SyfteSyftet med studien var att ta reda pÄ hur lÀrarna förhÄller sig till genus och bedömning i Àmnet idrott och hÀlsa i Ärskurs 7-9.VÄra frÄgestÀllningar var:Bedöms pojkar och flickor pÄ olika sÀtt?Vilka faktorer tar lÀraren hÀnsyn till i sin bedömning?Hur arbetar lÀraren med feedback?MetodStudien har en kvalitativ ansats dÀr tre idrottslÀrare har intervjuats. LÀrarna valdes ut genom ett bekvÀmlighetsurval.Intervjuerna var semistrukturerade och vi anvÀnde en intervjuguide för att sÀkerstÀlla likvÀrdig information frÄn vÄra respondenter. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjÀlp av genusteori relaterat till bedömning av pojkar och flickor.Resultat Resultaten visade att bedömning Àr nÄgot som lÀrarna anser Àr viktigt. Ibland bedöms eleverna under lektionstid och ibland efterÄt.

Synen pÄ matematikundervisning prÀglas av begreppen samspel och kontinuitet. Ett kontinuerligt samspel mellan aktörer, exempelvis lÀrare och elev under en bestÀmd tid uppfattas ofta som en lÀrandeprocess, dÀr strÀvas efter progression, en utveckling av lÀrandeprocessen. Formativ bedömning kÀnnetecknar denna nya syn, dÀr fokus frÄn enbart undervisning och betyg riktas mot kontinuerligt lÀrande baserat pÄ utveckling. Formativ bedömning Àr ett samlat namn pÄ de metoder som anvÀnds under en viss period för att frÀmja elevens lÀrande samtidigt som lÀraren utvecklar sitt yrkeskunnande tack vare den information som genereras av denna interaktion. Mycket av de undersökningar som genomförts i detta sammanhang utgÄr ifrÄn studier kopplade till elevperspektiv.

Denna studie Ă€r ett bidrag i förstĂ„elsen av situationsanpassat arbete. Studien illustrerar hur lĂ€rare i olika situationer mĂ„ste hantera tid, rum och teknik som formativa krafter, krafter som bidrar till att forma lĂ€rarnas arbete. Resultatet baseras pĂ„ en bearbetning av de data som samlades in vid sju observationerna varvid nio tidsmĂ€ssigt avgrĂ€nsade situationer, kallade settings, analyserats med stor noggrannhet. Resultatet visar hur tid, rum och teknik utgör möjligheter sĂ„vĂ€l som hinder, vilka lĂ€rarna mĂ„ste hantera i sitt dagliga arbete. Ökad medvetenhet kring lĂ€rarvardagens arbetsvillkor och hur villkoren formar lĂ€rares arbetsvardag kommer förhoppningsvis att öka deras möjligheter att hantera det situationsanpassade arbetet..

Syftet med den hÀr uppsatsen var att belysa frÄgan om hur mÄnga anvÀndare det behövdes för att uppnÄ en viss mÀttnad i en anvÀndbarhetsutvÀrdering för en specifik flash-applikation kallad My Garden. De aspekter som lÄg till grund för denna uppsats var brytpunkten i ökningen av unika fynd i korrelation med höga procentsatser. Med hjÀlp av den formativa utvÀrderingen och analysen av denna gick det sedan att ta reda pÄ vilka problem (sÄ kallade fynd) som upplevdes av anvÀndarna i grÀnssnittet. Resultatet av analysen resulterade i 95 unika fynd i tio anvÀndbarhetsutvÀrderingar. Resultatet visade följaktligen att för denna sorts utvÀrdering behövdes sju anvÀndare för att uppnÄ 93 % av alla unika fynd som hittades och dÀrmed uppnÄ en slags mÀttnad i avklingandet av hittade unika fynd..

Syfte: Skolan och provet har lÀnge prÀglats av en summativ diskurs och i dagslÀget ökar anvÀndningen av nationella prov och betyg ges i allt tidigare Äldrar. Samtidigt har forskning visat att formativ bedömning ger bÀttre resultat vilket inneburit att allt fler skolor idag arbetar med att implementera ett formativt förhÄllningssÀtt. Syftet med denna studie, som utförts pÄ en grupp gymnasieelever i Àmnet historia, var dÀrför att undersöka om elevers förstÄelse för formativ bedömning kan öka genom att anvÀnda ett summativt prov formativt. Ett delsyfte innebar att undersöka om aktionsforskningen kan vara behjÀlplig vid lÀrares utveckling av formativ bedömning.Teori: I uppsatsen definieras begreppen formativ och summativ bedömning. Fokus lÀggs pÄ tidigare forskning om lÀrares försök att utveckla ett formativt förhÄllningssÀtt i sin egen praktik.

