Issues related to knowledge assessment and its consequences for both the individual and the entire school system are topical in today's school debate. The mere fact that didactic issues that focus on assessment are discussed actively not only in scholastic environments but even in media and other communities is further proof that knowledge assessment is an important and complex phenomenon in our lives.The subject that I have chosen to look into is about how the work with assessment issues is handled in Swedish as well as Russian elementary school's early years. The goal with this study is to see how my studies have been conducted with a qualitative approach by which I collected qualitative information in the form of documents, papers and interviews. To make the approach even more appropriate for my area of research, I have chosen to merge two qualitative research methods. The first is a qualitative content analysis which analyses the governing documents.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare uppfattar sitt arbete med bedömning inför utvecklingssamtal och betygsättning samt vilka former av bedömning som de anser att de arbetar med. Syftet var också att se om det fanns någon skillnad i lärarnas uppfattning kring sitt arbete inför utvecklingssamtal och betygsättning. Metoden som använts för att ge svar på studiens syfte och frågeställningar är kvalitativa intervjuer. Tre kvalitativa intervjuer har genomförts med lärare som arbetar i grundskolan. Den empiri som framkommit ur dessa intervjuer har sedan legat till grund för resultatet i studien.Studiens resultat visar att lärarna använder sig av både formativa- och summativa former av bedömning i sitt arbete och att det sker på många olika sätt.

I detta arbete undersöker vi vilka bedömningsmetoder och arbetssätt som används i de naturvetenskapliga ämnena i årskurserna F-6. Vi undersöker även om det finns några skillnader och likheter i bedömningen och arbetssätten mellan årskurserna F-3 och 4-6 och vilka dessa är. Arbetet grundar sig på enkäter som lärare i årskurserna F-6 har besvarat. Utgångspunkten för arbetet är ett formativt synsätt. Efter att vi läst den nationella utvärderingen som Skolverket (2007) genomförde så fick vi en syn på att man bör arbeta formativt i skolan.

De uppgifter som revisorn presenterar i sin revisionsbera?ttelse bo?r intressenter och fo?retag ha fo?rtroende fo?r. Revisorn ska vara en oberoende la?nk mellan intressenter och fo?retag. La?saren fo?rva?ntar sig finna eventuella ekonomiska problem i a?rsredovisningen.

Syftet med denna studie är att beskriva lärares uppfattningar kring arbetet med individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen i ämnet svenska. Studien är genomförd utifrån en fenomenologisk grund och resultatet är baserat på kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat sex pedagoger som undervisar i årskurs 1-3 på olika skolor i en stad i norra Sverige. Dessa undersökningsformer har bidragit till att vi fått information om lärares uppfattningar om uppdraget med individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen.Resultatet i studien visar att lärarna inte anser sig få den fortbildning vilken skulle underlätta vid bedömningen av elevers kunskapsutveckling i de skriftliga omdömena. Det råder även en viss osäkerhet kring vilka kunskapsmål som ska premieras i de skriftliga omdömena och flertalet lärare efterfrågar gemensamma mallar för kommunen.

Bakgrund                Jag har valt att skriva om elevers upplevelser av kunskapsbedömning. Då bedömning ökar i omfattning och sker allt tidigare i skolåren ställs höga krav på likvärdighet och rättvisa i bedömning. Hur bedömning eventuellt inverkar på elevers motivation, självkänsla och vidare lärande, blir då viktigt att skaffa kunskap om. Syfte                        Studiens syfte är att undersöka elevers upplevelser av kunskapsbedömning. Vad har elever för känslor inför att bli bedömda och hur uppfattar de syftet med bedömning? Jag vill även ta reda på hur resultat och respons uppfattas av elever. Metod                      Jag valde en kvalitativ ansats i min studie.

Huvudsyftet med denna studie är att undersöka lärares arbetssätt och metoder med högpresterande elever i gymnasieskolan. Sju kvalitativa intervjuer har genomförts med lärare på fem olika skolor i två städer. Teorierna som används i studien är det sociokulturella perspektivet och perspektiv som tillhör specialpedagogiken. Resultatet visar att de sju intervjuade lärarna hade olika definitioner av och uppfattningar om de högpresterande eleverna. Lärarna var överens om att högpresterande elever utmärker sig på något vis i undervisningen.

