Syftet med examensarbetet Àr att fördjupa vÄr kunskap om och förstÄelse för formativ bedömning i matematik. Vidare vill vi undersöka om den formativa bedömningen kan förbÀttra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik. Vi har gjort en fallstudie i en klass som arbetar formativt för att undersöka hur det kan se ut i praktiken. Underlaget för det samlade materialet bestÄr av observation och intervju för att besvara vÄra tvÄ frÄgestÀllningar som följer. Hur kan en formativ bedömning se ut i praktiken? Hur kan en koppling mellan lÀrares och elevers uppfattningar om den pedagogiska verksamheten se ut? Vi har kommit fram till att den formativa bedömningen kan förbÀttra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik.

Syftet med examensarbetet Àr att fördjupa vÄr kunskap om och förstÄelse för formativ bedömning i matematik. Vidare vill vi undersöka om den formativa bedömningen kan förbÀttra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik. Vi har gjort en fallstudie i en klass som arbetar formativt för att undersöka hur det kan se ut i praktiken. Underlaget för det samlade materialet bestÄr av observation och intervju för att besvara vÄra tvÄ frÄgestÀllningar som följer. Hur kan en formativ bedömning se ut i praktiken? Hur kan en koppling mellan lÀrares och elevers uppfattningar om den pedagogiska verksamheten se ut? Vi har kommit fram till att den formativa bedömningen kan förbÀttra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik.

Syftet med uppsatsen Àr att identifiera och dÀrefter systematisera de problem som eleverna kan tÀnkas ha för bÀttre mÄluppfyllelse och dÀrefter komma med förslag pÄ formativa strategier eleverna kan anvÀnda sig av för ökad mÄluppfyllelse. KÀllmaterialet bestÄr av 103 inlÀmningsuppgifter och den övergripande analysen har gjorts utifrÄn principerna för aktionsforskning. InlÀmningsuppgifterna har analyserats utifrÄn en teknik som innebÀr att man jÀmför elevernas svar med hur och varför eleverna kommer till en annan slutsats alternativt vilken strategi de behöver anvÀnda för att komma till en bÀttre, eller annan, lösning. Det som har undersökts Àr hur elevernas stavning, meningsbyggnad, stil, bildhantering, struktur, kÀllhantering och fusk pÄverkat resultatet av inlÀmningsuppgiften. DÀrefter ges exempel pÄ olika formativa strategier för att hjÀlpa eleverna att nÄ bÀttre resultat.  Slutsatsen Àr att eleverna har vaga kunskaper om inte bara vad som pÄverkar resultatet utan Àven om de verktyg som krÀvs för att Ästadkomma ett bÀttre kvalitativt resultat. .

Syftet med studien Àr att undersöka hur verksamma pedagoger inom grundsÀrskolan arbetar med formativa bedömningsprocesser. FrÄgestÀllningen handlar om hur pedagogerna synliggör kunskapskraven för elever som har en utvecklingsstörning, hur de följer upp elevernas lÀrprocesser samt vilka verktyg de anvÀnder i det formativa arbetet med eleverna. Jag har genom semistrukturerade intervjuer undersökt hur verksamma pedagoger tÀnker kring kunskapsbedömningen i grundsÀrskolan, hur de utmanar eleverna och vilka förutsÀttningar eleverna ges för att utveckla sina förmÄgor. För att finna svar pÄ studiens frÄgestÀllning har jag tagit del av litteratur kring formativa arbetsprocesser samt intervjuat fyra pedagoger inom grundsÀrskolan som alla har en lÄng erfarenhet inom skolans vÀrld. Studiens resultat visar att det arbetas pÄ ett formativt sÀtt dÀr elever pÄ olika sÀtt fÄr vara en del i sin kunskapsinhÀmtning men vad det gÀller att analysera resultat, utvÀrdera och förÀndra undervisningen var det ingen pedagog som anvÀnde sig av detta för att förÀndra sin undervisning. Resultatet visar ocksÄ att rektor och huvudman har en stor del i hur det arbetas i grundsÀrskolan kring formativa bedömningsprocesser.

Sammanfattning Detta arbete a?r en elevutva?rdering av en ra?ttningsmetod da?r man anva?nder den formativa bedo?mningen ista?llet fo?r betyg och poa?ng. Genom att ra?tta med fa?rger och kommentarer samt ge eleverna tid att ra?tta de fel de bega?tt, ger man eleverna mo?jligheterna att vara delaktiga i sitt eget la?rande. Med den nya la?roplanen Lgr 11 och med ett projekt som heter BFL (bedo?mande fo?r la?rande) som startades i Lunds kommun fo?r tva? a?r sedan kom jag och en kollega i kontakt med den formativa bedo?mningen pa? ett tydligare sa?tt.