Gustavsson, Charlotte (2015). Formativ bedömning ? en studie om hur lÀrare uppfattar formativ bedömning (Formative assessment ? a study how teachers perceive formative assessment). Malmö högskola, lÀrande och samhÀlle, institutionen för skolutveckling och ledarskap, kompletterande pedagogisk utbildning 90hp, huvudÀmne: pedagogik. Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ om lÀrare anvÀnder sig av formativ bedömning och i sÄ fall hur lÀrare definierar och lÀgger upp formativa bedömning. Med hjÀlp av teoretiska ramar tas det reda pÄ hur verkligheten kan se ut för en urvalsgrupp.

Efter att den nya lÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet infördes har formativ bedömning i undervisningen fÄtt ett betydligt större fokuseringsomrÄde Àn tidigare. Formativ bedömning har visat sig vara en mycket effektiv metod för att öka elevers kunskapsinlÀrning. Detta har resulterat i att mÄnga lÀrare har förÀndrat sina undervisningsmetoder. I detta arbete kommer jag att undersöka hur lÀrare arbetar med formativ bedömning? Vilka Äsikter de har och hur den formativa bedömningen pÄverkar elevernas inlÀrning och i sÄ fall hur? Studien omfattar fyra stycken lÀrare med mÄnga Ärs arbetslivserfarenheter inom lÀraryrket.

Syftet var att jag skulle undersöka huruvida kamratbedömning kan anvÀndas för att frÀmja att elever blir mer delaktiga i bedömningen av sin kunskapsutveckling. Med elevernas lÀrande i fokus vill jag ge eleverna möjlighet att sjÀlva fÄ syn pÄ var de befinner sig i sin utveckling och i interaktionen med lÀraren och andra elever fördjupa sin förstÄelse och se möjliga vÀgar vidare i lÀrandet. Jag har genomfört klassrumsobservationer som har spelats in, jag har analyserat resultatet och kommit fram till att kamratbedömning hjÀlper elever dels att förstÄ var de befinner sig i lÀrandeprocessen, dels hur de ska arbeta vidare med sina uppgifter och framöver i undervisningen i Àmnet. LÀraren kan i den inspelade kamratbedömningen fÄ syn pÄ vilka fÀrdigheter som övas och anvÀnds i elevernas kamratbedömning och anvÀnda den för bedömningsarbete och betygsÀttning..

Syftet med studien var att fÄ inblick i hur arbetet med rÀttvis bedömning och betygsÀttning kan gestaltas i gymnasieskolan ur ett elevperspektiv. Fem elever frÄn fyra gymnasieskolors studieförberedande program intervjuades. Resultatet visade för det första att tre olika bedömningsformer kan urskiljas: 1) Summativ bedömning; 2) Summativ bedömning med formativa inslag; 3) Formativ bedömning. För det andra sker för de flesta av eleverna ingen större involvering i bedömningsprocessen: eleverna blir bedömda. För det tredje anser de flesta av eleverna att den Äterkoppling de fÄr av lÀraren Àr bristfÀllig och otillrÀcklig.

Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka gymnasieelevers uppfattningar om arbetet med bedömningsmatriser i Àmnet svenska. UtgÄngspunkten Àr det systematiska kvalitetsarbete som bedrivs pÄ den undersökta gymnasieskolan, vilket strÀvar efter att utveckla den formativa bedömningen. ForskningsfrÄgor som stÀlls Àr hur eleverna arbetar med bedömningsmatriserna, vad de uppfattar som tydligt respektive svÄrt att förstÄ i matriserna samt pÄ vilket sÀtt det formativa arbetssÀttet skulle kunna utvecklas utifrÄn elevernas uppfattningar. Det teoretiska ramverk som antas Àr Marnie Thompson och Dylan Wiliams (2007) modell över nyckelstrategier i formativ bedömning, vilka bestÄr av att lÀraren, eleven och dennes klasskamrater interagerar för att mÄlet för undervisningen ska bli tydligt, var eleverna befinner sig i förhÄllande till mÄlet och hur de kan arbeta vidare för att utveckla sitt lÀrande. Detta sker bland annat genom att undervisningens mÄl och kriterier delges eleverna, vilket sker i anvÀndandet av bedömningsmatriser. Den empiriska metoden gick ut pÄ att uppsatsförfattaren delade ut en enkÀt till totalt 66 elever i kurserna Svenska 1, 2 och 3 pÄ den undersökta gymnasieskolan.

