en materiell del. Denna indelning ter sig frÀmmande, dÄ sÄvÀl den formella som den materiella processledningen syftar till att handlÀggningen av rÀttegÄngen ska fungera pÄ bÀsta möjliga vis, varför den egentliga grÀnsen mellan instituten dÄ suddas ut.Dispositionsprincipen skall utgöra den dominerande delen av en rÀttegÄng. Processledningen skall verka som ett komplement dÀrtill för att rÀtten, i första hand, skall kunna effektivt föra fram en talan till avgörande och prövning av det som parten vill ha prövat.
Professionalitet & KlÀder. Intervjuer med lÀrare frÄn tre olika skolor
Syfte: Mitt syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare upplever klÀdselns betydelse för hur man blir framgÄngsrik i sin yrkesroll. Om klÀdseln har betydelse, pÄ vilket sÀtt bidrar den till lÀrares professionalitet? Bakgrund: Ord som professionell, kompetent och utvecklingsinriktad anvÀnds flitigt i bÄde media och marknadsföring. Inför anstÀllningsintervjuer ges rÄd och direktiv för hur du ska skriva ditt CV, svara pÄ intervjufrÄgor och hur du ska klÀ dig för att ge ett professionellt intryck. Estetisk kompetens Àr ett relativt nytt begrepp som introducerats som komplement till formell, social och emotionell kompetens och dÄ framförallt inom handeln.
Ska du se pÄ lÀgenhet!? ? En undersökning om mÀklares bemötande av tvÄ olika sociokulturella identiteter
Hur kan sprÄksociologi anvÀndas för att skildra mÀnniskors bemötanden mot varandra? Det var frÄgan jag stÀllde mig i inledningen av detta arbete. De flesta av oss Àr omedvetet medvetna om att alla mÀnniskor i de allra flesta situationer vÀrderar och vÀrderas av sina medmÀnniskor. Förenklat kan man sÀga att den som vÀrderas högt har ett stort sociokulturellt kapital. För den som vÀrderas lÀgre sjunker ocksÄ det sociokulturella kapitalet.
Du mÄste tÄla lite stryck om du vill arbeta inom vÄrden : om att möta aggression frÄn personer med demensdiagnos i omvÄrdnadssituationer
BakgrundUnder de kommande tio Ären kommer antalet Àldre i samhÀllet att öka vilket ger ett tilltaget problem med demenssjukdomar. OmvÄrdnaden av demenssjuka personer Àr personcentrerad och beroende dels pÄ vem personer Àr samt vilken typ av demenssjukdom som personen har. NÀrstÄende uppmanas skriva en levnadsberÀttelse, vilket kan underlÀtta omvÄrdnaden dÄ den ger vÄrdpersonalen en inblick i vem den demenssjuke Àr. De demenssjuka har en begrÀnsad förmÄga att ta in och förstÄ intryck sÄ boendemiljön bör anpassas efter deras behov. Olika fÀrger och former kan hjÀlpa dem orientera sig i sin nÀrmiljö.
Effektiva flöden pÄ byggarbetsplatsen ? Planering och styrning av produktions-, material- och informationsflöden: En fallstudie vid NÄiden Bygg AB
En organisation som vill reducera sina kostnader pÄ lÄng sikt mÄste utveckla sina arbetssÀtt sÄ att samma produkt kan skapas med fÀrre resurser. Ett effektivare logistikflöde bidrar till reducerade kostnader och ökad lönsamhet för byggföretaget. Med flertalet interna och externa aktörer inblandade rÀcker det inte att byggentreprenören Àr individuellt effektiv, utan ocksÄ effektiv tillsammans med övriga aktörer i försörjningskedjan. DÀrav krÀvs det för ett effektivt logistikflöde, fokus pÄ bÄde produktions- och materialflödet sÄvÀl som det tillhörande informationsflödet. Denna studie syftar dÀrför till att ur ett ledningsperspektiv identifiera och beskriva problem kopplade till produktions-, material- och informationsflödet vid en byggarbetsplats, samt att identifiera ÄtgÀrder för att effektivisera dessa flöden.En fallstudie bestÄende av intervjuer och observationer genomfördes pÄ NÄiden Bygg AB:s byggarbetsplats i GÀddvik, dÀr produktions-, material- och informationsflödet studerades.
