Syfte: Syftet med studien Àr att synliggöra lÀrandet och de formativa aspekter som sker kring arbetet med den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen i grundskolan tidiga Är pÄ nÄgra skolor. Vilka skillnader och likheter som finns i samtalen och i dokumentationen. Studien vill ocksÄ undersöka hur det formativa arbetet med IUP med skriftliga omdömen set ut för elever i behov av sÀrskilt stöd. Teori: Studiens ansats tar sin utgÄngspunkt i Meads sociologiska teori, symbolisk interaktionism, om hur vi mÀnniskor blir till i möten med andra mÀnniskor, genom att vi ser oss sjÀlva genom andra. För att studera lÀrandet kopplas ansatsen till det sociokulturella perspektivet dÀr lÀrande ses som en sprÄkliga och sociala interaktion mellan mÀnniskor.

Kraven pÄ att lÀrarna dokumenterar elevernas lÀrandeprocess i de olika Àmnena har ökat i takt med att den formativa bedömningen getts större utrymme i debatten om vad undervisningen egentligen bör handla om. I den hÀr studien redogörs för orsakerna bakom den komplexitet som finns betrÀffande dokumentation av det som eleverna presenterar muntligt i moderna sprÄk. Min undersökning visar att lÀrare ofta saknar tydliga rutiner för dokumentation av elevernas utveckling av den muntliga fÀrdigheten. Faktorer som pÄverkar Àr exempelvis lÀrarnas syn pÄ behovet av dokumentation och huruvida eleverna bör bedöma och utvÀrdera sig sjÀlva, synen pÄ dokumentation som hÀmmande faktor i vissa situationer, elevgruppernas storlek, tillgÄng till inspelningsredskap och andra resurser samt hur lÀrarna har valt att konkretisera mÄlen och betygskriterierna i kursplanen. Studien visar att det inte Àr en sjÀlvklarhet att den formativa bedömningen dÀr dokumentation av elevernas lÀrandeprocess Àr ett viktigt verktyg har en given plats i sprÄkundervisningens muntliga del.

Detta examensarbete undersöker hur lÀrare och elever anvÀnder sig av formativ bedömning i skrivprocessen för att bearbeta och förbÀttra elevtexter. UtgÄngspunkten för detta arbete har varit att ta reda pÄ hur elever tar till sig den formativa bedömningen i den fortsatta skrivprocessen och pÄ vilka grunder lÀrare gör sina val av kommentarer i den formativa bedömningen. I undersökningen har jag följt fem elever i Ärskurs 6 och deras lÀrare under fem dagar för att frÀmst se hur de arbetar i skrivprocessens sista fas dÀr bearbetningen av texten sker. Jag har observerat lÀrarens och elevernas arbete i skrivprocessen samt intervjuat lÀraren och de fem eleverna. Elevtexterna anvÀnder jag som konkret exempel pÄ vilka kommentarer lÀraren ger till eleverna och vilket fokus hon lÀgger i sin bedömning samt hur eleverna bearbetar sina texter utifrÄn kommentarerna.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att studera hur lÀrare i grundskolans tidigare Är arbetar med en formativ bedömning i den dagliga undervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa. Detta undersöks genom frÄgestÀllningar som rör lÀrarnas anvÀndning av formativ bedömning och hur de utvÀrderar sin undervisning, kopplat till en formativ bedömning och elevernas lÀrande.MetodFör att skapa en bild av lÀrarnas dagliga arbete med formativ bedömning anvÀndes en kvalitativ ansats pÄ studien. Tre verksamma lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa för grundskolans yngre Äldrar intervjuades och observerades utifrÄn frÄgestÀllningarna. Intervjuerna synliggjorde lÀrarnas egna tankar och resonemang medan observationerna visade hur lÀrarna arbetar med formativ bedömning i verkligheten.ResultatResultatet visar att en av tre lÀrare arbetar delar av formativ bedömning. De andra lÀrarna berör omedvetet den formativa bedömningens nyckelstrategier.

I studien undersöks sambandet mellan elevers upplevelser av lÀrarnas formativa bedömningar och effekten av lÀrandet i ett yrkessammanhang. Tidigare forskning visar att kommunikation kring lÀrandet Àr viktigt för att en vidare utveckling ska ske. Framförallt mÄste de kunskaper som saknas i förhÄllande till mÄlen definieras av bÄde lÀrare och elever, samt att mÄlens kvalité Àr tydlig för bÄda parter. Avsikten Àr att öka förstÄelsen av hur yrkeslÀrare kan ge eleverna ett yrkeskunnande i linje med nationella mÄlbeskrivningar via sin formativa bedömning. Undersökningen Àr gjord med kvalitativa forskningsintervjuer i en yrkesförberedande utbildning pÄ tvÄ Hotell- och restaurangprogram.

