The aim of the study is to show how a selected part of the European Language Portfolio, ELP, can support the assessment process for teachers. All the checklists at level A1 and My Language Goals from the Language Biography, a part of the ELP, are implemented and communicated in teaching in a 4th grade class of students. Two teachers are interviewed and both of their classes are compared in the study. One group worked for two weeks with the selected part of the Language Portfolio and the second group followed the regular curriculum for the same period of time. The teachers are interviewed before and after the ELP through support of mind maps.Results show that by using checklists at level A1 and My Language Goals students become aware of their own learning process.

The report begins with a general inventory of possible technical faults in a hydropower plant and of possible fault indicating measurements. Then an investigation is made concerning a few different faults. Based on this investigation a choice on seal box condition and water leakage is made as problem for a more thorough examination, in which it is concluded that the turbine water leakage is larger when the turbine is put into operation. The examination ultimately results in a computer alarm for faults related to the seal box. Finally a few things are mentioned about flow measurement and pressure measurement in relation to the project as a whole..

Syfte och frågeställningar.Syftet med studien var att undersöka lärares och elevers syn på feedback i ämnet idrott och hälsa, samt om och i så fall hur denna feedback påverkar elevernas upplevda lärande. Detta skedde utifrån följande frågeställningar; Anser eleverna att feedback är viktigt för det upplevda lärandet i ämnet idrott och hälsa och hur tänker de kring detta? Anser lärarna i ämnet idrott och hälsa att feedback är viktigt för utvecklingen av elevernas lärande och hur tänker de kring detta? Har lärarna ett medvetet användande av feedback och uppfattar elever lärarnas feedback som konstruktiv och utvecklande? Använder lärarna formativ bedömning i sin undervisning och är det i så fall ett medvetet val?Metod.Detta är en kvalitativ studie med intervju som metod. Vid datainsamlingen genomfördes totalt åtta semistrukturerade intervjuer. Fem lärare med gedigen erfarenhet intervjuades enskilt samt tre elevgrupper bestående av totalt tolv elever.

This empirical work and base has been to analyze the new high school reform that the Swedish government introduced as a statement 2008/09:199 about: Higher demand and quality within the high school. This statement became legal through the government vote in spring 2010. But above all it is the investigation (SOU 2008:27) that is the central piece for these new examination changes for high school students that will come into effect 1 of July 2011. The purpose and questions asked in this analyze has been if the reform takes its base in a modernistic (traditional) way or a late modern scientific perspective. And also to find out how these new quality amendments in the investigation makes visible about the high school and what the purpose are about the changes. When scientific theories in these analyze is placed against the reform, the result shows that the modernization process reflects more of a late modern aspect, which constantly reappraise in a changeable society.

Background and aim: Organizations must be able to manage change in order to survive in today?s competitive society. To continue to develop and reach better results is fundamental. Case Company Parker Hannifin Corporation, Quick Coupling Division Europe, Tema Ingenjörsfirman AB, Skövde has an ambition to have an organization that manage changes and continuously improve its performance. That is the reason why this examination work arises.

Syftet med följande arbete är att utröna huruvida en självvärdering av min egen undervisning kan utföras. Detta sker utifrån tre metodologiska ansatser, begreppsförståelse, utvärdering och bedömning samt självvärdering. Genom förenkäter, examination och efterenkäter studeras vilken sorts kunskap elever i en åttondeklass har tillägnat sig om kristna kyrkans framväxt och splittring, utifrån begreppsförståelse om religionskonflikter. Enkäterna och examinationen syftar således till att bedöma huruvida förändring i elevernas kunskap skett före och efter kursavsnittet. I momentet begreppsförståelse utgår jag ifrån kunskapsformerna, fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet för att kunna utröna vilken kunskap eleverna tillägnat sig om religionskonflikter.

ABSTRACT Behavioural problems are a compound conception for emotional difficulties at different levels. Individuals with behavioural problems could have difficulties with social relations, low self-esteem, anxiety and worry. The purpose with the examination was to describe how clients apprehend their behavioural problems and what they consider could be the causes of it. The examination was based on the qualitative interviews with 5 clients and a professional helper. We came in contact with our clients through our practice.

To be examined in hospitals can sometimes be perceived aspainful by children. Therefore there is a need for something,which can distract children?s attention from their perceivedpain. During my graduation project, I discovered a designopportunity to work with suspended ceiling systems inexamination rooms, as there is not much to look at whilebeing examined.The result, Twig Ceiling is an interactive nature-inspiredbacklit module with colored LEDs. Twig Ceiling has onelayer of pattern that is visible when the module is not litand the second layer of pattern appears when turning onthe light.

Interdisciplinärt examensarbete inom lärarutbildningen, 15 hpSvenska som andraspråk, fördjupningskurs SIS133Vt 2012Handledare: Håkan Jansson.