Syftet med följande studie Àr att undersöka hur gymnasielÀrare kan resonera kring bedömning. Fokus ligger pÄ huruvida respondenterna har ett i huvudsak formativt eller summativt förhÄllningssÀtt, samt vilka möjligheter respektive hinder de ser i formativa bedömningsmetoder. Empirin har insamlats genom intervjuer, och visar att respondenterna har en summativ syn pÄ bedömning dÀr betygsskalan Àr central. De möjligheter som ses i formativa metoder Àr ökad medvetenhet hos eleverna samt tydlighet gÀllande kursmÄl. De hinder som tas upp gÀller elevernas mognad, lÀrarens osÀkerhet och otillrÀckliga kunskap samt tidsÄtgÄngen..

Trots att flera forskare pÄvisat stora födelar med formativ bedömning har det visat sig svÄrt att genomföra i praktiken. I ett fÄtal lÀnder, som Storbritannien, Nya Zeeland och Uruguay, Àr formativ bedömning ett uttalat krav i styrdokumenten. Denna studie fokuserar pÄ hur lÀrare i Uruguay bedömer formativt och vilka faktorer de anser pÄverkar möjligheten till formativ bedömning. Kvalitativa intervjuer genomfördes med tio lÀrare med olika yrkeserfarenhet och utbildning. Samtliga tio intervjuade lÀrare bedömer formativt.

Följande arbete handlar om bedömning som ett pedagogiskt verktyg för att frÀmja elevers lÀrande och kunskapsutveckling, en sÄ kallad formativ bedömning eller bedömning för lÀrande. Arbetets forsknings- och litteraturgenomgÄng behandlar, utifrÄn syftet, vilka förutsÀttningar som krÀvs för en formativ bedömning och hur lÀrare kan arbeta med en sÄdan bedömning. Skolans styrdokument föresprÄkar en formativ bedömning, varpÄ undersökningens syfte Àr att beskriva hur denna bedömning upplevs av elever för att kunna analysera och pÄvisa vilka förutsÀttningar eleverna ges till att utveckla sitt lÀrande.UtifrÄn arbetets inriktning fokuserar undersökningen pÄ elevers upplevelser av den formativa bedömningen i de samhÀllsorienterade Àmnena, i grundskolans tidigare Är. Arbetets syfte Àr uppdelat i de preciserade frÄgestÀllningarna:Vad innebÀr det att arbeta med formativ bedömning?Hur upplever elever bedömningen i de samhÀllsorienterade Àmnena?PÄ vilka sÀtt blir eleverna involverade i bedömningsarbetet i de samhÀllsorienterade Àmnena?Undersökningen genomfördes med fokusgruppsintervjuer, med totalt 15 elever i Ärskurs 5-6 uppdelade i fyra olika fokusgrupper.

Studiens syfte var att belysa och kategorisera inneha?llet i de individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdo?men pa? na?gra grundskolor. Vidare syftade studien till att analysera inneha?llet i utvecklingsplanerna fo?r att visa vilka summativa respektive formativa bedo?mningar som fo?rekom. A?ven andra former av bedo?mningar identifierades.

Följande arbete handlar om bedömning som ett pedagogiskt verktyg för att frÀmja elevers lÀrande och kunskapsutveckling, en sÄ kallad formativ bedömning eller bedömning för lÀrande. Arbetets forsknings- och litteraturgenomgÄng behandlar, utifrÄn syftet, vilka förutsÀttningar som krÀvs för en formativ bedömning och hur lÀrare kan arbeta med en sÄdan bedömning. Skolans styrdokument föresprÄkar en formativ bedömning, varpÄ undersökningens syfte Àr att beskriva hur denna bedömning upplevs av elever för att kunna analysera och pÄvisa vilka förutsÀttningar eleverna ges till att utveckla sitt lÀrande.UtifrÄn arbetets inriktning fokuserar undersökningen pÄ elevers upplevelser av den formativa bedömningen i de samhÀllsorienterade Àmnena, i grundskolans tidigare Är. Arbetets syfte Àr uppdelat i de preciserade frÄgestÀllningarna:Vad innebÀr det att arbeta med formativ bedömning?Hur upplever elever bedömningen i de samhÀllsorienterade Àmnena?PÄ vilka sÀtt blir eleverna involverade i bedömningsarbetet i de samhÀllsorienterade Àmnena?Undersökningen genomfördes med fokusgruppsintervjuer, med totalt 15 elever i Ärskurs 5-6 uppdelade i fyra olika fokusgrupper.