Detta examensarbete undersöker hur lÀrare och elever anvÀnder sig av formativ bedömning i skrivprocessen för att bearbeta och förbÀttra elevtexter. UtgÄngspunkten för detta arbete har varit att ta reda pÄ hur elever tar till sig den formativa bedömningen i den fortsatta skrivprocessen och pÄ vilka grunder lÀrare gör sina val av kommentarer i den formativa bedömningen. I undersökningen har jag följt fem elever i Ärskurs 6 och deras lÀrare under fem dagar för att frÀmst se hur de arbetar i skrivprocessens sista fas dÀr bearbetningen av texten sker. Jag har observerat lÀrarens och elevernas arbete i skrivprocessen samt intervjuat lÀraren och de fem eleverna. Elevtexterna anvÀnder jag som konkret exempel pÄ vilka kommentarer lÀraren ger till eleverna och vilket fokus hon lÀgger i sin bedömning samt hur eleverna bearbetar sina texter utifrÄn kommentarerna.

Att synliggöra lÀrande Àr nÄgot som lyfts fram av forskare i stor omfattning. Under de senaste Ären har det diskuterats pÄ flera plan, internationellt, nationellt och lokalt pÄ skolor hur man kan arbeta formativt och hur man gÄr tillvÀga för att ge formativ bedömning. Formativt lÀrande Àr nÄgot som för lÀrandet hos eleven framÄt. Detta har vi sÀrskilt uppmÀrksammat i vÄr vardag som lÀrare. Hur arbetar dÄ lÀrare formativt? Har de den kunskap som krÀvs för att fÄ eleverna att uppnÄ de mÄl som Àr nationellt uppsatta? Vi ville ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare arbetar med formativ bedömning och dÄ sÀrskilt titta pÄ hur dessa lÀrare ger formativ Äterkoppling till sina elever.

Alla elever i den svenska skolan ska varje termin ha ett utvecklingssamtal dÀr lÀrare, elev och förÀldrar diskuterar elevens utveckling. Den individuella utvecklingsplanen (IUP) ska stödja elevens fortsatta lÀrande och fr.o.m. juli 2008 infördes krav pÄ skriftliga omdömen i elevens IUP. Bedömningen ska enligt skolverket ha en formativ funktion d.v.s. att beskriva elevens nuvarande kunskaper i förhÄllande till de kursmÄl man arbetat mot och förslag pÄ hur elevens fortsatta lÀrande ska ske.

Bedömning och uppföljning Àr en stor del av en lÀrares arbete. Det Àr viktigt att lÀrarens bedömning stÄr pÄ rÀttssÀkra grunder samtidigt som den leder eleven mot nya och djupare kunskaper. I den hÀr studien intervjuades gymnasielÀrare i matematik i avseende pÄ att ta del av deras tankar och Äsikter kring bedömningsarbetet. Syftet Àr att undersöka hur gymnasielÀrare i matematik i allmÀnhet ser pÄ bedömning och i synnerhet pÄ formativ bedömning. Nedan presenteras studiens frÄgestÀllningar som Àr uppbyggda utifrÄn att undersöka centrala delar som ingÄr i lÀrarens bedömningsarbete:Hur presenterar lÀare lÀandemÄ fö eleverna?Med vilka examinationsformer bedömer lÀrare elevers kunskap?Hur sÀerstÀler lÀare att de testar det som Ànas testas?PÄvilket sÀt ger lÀaren eleven Äerkoppling?Hur arbetar lÀare med att fÄelever att hjÀpa och bedöa varandra?Hur motiverar lÀrare elever till att ta eget ansvar över sitt lÀrande?Litteraturen som anvÀnts till bakgrunden har hittats genom Linköpingsuniversitets biblioteks söktjÀnst UNISEARCH, dÀr ordsökningar ger resultat i bÄde artikelform och bokform.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lÀrare uppfattar sitt arbete med bedömning inför utvecklingssamtal och betygsÀttning samt vilka former av bedömning som de anser att de arbetar med. Syftet var ocksÄ att se om det fanns nÄgon skillnad i lÀrarnas uppfattning kring sitt arbete inför utvecklingssamtal och betygsÀttning. Metoden som anvÀnts för att ge svar pÄ studiens syfte och frÄgestÀllningar Àr kvalitativa intervjuer. Tre kvalitativa intervjuer har genomförts med lÀrare som arbetar i grundskolan. Den empiri som framkommit ur dessa intervjuer har sedan legat till grund för resultatet i studien.Studiens resultat visar att lÀrarna anvÀnder sig av bÄde formativa- och summativa former av bedömning i sitt arbete och att det sker pÄ mÄnga olika sÀtt.

