Sökresultat:
398 Uppsatser om Formell övervakning - Sida 26 av 27
Flagga för unga : om hur ett designpedagogiskt projekt kan ge unga medborgare möjlighet att göra sin röst hörd
FN:s Barnkonvention paragraf 12 sÀger att barn har rÀtt att forma egna Äsikter och att fritt uttrycka dessar. Detta blir extra viktigt dÄ barn inte Àr myndiga och dÀrför saknar formell möjlighet till inflytande. Men hur ofta lyssnar politiker och andra vuxna till vad barn tÀnker och tycker?Genom mitt designpedagogiska projekt ville jag dÀrför ta reda pÄ: hur och pÄ vilka sÀtt kan ett designpedagogiskt projekt ge unga medborgare möjlighet att göra sin röst hörd? Projektet avser att barn och ungas röster ges möjlighet att höras, framförallt med hantverk som metod men Àven genom samtal och text. Deltagarna kreerade stora flaggor fyllda med idéer om vad de önskade fanns för dem i sin stad.
Förtroendemannaorganisationer : en jÀmförelse mellan Swedish Meats och Danish Crown
Studiens syfte Àr att utreda hur de egenskaper, som kÀnnetecknar Swedish Meats
förtroendemannaorganisation, pÄverkar företagets framgÄng i termer av volym- och
medlemsutveckling. Denna utvÀrdering görs genom en jÀmförelse med Danish Crowns
förtroendemannaorganisation. Danish Crown har rönt stora framgÄngar och Àr vÀrldens största
köttexportör medan Swedish Meats har haft svÄrt att visa positiva resultat.
Studien bygger pÄ tvÄ teorier, nÀmligen situationssynsÀttet och agentteori. Med dessa teorier
som grund formuleras ett antal hypoteser, frÄn vilka frÄgor hÀrleds till den intervjuguide som
anvÀnds vid intervjuerna.
Det empiriska materialet samlas in genom kvalitativa, personliga intervjuer med Ätta
förtroendevalda i Swedish Meats och fem i Danish Crown. I Swedish Meats intervjuas
ordförande i styrelsen, tvÄ styrelseledamöter, ordförande i förvaltningsrÄdet samt fyra
regionrÄdsordföranden.
Arbete för integration: en studie av migranters erfarenheter i en medelstor kommun i Norrbotten
Befolkningsrörelser Àr inget nytt fenomen, de har funnits under lÄng tid. De stora grupperna som migrerat till Sverige efter andra vÀrldskriget har kommit som arbetskraft eller flyktingar, men Àven andra grupper som exempelvis anhöriga till personer med utlÀndsk bakgrund finns. Idag har ungefÀr en sjÀttedel av Sveriges befolkning annat etniskt ursprung. I Boden finns förhÄllandevis fÄ personer med utlÀndsk bakgrund, drygt tre procent av invÄnarna Àr födda utanför Sverige. Migrationsprocessen bestÄr normalt av fyra delar.
UppsÄtets nedre grÀns : Ett slagfÀlt för utvecklingen av det personliga ansvaret inom straffrÀtten
Genom kriminalisering fastslÄr staten att ett visst beteende Àr önskvÀrt eller icke önskvÀrt.Syftet med detta Àr repressivt, att förhindra oönskat beteende; att försöka styra medborgarna till att undvika de kriminaliserade, oönskade, handlingarna. Vilket beteende somkriminaliseras Àr ett kriminalpolitiskt övervÀgande.Arbetet handlar om det subjektiva inslaget i straffrÀtten. Utvecklingen av personligt ansvar inom straffrÀtten har pÄgÄtt under en lÀngre tid, under inflytande av bland annat etiska diskussioner och den kristna kyrkans lÀror om skuld. Ett antal större straffrÀttsliga utredningar tillsattes för att modernisera först straffrÀtten i 1734 Ärs lag och senare ocksÄ 1864 Ärs Strafflag. NÄgon definition av uppsÄt (dolus) och oaktsamhet (culpa) infördes dock inte i lagtext, inte heller i Brottsbalken.