Denna studie syftar till att undersöka hur projektgrupper anvÀnder en formativ utvÀrdering. Fokus riktas mot huruvida utvÀrderingsformen frÀmjar lÀrande i ett projekt och vidare pÄ vilket sÀtt en formativ utvÀrdering leder till praktisk förÀndring. DÄ samverkan utgör en viktig hörnsten i teori om lÀrande utvÀrdering har fokus Àven riktats mot samverkan mellan utvÀrderare och pro- jektgrupp, och dess betydelse för anvÀndandet av ett utvÀrderingsresultat.Studien Àr kvalitativ och intervjuer har anvÀnts som metod. Urvalet bestÄr av tre inter- vjuer; tvÄ projektledare och en projektmedlem. De representerade projekten Àr finansierade av ESF och anvÀnder formativa utvÀrderingar.

Syftet med studien har varit att ta reda pÄ hur lÀrarna i vÄr undersökning arbetar med bedömning och den bedömningsmatris som anvÀnds pÄ skolan i frÄga (se bilaga 3). Skolan dÀr undersökningen tagit plats ligger i SkÄne och bedriver undervisning i Ärskurserna F-5. Vi har gjort fem intervjuer med lÀrare som arbetar pÄ skolan, och en intervju med den bitrÀdande rektorn som Àr huvudansvarig för utformningen av bedömningsmatrisen. Den litteratur vi anvÀnt oss av har till största del varit koncentrerad kring olika former av bedömning. De som varit deltagande vid intervjutillfÀllena och det kvalitativa metodvalet har grundats pÄ hur vi ansÄg att vi skulle fÄ en god insikt inom Àmnet bedömning.

Alla elever i svenska skolor blir kunskapsbedömda utifrÄn styrdokument. Det har dock inte riktats mycket forskning nÀr det gÀller kunskapsbedömning av elever i grundsÀrskolor och gymnasiesÀrskolor. I svenska lÀroplaner betonas det att formativ bedömning ska anvÀndas som ett aktivt redskap för att forma undervisningen. I föreliggande studie vill vi belysa hur nÄgra pedagoger arbetar med formativ bedömning. Studiens inriktning Àr mot elevgruppen med grav utvecklingsstörning och omfattande funktionshinder, i grundsÀrskolan inriktning trÀningsskolan och gymnasiesÀrskolans individuella program. Syftet Àr att bidra med kunskap om formativ bedömning inom grundsÀrskolan med inriktning trÀningsskolan samt gymnasiesÀrskolans individuella program.

Syftet med vÄr studie var att kartlÀgga huruvida formativ bedömning och feedback anvÀnds och arbetas med i idrottsundervisning, samt se om det fanns nÄgra skillnader mellan pojkar och flickor i hur feedback gavs. Studien gjordes pÄ tvÄ olika skolor, bÄda belÀgna i södra Sverige, dÀr vi intervjuade lÀrare och elever samt observerade idrottslektioner. Resultatet av studien visar att formativ bedömning och feedback förekommer i olika grad i idrottsundervisningen. Vidare visar resultatet att det formativa bedömningsarbetet skiljer sig mellan idrottslÀrarna samt att de anvÀnder olika hjÀlpmedel i denna bedömningsprocess. Studien visar ocksÄ att den feedback som ges till eleverna Àr ofta direkt och positiv men utan framÄtsyftande information.

Genomförda undersökningar visar att formativ bedömning förbÀttrar elevers inlÀrning och förstÄelse. Den svenska lÀroplanen frÄn 2011 ger tydliga indikationer pÄ att formativ bedömning ska inkluderas i undervisningen. VÄr diskussion i denna uppsats Àr dÀrför aktuell och den visar hur forskare artikulerar fenomenet formativ bedömning. Litteraturstudien inkluderar information om vad formativ bedömning innebÀr och förslag pÄ hur man kan arbeta utifrÄn ett sÄdant arbetssÀtt. VÄr studie visar att de viktigaste komponenterna inom formativ bedömning Àr att tydliggöra mÄlen, Äterkoppling samt sjÀlv- och kamratbedömning.