Denna undersökning syftar till att synliggöra arbetet med Formativ bedömning, d.v.s. de bedömningsformer som används för att främja elevers utveckling och lärande. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra lärare som arbetar med Formativ bedömning på en gymnasieskola i Malmö. Studien visade att pedagogerna utgick utifrån samma kunskapssyn och ansåg att undervisning och bedömning bör främja utvecklingen av förmågor. De ansåg dock att många av dagens lärare fortfarande fokuserar på fakta samt att bedömningen oftast styrs av att enbart sätta betyg. Studien visade också att samsynen lärare emellan kan ha en avgörande roll när det gäller arbetet med Formativ bedömning eftersom detta underlättar kommunikationen med eleverna. Resultaten tyder även på att lärare som arbetar med denna typ av bedömning saknar metoder för betygsättning som, i likhet med bedömningen, sätter elevers utveckling i fokus..

Det övergripande syftet med den här studien är att utifrån en fenomenografisk ansats undersöka hur lärare i Idrott och hälsa uppfattar och upplever fenomenet Formativ bedömning. Vi vill vidare undersöka om det finns variationer i dessa uppfattningar samt om lärare i Idrott och hälsa upplever att Formativ bedömning är något som påverkar och har betydelse för eleverna. Utifrån detta syfte ställdes fyra stycken frågor: Hur uppfattar lärare i idrott och hälsa fenomenet Formativ bedömning? Hur upplever lärare arbetet med Formativ bedömning? Vilka är lärarnas erfarenheter och uppfattningar om Formativa processer, som återkoppling, kamratbedömning och självbedömning för elevernas lärande? och hur uppfattar lärare att Formativ bedömning påverkar eleverna?   Undersökningen använde sig av kvalitativa intervjuer med en halvstrukturerad intervjuguide. Intervjuerna transkriberades och presenterades med hjälp av tretton kategorier i resultatet.

Syftet med examensarbetet är att fördjupa vår kunskap om och förståelse för Formativ bedömning i matematik. Vidare vill vi undersöka om den Formativa bedömningen kan förbättra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik. Vi har gjort en fallstudie i en klass som arbetar Formativt för att undersöka hur det kan se ut i praktiken. Underlaget för det samlade materialet består av observation och intervju för att besvara våra två frågeställningar som följer. Hur kan en Formativ bedömning se ut i praktiken? Hur kan en koppling mellan lärares och elevers uppfattningar om den pedagogiska verksamheten se ut? Vi har kommit fram till att den Formativa bedömningen kan förbättra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik.

SammanfattningBakgrund:Ett projekt för lärare att arbeta med Formativ bedömning startades på en skola i Borås Stad. Detta projekt påbörjades som ett svar på den negativ statistik beträffande elevers skolprestationer som kommunen ådragit sig i olika nationella jämförelser. Bedömning för lärande (BFL) blir således ett led i att försöka förbättra elevers skolprestationer.Syfte:Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur ett antal matematik- och språklärareresonerar kring och använder sig av Formativ bedömning.Metod:En kvalitativ intervjustudie har genomförts.Resultat:Denna studie visar hur ett antal lärare resonerar kring och använder sig av Formativbedömning. Studien visar att lärarna säger att de är positiva till arbetet med Formativbedömning, även om de klart uttrycker att de kan se att det finns negativa aspekter meddenna undervisningsmetod. Vidare kan vi i denna studie se att de intervjuade lärarnas arbete med, samt beskrivning av, Formativ bedömning struktureras av det arbetsmaterial de har fått ta del av inom ramen för projektet.

Informell Formativ bedo?mning a?r inte bedo?mning som tenderar att dokumenteras och sammanfattas till ett betyg, utan den bedo?mning som via dialoger i klassrummet hja?lper la?raren att avgo?ra vad eleverna kan eller om de ha?nger med i det la?raren fo?rso?ker fo?rmedla. Fo?r att bedo?mningen sedan skall vara Formativ kra?vs det att informationen som la?raren fa?r fram vid dessa dialoger anva?nds som grund i fortsatt undervisning. Syftet med den ha?r studien a?r att fo?rdjupa kunskapen om informell Formativ bedo?mning inom matema- tik pa? gymnasieskolan.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka arbetssätt som verksamma matematiklärare använder för att arbeta med Formativ bedömning. Syftet är även att undersöka vilka effekter på elevernas lärande de upplever att arbetssätten har samt vilka svårigheter de upplevt med att implementera Formativ bedömning. I och med den nya läroplanen samt flera stora forskningsöversikter har begreppet Formativ bedömning fått stor genomslagskraft inom den svenska skolan, trots detta upplevs ämnet matematik inte vara lika Formativt som många andra ämnen. Den teoretiska utgångspunkten i denna studie bygger på Dylan Wiliams fem nyckelstrategier för Formativ bedömning. För att uppnå studiens syfte har åtta stycken verksamma matematiklärare deltagit i en kvalitativ intervju.