StraffskÀrpning vid Äterfall vs. straffreduktion vid flerfaldig brottslighet
Genom kriminalisering fastslÄr staten att ett visst beteende Àr önskvÀrt eller icke önskvÀrt.Syftet med detta Àr repressivt, att förhindra oönskat beteende; att försöka styra medborgarna till att undvika de kriminaliserade, oönskade, handlingarna. Vilket beteende somkriminaliseras Àr ett kriminalpolitiskt övervÀgande.Arbetet handlar om det subjektiva inslaget i straffrÀtten. Utvecklingen av personligt ansvar inom straffrÀtten har pÄgÄtt under en lÀngre tid, under inflytande av bland annat etiska diskussioner och den kristna kyrkans lÀror om skuld. Ett antal större straffrÀttsliga utredningar tillsattes för att modernisera först straffrÀtten i 1734 Ärs lag och senare ocksÄ 1864 Ärs Strafflag. NÄgon definition av uppsÄt (dolus) och oaktsamhet (culpa) infördes dock inte i lagtext, inte heller i Brottsbalken.
Kompetenskrav pÄ personalspecialister - MÄnga Àr kallade, fÄ Àr utvalda
Som snart nyutexaminerade vÀcktes vÄrt intresse att studera hur konkurrenskraftiga nyutexaminerade personalvetare Àr pÄ arbetsmarknaden idag. Enligt en enkÀtundersökning vid Göteborgs Universitet bland tidigare personalvetarstudenter ansÄg över 80 % av studenterna att de har en tillrÀcklig eller mer Àn tillrÀcklig kompetens i förhÄllande till sina arbetsuppgifter. DÀremot önskade majoriteten av de tidigare studenterna att Personalvetarprogrammet bör kompletteras med mer praktisk anknytning som t.ex. en praktiktermin. Uppgifterna kan tyckas vara motsÀgelsefulla och vi önskar dÀrför bringa klarhet i arbetsgivares kompetenskrav Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en större förstÄelse kring vilka förestÀllningar som Àr framtrÀdande i arbetsgivares krav pÄ personalspecialisters kompetens.
Vem fÄr jobbet som projektledare? : En jÀmförande undersökning av rekryterare och projektledare
Sedan 1990-talet har det blivit allt mer vanligt att företag anvÀnder sig av projekt som arbetsform. Rollen som projektledare fÄr dÀrför idag en allt mer betydelsefull roll inom olika verksamheter. Projektledaren ses ofta som en mycket viktig lÀnk utifrÄn verksamheten i stort och inte bara utifrÄn det enskilda projektet. En felrekrytering av projektledare kan dÀrför fÄ ödesdigra konsekvenser för sÄvÀl projektet som hela verksamheten. TvÀrtom fÄr en lyckad rekrytering av projektledare givetvis positiva konsekvenser.
Kunskap vÀxer inte pÄ trÀd : Kunskapshantering i smÄ företag inom branschen elektronisk komponentindustri
Under de senaste tvÄ decennierna har allt fler företag börjat uppmÀrksamma denkunskapsbaserade synen pÄ organisationer, vilket innebÀr att kunskapsrelaterade resurservuxit till att anses utgöra basen för konkurrensmÀssiga fördelar och grunden för framgÄng imÄnga företag. Som en gren inom den kunskapsbaserade synen pÄ organisationer harknowledge management, kunskapshantering, vÀxt fram. Kunskapshantering har kommit attomfatta ett helt koncept, vilket inrymmer hur en organisation pÄ olika sÀtt kan pÄverkahanteringen av kunskap pÄ ett sÄdant sÀtt att det ger fördelar för företaget likavÀl som förindividen. Tidigare forskning i Àmnet baseras i stor utstrÀckning pÄ hur stora tjÀnsteföretagarbetar med kunskapshantering. Dock har betoningen pÄ kunskap vuxit till att idag anses varaen av de viktigaste resurserna i mÄnga företag, oavsett storlek eller bransch.