Undersökningen använder sig av en diskursanalys för att undersöka förekomsten av eurocentrism i svenska historieläroböckers framställning av Nordamerikas urinvånare och deras interaktion med européerna. För att systematiskt kunna analysera innehållet har fyra undersökningskategorier skapats: Relationer, Konflikter, Motgångar och Urinvånarnas perspektiv. Läroböckerna som analyserades var från 1960 till 2010. Sammanlagt analyserades 10 olika läroböcker, två från varje decennium. Resultaten visade att läroböckerna från 60-talet gav väldigt lite utrymme till urinvånarna, och endast presenterade historien från de vitas perspektiv, vilket indikerar ett eurocentriskt förhållningssätt.

Denna undersökning bygger på 13 lärares erfarenhet av att ha undervisat elever som gått ett extra år i skolan, någon gång i grundskolan mellan förskoleklass och årskurs 6. Syftet är att undersöka om det extra året bidrar till den kunskapsökning hos eleverna som lärare antar ska ske. Vidare frågeställningar är hur året organiserats för eleverna och om året medfört andra positiva och/eller negativakonsekvenser. Jag har använt mig av en kvalitativ intervjumetod, för att få ta del av lärarnas erfarenheter och upplevelser.Eftersom forskning inom ämnet i Sverige är mycket begränsad har jag till största delen utgått från internationell forskning.Mitt resultat visar att lärarna ansåg att det extra året varit mycket betydelsefullt för eleverna, både kunskapsmässigt och emotionellt. Även om det extra året inte innebar att alla kunskapsmål uppnåddes för årskursen, så var det enligt lärarna ett steg i rätt r iktning för eleverna.

I denna studie granskas hur danslärare inom gymnasieskolan arbetar med bedömning inom GY11 och hur de resonerar kring bedömning. Bakgrunden till syftet vilar på ett personligt intresse för området som blivande lärare. Bedömning är ett omdiskuterat ämne som anses vara komplext, inte minst inom de estetiska ämnena, och behöver belysas och utforskas. Studiens avgränsning är att förhålla sig till de nya läroplanerna för gymnasiet, Lgy 11, då det är dessa styrdokument vi kommer att arbeta med i framtiden, samt att undersöka syftet inom ett visst geografiskt område, sydöstra Sverige. Metoden som använts är en intervjustudie där personer, som är verksamma lärare inom gymnasieskolan och dansämnet, inom det valda området har intervjuats.

Att påverka sin egen skolgång kan betraktas som en ynnest eller som ett krav. I vilket fall så anser författarna att elevens utvildning blir den bästa möjliga om eleven får möjlighet att vara med och besluta - både i lärandeprocessen och i examinationsprocessen. Syftet med detta arbete var just att studera elevernas inflytande i lärande- och elevernas inflytande i examinationsprocessen. Utifrån författarnas studier så visar det sig att eleverna mycket riktigt förespråkar ett inflytande i dessa. Författarna utförde två studier, Studie I "Janne", där elever från gymnasieskolan och folkhögskolan fick ta ställning till en fiktiv elev, Janne, och hans svårigheter kring den skriftliga examinationsformen.

Lärare använder sig av allt från summativ bedömning och fingertoppskänsla till beprövad didaktisk erfarenhet och formativ bedömning, när elevers kunskaper ska bedömas. Forskning visar att den största framgången för elevers lärande och kunskapsutveckling sker då formativ bedömning används.Syftet med denna studie är att studera hur blivande lärarstudenter beskriver lärares bedömningspraktiker under den verksamhetsförlagda utbildningen. Vad upplever studenterna i praktiken av lärares bedömning jämfört med teorin från lärarutbildningen?Det empiriska materialet, bestående av 18 examinationsuppgifter från lärarstudenter i Didaktik II, sammanställs och tolkas med inspiration utifrån det hermeneutiska tankesättet. Studenttexterna tolkas utifrån de begrepp som studenterna enligt examinationsuppgiften förväntades att studera från sin VFU- verksamhet.

Syftet med detta examensarbete är att öka förståelsen för tankar dagens lärare har av bedömning, och vilka tankar deras elever har av det bedömningsarbete lärarna utför. Med detta som utgångspunkt konstruerade vi intervjuunderlag och elevenkäter, för att kunna söka svar på våra frågeställningar. Vi intervjuade 3 lärare, som arbetar som matematiklärare i årskurs 6, om deras tankar kring summativ och formativ bedömning i matematik, och hur de lägger upp sitt bedömningsarbete. De intervjuade lärarnas elever deltog i undersökningen, genom att svara på en enkät, där frågor om elevernas tankar kring bedömning i matematik ställdes. De centrala begrepp som presenteras i litteraturgenomgången hjälpte oss sedan att tolka vårt resultat.