Syftet är att undersöka hur Formativ bedömning kan förstås och omsättas i klassrummet enligt svensklärare på lågstadiet. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med fyra lärare och utgår från deras personliga erfarenheter. Resultatet visar att lärarna har en god förståelse för vad Formativ bedömning innebär och att de i olika utsträckning använder sig av Formativa strategier och tekniker i klassrummet. När resultatet ställs i kontrast mot tidigare undersökningar konstateras också att lärarna i högre grad omsätter ett Formativt arbete i vardagen, vilket betraktas mot bakgrund av att samtliga lärare deltar i aktiva diskussioner kring ämnet, där tre av lärarna ingår i regelbundna samtalsträffar kring Formativ bedömning. Lärarna förhåller sig positivt till att utveckla de egna kunskaperna om Formativ bedömning i teori och praktik, och de pedagogiska samtalen kollegor emellan lyfts fram som en betydelsefull faktor och en god grund för lärarens utveckling.

Syftet med vår studie var att kartlägga huruvida Formativ bedömning och feedback används och arbetas med i idrottsundervisning, samt se om det fanns några skillnader mellan pojkar och flickor i hur feedback gavs. Studien gjordes på två olika skolor, båda belägna i södra Sverige, där vi intervjuade lärare och elever samt observerade idrottslektioner. Resultatet av studien visar att Formativ bedömning och feedback förekommer i olika grad i idrottsundervisningen. Vidare visar resultatet att det Formativa bedömningsarbetet skiljer sig mellan idrottslärarna samt att de använder olika hjälpmedel i denna bedömningsprocess. Studien visar också att den feedback som ges till eleverna är ofta direkt och positiv men utan framåtsyftande information.

Uppsatsens utgångspunkt ligger i att ta reda på vad det finns för kränkningar i förskolan och hur dessa yttrar sig, samt att ta reda på hur pedagogerna i förskolan kan arbeta för att motverka detta. Skillnaden mellan begreppen kränkning, diskriminering och mobbning förklaras även. I förskolan är en etisk medvetenhet viktig för att kunna motverka de kränkningar som kan förekomma i förskolans värld. Genom att intervjua ett antal lärarstuderande i form av en fokusgrupp har vi fått fram ett resultat som visar både hur kränkningar uppstår och hur man som pedagog, genom att vara uppmärksam på det som sker i verksamheten, kan arbeta förebyggande tillsammans med hela arbetslaget och barngruppen..

Syftet med studien är att undersöka de intervjuade lärarnas uppfattningar och tankar om hur Formativ bedömning kan stärka och synliggöra elevers lärandeprocesser, hur lärandeprocesserna kontinuerligt skall bedömas med mål samt hur eleverna skall nå dessa. Studien syftar även till att undersöka om Formativ bedömning har påverkat de intervjuade lärarnas arbete. Teorin som tillämpas i studien är sociokulturellt perspektiv. Fem centrala begrepp utifrån teorin kopplas samman med empirin i diskussionen. Dessa begrepp är: situerad kunskap, artefakter och intellektuella redskap, mediering, språk samt den proximala utvecklingszonen.

SammanfattningSyfteSyftet med denna studie är att granska och analysera lärarens syn på Formativ bedömning, samt bedömningsarbetets giltighet och tillförlitlighet i ämnet idrott och hälsa.Frågeställningar-        Hur tänker lärare i ämnet idrott och hälsa kring Formativ bedömning?-        På vilket sätt synliggörs Wiliams fem nyckelstrategier i lärarens didaktiska verksamhet?-        Hur skapar lärare i ämnet idrott och hälsa en tillförlitlig och giltig bedömning av elevers prestation/kunskap? MetodFör att belysa studiens problemområde valdes en kvalitativ ansats. Studiens avsikt är att undersöka lärarens syn samt tillämpning av Formativ bedömning. Urvalet ur populationen motsvarar lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa. Intervjuerna utfördes på avtalad tid och plats på respektive skola.