Bloggen ett strategiskt verktyg? : En studie av tre offentliga ledares kommunikation via webben
Denna uppsats fokuserar pÄ att fÄnga upp en relativt ny och vÀxande företeelse inom elektronisk kommunikation, bloggen. Med min undersökning vill jag belysa bloggens möjligheter som ett kommunikationsmedel för ledare inom offentlig verksamhet samt öka förstÄelsen för vad en blogg Àr.Ett utmÀrkande drag för bloggen, som Àr en uppdaterad webbplats vars startsida karaktÀriseras av ett antal daterade texter i omvÀnd kronologisk ordning, Àr att den beskrivs som en dagbok med en personlig, subjektiv och vardaglig text utan krav pÄ kÀllkritik av innehÄllet. Bloggen beskrivs gÀrna som en form av ?grÀsrotsjournalistik? men den anvÀnds ocksÄ som strategisk kommunikation till exempel av offentliga aktörer som politiker och företagsledare eller som ett komplement inom traditionella media.Jag har valt att göra en kvalitativ textorienterad analys av tre ledares bloggar: Rektor KÄre Bremer vid Stockholms universitet, vice-ordförande Margot Wallström vid EU-kommissionen och generaldirektör Andreas Carlgren vid Integrationsverket. Jag ville veta vad de bloggar om, hur de anvÀnder sig av attributet och hur pass privat eller offentligt deras kommunikation Àr.I min undersökning kom jag fram till att de tre ledarskribenterna anvÀnder bloggen/elektronisk kommunikation som ett strategiskt redskap att kommunicera men de gör det pÄ lite olika sÀtt.Margot Wallström anvÀnder sig av sin privata sfÀr som metod för sin strategiska kommunikation samtidigt som hon verkar i det offentliga rummet.
Validering : Ett sÀtt att synliggöra informell kunskap
Studien visar pÄ hur informell kunskap blir synliggjord genom anvÀndandet av validering i skolmiljö. Inom ramen för dagens snabba samhÀllsutveckling stÀlls det höga krav pÄ moderna, flexibla metoder för det livslÄnga, livsvida lÀrandet. Detta krÀver att utbildningsanordnare Àr uppdaterade och förÀndringsbenÀgna i sitt ledarskap. Det Àr ocksÄ viktigt att lyfta blicken och informera sig om vad som hÀnder och sker i vÀrlden. För att kunna uppfylla dessa krav har det krÀvt förÀndringar i nationella styrdokument.
Allm?n kunskap om det allm?nt veterliga ? en paradox?
Av 35 kap. 2 ? f?rsta stycket r?tteg?ngsbalken framg?r att det inte kr?vs bevis f?r omsta?ndigheter som a?r allma?nt veterliga. Med allma?nt veterliga omsta?ndigheter a?syftas notorisk kunskap, det vill s?ga fakta och erfarenhetssatser som ?r allm?nt k?nda.
Validering - Ett sÀtt att synliggöra informell kunskap
Studien visar pÄ hur informell kunskap blir synliggjord genom anvÀndandet av
validering i skolmiljö. Inom ramen för dagens snabba samhÀllsutveckling stÀlls
det höga krav pÄ moderna, flexibla metoder för det livslÄnga, livsvida
lÀrandet. Detta krÀver att utbildningsanordnare Àr uppdaterade och
förÀndringsbenÀgna i sitt ledarskap. Det Àr ocksÄ viktigt att lyfta blicken och
informera sig om vad som hÀnder och sker i vÀrlden. För att kunna uppfylla
dessa krav har det krÀvt förÀndringar i nationella styrdokument.