Materiell processledning : Genom ett förstoringsglas
Den materiella processledningen utgör ett officialintrÄng i parternas dispositionsrÀtt och Àr ett inkvisitoriskt element i en processform som annars prÀglas av kontradiktionsprincipen. Mot bakgrund av att institutet Àr frÀmmande för den kontradiktoriska processformen uppkommer naturligt frÄgan om varför institutet skall existera.Den materiella processledningen syftar till att avhjÀlpa parts fel och brister vid utformandet av sin talan. Processledningen delas traditionellt in i en formell och en materiell del. Denna indelning ter sig frÀmmande, dÄ sÄvÀl den formella som den materiella processledningen syftar till att handlÀggningen av rÀttegÄngen ska fungera pÄ bÀsta möjliga vis, varför den egentliga grÀnsen mellan instituten dÄ suddas ut.Dispositionsprincipen skall utgöra den dominerande delen av en rÀttegÄng. Processledningen skall verka som ett komplement dÀrtill för att rÀtten, i första hand, skall kunna effektivt föra fram en talan till avgörande och prövning av det som parten vill ha prövat.
Sociala mediers betydelse för personer med multipel skleros
Bakgrund Multipel Skleros (MS) Àr en kronisk autoimmun sjukdom som de-myeliniserar nervbanor i det centrala nervsystemet. Den orsakar en rad olika symtom som exempelvis spactisitet, trötthet, tremor, sensibilitetsstörningar, nedstÀmdhet, skakningar, ataxi med mera. Symtomen Àr varierande och mycket individuella. Sjukdomen förlöper skovvis och bryter oftast ut i Äldern 20-50 Är. MS finns i flera olika varianter, dÀr kroppen i vissa fall kan Äterreparera sig sjÀlv mellan skoven, medan den i andra fall inte gör det.
Kommunikation med designers - AnvÀndandet av hÄrda och mjuka data som argument
Bakgrund och frÄgestÀllning: Betydelsen av design ökar allt mer. Studier har visat att en stor andel företag har uppmÀrksammat att design bidrar till en mÀngd positiva effekter, men trots detta finns det en avvaktande instÀllning till design inom mÄnga företag. DÄ yrkesgrupper förvÀntas arbeta allt nÀrmare varandra vid produktutveckling innebÀr skilda Äsikter om design problem. Samarbetet mellan yrkesgrupperna kan ses som nÄgot positivt dÄ grupper med olika erfarenheter och synsÀtt kompletterar varandra och sÄledes kan nÄ bÀttre resultat genom samarbete. I praktiken har detta samarbete dock visat sig vara problematiskt eftersom de olika aktörerna vid produktutveckling haft svÄrt att kommunicera och förstÄ varandra.
Ekobussen : en rullande naturskola i Jönköping. Deltagarnas uppfattningar om samverkan och den pedagogiska modellen
Sedan 1992 har Jönköpings kommun drivit en naturskola i form av en exkursionsbuss, ekobussen. Verksamheten har varit inriktad mot dagsexkursioner för grundskolans senare Är och gymnasieskolan under ledning av utbildad och engagerad personal. Genom Ären har, i dialog med kommunens undervisande lÀrare, en pedagogisk modell för praktisk ekologiundervisning etablerats, dÀr jÀmförande undersökningar av olika biotoper har utgjort tyngdpunkten. Man har anvÀnt ett undersökande och elevaktivt arbetssÀtt. Bussens utrustning har kunnat anvÀndas för avancerade mÀtningar och examination av djur och vÀxter men tillhandahÄller Àven personlig utrustning som stövlar och regnklÀder.