Bakgrund till denna studie a?r att jag la?nge varit nyfiken pa? var la?rare och elev mo?ts i det arbetssa?tt som bena?mns Formativ bedo?mning, men ocksa? var de kanske inte mo?ts. Vidare har jag velat ge ett elevperspektiv pa? Formativ bedo?mning, en infallsvinkel jag tycker mig sakna i forskning och debatt. Studiens syfte har varit att underso?ka eventuella skillnader i elevers respektive la?rares uppfattning och upplevelse av Formativ bedo?mning och om elever uppfattar den formati- va bedo?mningen pa? det sa?tt la?raren har fo?r avsikt. Studien riktar in sig pa? elever och la?rare i yrkesutbildning fo?r vuxna da?r ba?da grupper genom svar pa? fra?geenka?ter, men a?ven uppfo?ljande intervjuer, fa?tt ge sin bild av hur de sja?lva upplever bedo?mningsarbetet ? men ocksa? hur la?rarna tror eleverna upplever for- mativ bedo?mning. Ba?da grupperna ger uttryck fo?r en ova?ntat samsta?mmig bild av Formativ bedo?mning, bilden a?r dessutom o?verva?gande positiv. Vidare ra?der stor samsta?mmighet a?ven mellan grupperna i synen pa? va?rdet av Formativ bedo?mning. Det enskilda omra?de da?r tydlig diskrepans ra?der a?r na?r det ga?ller la?rares uppfattning av hur elever ser pa? Formativ bedo?mning.

Syftet med arbetet är att undersöka hur lärare resonerar kring hur de arbetar med Formativ bedömning och individanpassad undervisning i matematikundervisningen i grundskolan. Vi har därför undersökt detta område närmare genom en empirisk enkätstudie. Vårt urval har bestått av respondenter som dagligen möter denna problematik och som har erfarenheter inom området d.v.s. grundskollärare. Hälften av respondenterna hävdade att de individanpassade matematikundervisningen i stor utsträckning, resterande i måttlig eller liten utsträckning. Gällande frågan om Formativ bedömning svarade omkring hälften av respondenterna att implementeringen av Formativ bedömning sker i stor utsträckning och resterande i liten eller måttlig utsträckning.

Uppsatsen behandlar ett ämne som alltid är aktuellt i skolvärlden, nämligen hur bedömning av elever ska gå till och hur läraren ska få dem att utvecklas. Istället för att beskriva en idag, år 2013, aktuell undervisningsmetod, bedömning för lärande/Formativ bedömning, behandlar föreliggande uppsats denna ?metod? som ett diskursivt konstruerat fenomen. Genom att ta utgångspunkt i Norman Faircloughs modell för kritisk diskursanalys behandlar föreliggande uppsats fenomenet på tre nivåer, i text, diskursiv praktik och social praktik. Utgångsläget, enligt denna metod, och teori, är att det ständigt pågår en förändringsprocess i alla sociala sammanhang som påverkas av det språkbruk som används just där och då.

Syftet med detta produktionsarbete är att genom intervjuer med elever utveckla förståelsen för och undersöka elevers uppfattningar om Formativ bedömning i matematik i år 5. För att undersöka elevers uppfattning om Formativ bedömning i matematik har tre frågeställningar besvarats: hur eleverna uppfattar olika aspekter (såsom var eleverna är i sitt lärande, var de ska och hur de ska komma dit) av Formativ bedömning i matematik, hur eleverna uppfattar att Formativ bedömning används och kan användas i matematik samt hur eleverna uppfattar självbedömning och kamratbedömning i matematik. I syfte att besvara detta har kvalitativa intervjuer med elever i år 5 genomförts för att samla in material och bearbetning samt analys av insamlat material har genomförts med inspiration från den fenomenografiska metodansatsen.Det som resultatet sammanfattningsvis belyser  är att elevers uppfattningar angående om var eleverna är i sitt lärande tenderar att vara resultatorienterade, samtidigt som elevernas uppfattningar om hur läraren vet var eleverna är i sitt lärande är mer processorienterade. Genomgångar och individanpassat arbetsmaterial uppfattas av eleverna som tillfällen då flera av Wiliam och Thompsons (2008) nyckelprocesser och  strategier kan synliggöras. Angående hur eleverna uppfattar att Formativ bedömning används och kan användas i matematikundervisningen visar resultatet bland annat att eleverna vill ha återkoppling som kan relateras till  Wiliam och Thompsons tre nyckelprocesser, det vill säga (a) vad eleven ska sträva efter, (b) fastställa var eleven är i sitt lärande och (c) vad som behövs för att komma dit, samt Hattie och Timperleys (2007) tre frågor som kännetecknar framåtsyftande återkoppling.