Denna studie har som huvudsyfte att undersöka formativ bedömning ur vÄra elevers perspektiv. Genom att sÀtta oss in i vad det formativa arbetssÀttet innebÀr och vad Lgr11 sÀger om detta fick vi en fin möjlighet att samtidigt utvecklas som pedagoger och bedömare. Lgr 11 anger tydligt att lÀrare förvÀntas arbeta mer formativt dÄ aktuell forskning visar stora vinster för de enskilda elevernas kunskapsinhÀmtning. VÄra elever har vid tvÄ tillfÀllen fÄtt besvara enkÀter med frÄgor om hur de upplever lÀrares bedömningar av deras kunskaper och vilken feedback de vill ha. VÄrt arbete ger en kort tillbakablick hur bedömning i allmÀnhet utvecklats sedan antiken och hur de bÄda begreppen summativ och formativ bedömning uppkommit och utvecklats.

I och med reformen och den nya lÀroplanen 2011 sÄ har det skett förÀndringar pÄ hur elever och kunskaper ska bedömas och Àven vilka kunskaper som ska bedömas. LÀroplanen frÄn 2011 innehÄller betydligt mÄnga fler punkter Àn den tidigare frÄn 1994. Det framgÄr tydligare vad det Àr som ska behandlas i de olika Àmnena och vad syftet med dessa ska vara. Kunskapskriterierna Àr som tidigare mÄlstyrda, det har Àven hÀr blivit tydligare vad det Àr som ska bedömas och hur progressionen i bedömningen ska se ut. I och med att det Àr mÄnga saker som har förÀndras sÄ har detta vÀckt mÄnga frÄgor hos bÄde lÀrare, elever och vÄrdnadshavare.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka ett arbetssÀtt med formativ bedömning i matematik pÄ gymnasienivÄ. MÄlet med den formativa bedömningen Àr att ge eleverna stöd i deras fortsatta lÀrande, att göra dem uppmÀrksamma pÄ hur de ligger till kunskapsmÀssigt och hur de kan förbÀttra sig. Arbetet bygger pÄ intervjuer med fem elever, som fÄtt göra uppgifter som jag har gett dem kommentarer pÄ, samt för Àmnet relevant litteratur. Jag har kommit fram till att eleverna var mycket positiva till denna form av formativ bedömning. De kÀnde att de blev hjÀlpta av de kommentarer jag gav dem eftersom de uppmÀrksammades pÄ saker de behövde öva mer pÄ..

Inledning: Formativ bedömning beskrivs av Skolverket som att den kÀnnetecknas av att mÄlet för undervisningen tydliggörs, att man söker information om var eleven befinner sig i förhÄllande till mÄlet och att Äterkoppling sedan ges som beskriver hur eleven ska komma vidare mot mÄlet (Skolverket, 2010). Det betyder till skillnad frÄn summativ bedömning, dÀr syftet Àr att ta reda pÄ vad eleven redan lÀrt sig, och den formativa bedömningen ska vara framÄtstrÀvande och hjÀlpa eleven att nÄ sÄ lÄngt som möjligt och hela tiden utvecklas. Formativ bedömning Àr enligt Skolverket en bedömning som anvÀnds för att stödja elevens lÀrande och utveckla lÀrarens undervisning. Arbetet har anvÀnt sig utav ett sociokulturellt perspektiv som utgÄngspunkt och i analysen av materialet relateras det Àven till detta perspektiv. Cooper test Àr ett test som gÄr ut pÄ att springa sÄ lÄngt som möjligt pÄ tolv minuter (aktivtraning.se/coopertest). Med hjÀlp av tabeller kan eleverna jÀmföra sig sjÀlva med genomsnittet dÄ det finns olika nivÄer beroende pÄ hur trÀnad man Àr. Studiens syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om formativ bedömning visar sig i elevernas resultat vid mÀtning av konditionstest.

TeaterlÀrare pÄ gymnasiets estetiska program har mycket knapphÀndiga nationella beskrivningar och betygskriterier för teaterkurserna de undervisar i. FrÄgan Àr hur teaterlÀrarna under dessa omstÀndigheter utför sitt bedömningsarbete. I studien undersökts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer hur tvÄ teaterlÀrare bedömer och betygssÀtter sina elever i scenisk gestaltning. Som orientering ges en genomgÄng av betygens utveckling i skolan frÄn relativt/normativt till ett mer formativt, elevorienterat system. Sedan följer en kort belysning av för- och nackdelar med formativa och summativa betygssystem och om den oenighet som funnits inom skolvÀrlden om vilket system som skall rÄda. Med detta som bakgrund presenteras undersökningens resultat. LÀrarna vilar sin bedömning pÄ fyra ben: Skriftliga bedömningsverktyg, den egna erfarenheten, stöd frÄn kollegor samt elevernas reflektioner över sitt eget och sina skolkamraters arbeten.