Marknadsföring av en smÄskalig turismverksamhet pÄ landsbygden : En kvalitativ studie av marknadsföringsarbetet hos turismverksamheterna i Butorp
DÄ allt fler mÀnniskor vÀljer att bosÀtta sig i stadsmiljöer med nÀrhet till service sÄ som skolor och affÀrer, blir konsekvensen att landsbygden alltmer avfolkas. Ett sÀtt att hÄlla orter pÄ landsbygden levande kan dÄ vara att göra en satsning pÄ smÄskalig turismverksamhet. Turismutveckling pÄ landsbygden Àr en möjlighet eftersom mÄnga lockas att vistas i lands-bygdsmiljöer pÄ sin fritid, dÄ det i dessa omrÄden finns god tillgÄng till traditionella natur- och kulturmiljöer, vilket stadsmiljöer inte kan erbjuda i samma utstrÀckning. NÄgot som Àr viktigt för att lyckas med en sÄdan verksamhet pÄ en plats som kan uppfattas ligga avsides, Àr att nÄ ut till potentiella besökare och fÄnga deras uppmÀrksamhet. Detta kan innebÀra svÄrig-heter för en mindre organisation som har begrÀnsade resurser och marknadsföringskunskaper.
Skoldemokratins motsÀttningar ur deliberativa perspektiv : en studie baserad pÄ intervjuer av sju rektorer för gymnasieskolan
Bakgrunden till den hĂ€r studien Ă€r dels att min tidigare studie (Tunebing, 2006) tyder pĂ„ att det förekommer deliberativa brister under utövande av klassrĂ„d i gymnasiet, och dels pĂ„ att styrdokumenten (Lpo- och Lpf-94) frĂ„n 1990-talet och framĂ„t till Ă„r 2007 starkare betonar vikten av den inre demokratin i skolan. Av styrdokumenten framgĂ„r det att skolan ska arbeta med att införa elevinflytande. Det gĂ€ller att fostra elever till aktiva demokratiska medborgare, men hur man praktiskt gĂ„r till vĂ€ga eller vad som menas med deliberativ demokrati förblir en öppen frĂ„ga. Forskning visar att mĂ„nga skolungdomar upplever en ökande frustration över en upplevd brist pĂ„ medinflytande. Enligt SOU 2006:77:16 anser majoriteten av ungdomar att lĂ€rare inte förstĂ„r vare sig mĂ„l eller kriterier utan tolkar dem sjĂ€lvsvĂ„dligt.Den hĂ€r d-uppsatsen har en tvĂ€rvetenskaplig ansats som utgĂ„r frĂ„n tre deliberativa teorier frĂ„n olika vetenskapliga discipliner, utformade av Tomas Englund (2005) pedagogik, JĂŒrgen Habermas (1997) politik och Lennart Hellspong (2006) retorik.
Demokrati pÄ export : OSSE:s demokratiseringsarbete i Bosnien - Hercegovina
stater bildats pÄ internationellt initiativ vilket verkade fungera under 40 Är för Jugoslavien men de etniska motsÀttningarna i landet utnyttjades av nationalistiska partier efter kommunismens fall vilket trappade upp de etniska konflikterna och resulterade i ett inbördeskrig som varade i fyra Är. 1994 hölls det ett fredssamtal i Dayton vilket resulterade i ett fredsavtal, The General Framework Agreement for Peace (GFAP). I GFAP gavs OSSE, som Àr den största regionala sÀkerhetsorganisationen i vÀrlden med 55 medlemsstater frÄn Europa, Centralasien och Nordamerika, uppdraget att sÀkra freden och demokratisera landet. Detta innebar en demokratisering uppifrÄn med en begrÀnsad möjlighet till inflytande vad det gÀller den bosniska befolkningen. Detta reser frÄgan om denna sortens demokratiexports möjlighet till framgÄng? Den internationella interventionen och fredsavtalet som följde syftade inte bara till att fÄ slut pÄ kriget i regionen utan ocksÄ till att skapa helt nya institutioner för interagerande i alla delar av statsapparaten och det civila samhÀllet.