SammanfattningI vÄr uppsats studerar vi genom kvalitativa djupintervjuer fyra grundskolelÀrares uppfattningar om bedömning av lÀrande. Genom en fokusgruppintervju har vi ocksÄ studerat tre elevers uppfattningar om bedömning i Är nio. Vi vill undersöka vilka specifika faktorer som kan pÄverka och spela in i lÀrarens bedömning. Detta för att Skolverket (2011) i en tabell visar att 1075 elever lÀmnar grundskolan utan ett slutbetyg, trots att Lpo 94 föresprÄkar den formativa bedömningsprocessen för att fler elever ska nÄ kunskapsmÄlen i större utstrÀckning. Tidigare forskning framhÀver att bedömning Àr en stÀndig nÀrvarande del i undervisningen. MÄnga lÀrare upplever bedömningen som en av de svÄraste uppgifterna i lÀraryrket (Norgren 2008).

Examensarbetet Àr en kvalitativ undersökning om vad och hur lÀrare pÄ en hallÀndsk grundskola dokumenterar. Den formativa bedömningens goda effekt pÄ lÀrandet Àr vÀlkÀnd för forskare inom pedagogik men dess genomslagskraft i skolan har inte varit lika stor. För att kunna formativt bedöma elevers mÄngdimensionella kunskap krÀvs att lÀraren fÄngar och dokumenterar den. Detta arbete krÀver redskap och examensarbetet tar upp till exempel portfolio, loggbok, elevbedömningar, elevutvÀrderingar, bedömningsmatriser och kriteriebeskrivningar. Formativ bedömning stÀller ökade krav pÄ lÀrares dokumentation enligt forskningen och det Àr ocksÄ lÀrarna i vÄr undersökning medvetna om.

Syftet Àr att undersöka hur formativ bedömning kan förstÄs och omsÀttas i klassrummet enligt svensklÀrare pÄ lÄgstadiet. Undersökningen baseras pÄ kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare och utgÄr frÄn deras personliga erfarenheter. Resultatet visar att lÀrarna har en god förstÄelse för vad formativ bedömning innebÀr och att de i olika utstrÀckning anvÀnder sig av formativa strategier och tekniker i klassrummet. NÀr resultatet stÀlls i kontrast mot tidigare undersökningar konstateras ocksÄ att lÀrarna i högre grad omsÀtter ett formativt arbete i vardagen, vilket betraktas mot bakgrund av att samtliga lÀrare deltar i aktiva diskussioner kring Àmnet, dÀr tre av lÀrarna ingÄr i regelbundna samtalstrÀffar kring formativ bedömning. LÀrarna förhÄller sig positivt till att utveckla de egna kunskaperna om formativ bedömning i teori och praktik, och de pedagogiska samtalen kollegor emellan lyfts fram som en betydelsefull faktor och en god grund för lÀrarens utveckling.

Denna examensuppsats skrevs under utbildningen pÄ speciallÀrarprogrammet pÄ Malmö Högskola under vÄren 2015. Det Àr en kvalitativ studie som utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet dÀr talet Àr tankens redskap. Jag har genom fokusgrupper och lÀrarnas reflektioner i form av dokument samlat in min empiri. Det insamlade materialet har jag analyserat utifrÄn Kintsch och Rawsons modell för lÀsförstÄelseprocessen och bedömningens olika former. Mitt resultat visar pÄ att lÀrarna, nÀr de bedömer elever, bedömer hur vÀl eleverna kan genomföra olika aktiviteter kopplade till lÀsförstÄelse.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur pedagoger tar reda pÄ vad elever i skolÄr tre kan (och inte kan) i matematik. Med hjÀlp av intervjuer har vi stÀllt frÄgor till Ätta pedagoger som Àr verksamma i skolÄr tre och har behörighet att undervisa i matematik. I litteraturstudien kom vi i kontakt med begreppen summativ och formativ bedömning som har stor betydelse för hur bedömning gÄr till och följs upp. Resultaten visar att pedagogerna anser att kommunikation Àr viktig bÄde i matematikundervisning och vid uppföljning av resultat. NÀr det gÀller uppföljning genomfördes den pÄ olika sÀtt.