Denna studie har som syfte att beskriva en lärares tillvägagångssätt för att tydliggöra kunskapskraven i Lgr 11 som är relaterade till skriftlig språkfärdighet i spanska, samt att ta reda på elevernas uppfattningar om detta tillvägagångssätt. I den här studien används uttrycket att tydliggöra i en bred mening, vari ingår både lärarens verbalisering av kunskapskraven och alla aktiviteter som läraren sätter igång och som ska hjälpa eleverna att utveckla en förståelse för dessa.Undersökningen bygger på en fallstudie i vilken olika källor har använts: intervjuer med läraren och fyra elever, enkät, klassrumsobservationer, en matris och ett urval rättade uppgifter.Resultatet visar att läraren och hennes elever verbaliserar sina tolkningar av kunskapskraven på ett likadant sätt. För att tydliggöra kunskapskraven använder läraren flera olika tillvägagångssätt, främst utsagor om kvalitet och exempel på korrekta meningar. Som utsagor om kvalitet använder läraren de formuleringar som finns i kursplanen, samtidigt som hon förklarar med andra ord och tydliggör för eleverna vilka konkreta tecken på kvalitet dessa innebär i en text. Återkopplingen till eleverna är också ett tillfälle för att tydliggöra kunskapskraven.Som metod för att tydliggöra kunskapskraven efterlyser eleverna framförallt konkreta råd om hur en text kan bli bättre, samt att få exempel på bra och mindre bra texter.Både läraren och eleverna är tveksamma till vilken roll tydliggörande av kunskapskraven spelar i undervisningen..

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versiktsartikel var att unders?ka det vetenskapliga underlaget avseende effekten av vitamin D-supplement p? ickeallergisk astma hos vuxna. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i tv? databaser, PubMed och Scopus. S?kningen genomf?rdes med hj?lp av tre s?kblock. Blocken specificerades efter inneh?ll; astma, vitamin D och randomiserade kontrollerade studier (RCT). Studierna som inkluderades i denna systematiska ?versiktsartikel var gjorda p? vuxna personer med icke-allergisk astma och utan samsjuklighet. Interventionen var vitamin D-supplement och kontrollen var placebo.

Syfte: Syftet med f?ljande systematiska litteratur?versikt var att unders?ka det vetenskapliga underlaget av effekten p? energiintaget vid lunch efter ett intag av havregrynsgr?t till frukost j?mf?rt med annan frukost. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus den 20 mars 2023. S?kningen utgick fr?n tre block utifr?n intervention, utfall och studiedesign. De inkluderade studierna skulle innefatta en population av individer ?18 ?r, en intervention av frukost i form av havregrynsgr?t samt en kontroll som bestod av ?vrig frukost.

Syfte Syftet med den h?r systematiska litteratur?versikten var att unders?ka evidensen f?r om en viktnedg?ngsbehandling genom energireducerad kost, med eller utan till?gg av fysisk aktivitet, inf?r in vitro-fertilisering (IVF) hos kvinnor med obesitas har en p?verkan p? f?delsetal och graviditetstal. Metod Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna Pubmed och Scopus den 23 januari 2023. Artikelselektionen utf?rdes systematiskt med hj?lp av en avgr?nsad fr?gest?llning samt inklusions- och exklusionskriterier. Populationen utgjordes av kvinnor med obesitas som planerade att genomg? IVF.

In society and school today there is a major focus on assessment, and this can for example be seen in an increased research on assessment over the last ten years. But one research topic still quite unexplored is how students perceive assessment. The main purpose with this study is to explore students? experiences of assessment, how assessment interferes with their volition and if the extent of the impact on the motivation varies depending on how the assessment is performed. In order to answer these questions a quantitative investigation was performed at first. 83 students answered a questionnaire about what kind of assessment they experience in school, if they receive feedback, what is important for being successful in school, if they know on what grounds they are assessed, what impact failure and/or success has on their motivation, if they are stressed by school etc.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.

Flerspr?kighet har f?tt ett ?kat intresse i offentligheten och i akademiska sammanhang (Sal? m. fl., 2021). ?ven om flerspr?kighet kan ses som en resurs har flerspr?kiga elever (d?r svenska inte ?r f?rstaspr?k) l?gre m?luppfyllelse ?n motsvarande elever med svenska som f?rstaspr?k (Skolverket, 2023a). Internationella l?sunders?kningar synligg?r liknande tendenser - att flerspr?kiga elever f?r l?gre resultat p? l?sf?rst?else (Skolverket, 2023a).

Bakgrund och problem: Marknadsutvecklingen mot ett tja?nstesamha?lle medfo?r att medarbetarna idag har en mer betydande roll inom organisationer. Fo?retag har olika behov av resurser, da?remot a?r brist pa? finansiering ett hinder fo?r tillva?xt. Litteraturen illustrerar en problematik i bankernas kreditbedo?mningsprocess av dagens alltmer immateriella fo?retag, da? flertalet tillga?ngar utela?mnas i den traditionella redovisningen.