Denna studie har som huvudsyfte att undersöka formativ bedömning ur vÄra elevers perspektiv. Genom att sÀtta oss in i vad det formativa arbetssÀttet innebÀr och vad Lgr11 sÀger om detta fick vi en fin möjlighet att samtidigt utvecklas som pedagoger och bedömare. Lgr 11 anger tydligt att lÀrare förvÀntas arbeta mer formativt dÄ aktuell forskning visar stora vinster för de enskilda elevernas kunskapsinhÀmtning. VÄra elever har vid tvÄ tillfÀllen fÄtt besvara enkÀter med frÄgor om hur de upplever lÀrares bedömningar av deras kunskaper och vilken feedback de vill ha. VÄrt arbete ger en kort tillbakablick hur bedömning i allmÀnhet utvecklats sedan antiken och hur de bÄda begreppen summativ och formativ bedömning uppkommit och utvecklats.

Syftet med mitt examensarbete har varit att skildra en grupp ?nyutexaminerade elektrikers livssituation och framtidsvision?, för att fÄ en uppfattning om hur de valt att konstruera sin livsbiografi och ett oberoende frÄn förÀldrarna, och graden av individualisering hos individen. Problemformuleringen belyste hur individen i det moderna samhÀllet idag stÀlls inför stÀndiga flöden i form av förÀndringar och risker som innebÀr att individen tvingas fatta beslut om hur de skall vÀlja/vara/göra och samtidigt förhÄlla sig till det omgivande samhÀllet. De metoder som lÄg till grund för mitt arbete var den kvantitativa metoden i form av enkÀter som tilldelades alla informanter i populationen och den kvalitativa metoden i form av intervjuer med fyra av informanterna. I arbetet har jag tagit med litteratur som varit tillÀmpbar i samspelet mellan individen och samhÀllet, och teorierna var: Ulrich Becks teori om individualisering, Anthony Giddens modernitet och sjÀlvidentitet och Zygmunt Baumans arbete, konsumtion och den nya fattigdomen.

Syftet med utvecklingsarbetet var att ta reda pÄ hur utomhuspedagogik kan gynna barns utveckling i matematik och om utomhusmiljön kan öka motivationen och engagemanget hos barnen. Utvecklingsarbetet genomfördes pÄ tvÄ skolor, i en förskoleklass och i en Är 3. Vi planerade, genomförde samt observerade aktiviteter kopplade till matematik och utomhuspedagogik. Resultatet visade att arbetet med matematik i utomhusmiljö motiverade och engagerade alla barn i olika Äldrar samt med olika erfarenheter och förutsÀttningar. Genom att barnen fÄtt uppleva matematiken konkret har de kunnat koppla begrepp till verklighetsanknutna exempel vilket gynnar barnens utveckling och lÀrande.

Sammanfattning Lpo-94 Àr lÀrarnas frÀmsta styrdokument, och det Àr ett dokument som har vida mÄl och som Àr öppet för allas olika tolkningar. Min undersökning handlar om detta Àmne, inriktat pÄ frÀmst individualiseringskraven i lÀroplanen. Den Àr uppdelad i tvÄ delar. I den inledande litteraturgenomgÄngen gÄr jag igenom Àldre lÀroplaners syn pÄ individualisering samt de formuleringar om individualisering som finns i Lpo-94. Jag presenteraransvarsfördelningen för skolan och nÀmner kommunaliseringen och den nya ansvarsfördelningen samt de brister som kommunerna har uppvisat i sitt arbete med skolan.

Att synliggöra lÀrande Àr nÄgot som lyfts fram av forskare i stor omfattning. Under de senaste Ären har det diskuterats pÄ flera plan, internationellt, nationellt och lokalt pÄ skolor hur man kan arbeta formativt och hur man gÄr tillvÀga för att ge formativ bedömning. Formativt lÀrande Àr nÄgot som för lÀrandet hos eleven framÄt. Detta har vi sÀrskilt uppmÀrksammat i vÄr vardag som lÀrare. Hur arbetar dÄ lÀrare formativt? Har de den kunskap som krÀvs för att fÄ eleverna att uppnÄ de mÄl som Àr nationellt uppsatta? Vi ville ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare arbetar med formativ bedömning och dÄ sÀrskilt titta pÄ hur dessa lÀrare ger formativ Äterkoppling till sina elever.

Syftet med examensarbetet Àr att fördjupa vÄr kunskap om och förstÄelse för formativ bedömning i matematik. Vidare vill vi undersöka om den formativa bedömningen kan förbÀttra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik. Vi har gjort en fallstudie i en klass som arbetar formativt för att undersöka hur det kan se ut i praktiken. Underlaget för det samlade materialet bestÄr av observation och intervju för att besvara vÄra tvÄ frÄgestÀllningar som följer. Hur kan en formativ bedömning se ut i praktiken? Hur kan en koppling mellan lÀrares och elevers uppfattningar om den pedagogiska verksamheten se ut? Vi har kommit fram till att den formativa bedömningen kan förbÀttra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik.

I denna uppsats har vi undersökt elevers attityder till betygskriterier pÄ ett yrkesförberedande gymnasieprogram. Undersökningen har visat att det pÄ skolan finns en form av elevkultur som gör att mÄnga inte utvecklar strategier för att nÄ de högre betygen. En av orsakerna Àr att betygskriterierna nÀstan enkom anvÀnds summativt. Eleverna saknar förstÄelse av betygskriterierna vilket vi kopplat samman med Pierre Bourdieus sociologi, genom att se elevernas attityder som en kollision med det rÄdande skolsystemets institutionaliserade betygsramar. Eleverna har inte skapat allianser med betygssystemet.

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare karakteriserar individanpassad undervisning/individualisering, hur de menar att de kan arbeta individualiserat och om de i det tar hÀnsyn till elevernas lÀrstilar. Studien utgick ifrÄn en kvalitativ ansats och metoden som anvÀndes för att besvara forskningsfrÄgorna var semistrukturerade intervjuer som utfördes med sex lÀrare, verksamma i Är fyra till sex. Resultatet som framkom var att lÀrarna definierar individualisering genom lÀroplanens formulering om vilka aspekter som lÀraren mÄste ta hÀnsyn till i lÀrandet för varje elev. Resultatet visade Àven att lÀrare som har fÄtt relevant fortbildning pÄ omrÄdet individualiserar pÄ fler plan Àn övriga lÀrare, som menar att tiden inte rÀcker till att individanpassa för alla. DÀr tiden inte rÀcker till prioriterar lÀrarna de elever som behöver mest stöd.

Syftet med följande studie Àr att undersöka de lÄgpresterande eleverna i Ärskurs 6 uppfattning om nivÄgruppering i matematikundervisningen. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om nivÄgruppering. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och enkÀter ville jag se om de lÄgpresterande eleverna upplever matematikundervisningen som mer lustfylld i en homogen grupp, samt om den eventuella effekten av stigmatisering i slutÀndan kommer att hÀmma deras kunskapsutveckling. Resultaten pekar pÄ att en individualisering av undervisningen i form av nivÄgruppering ger de lÄgpresterande eleverna en uppfattning om att de behÀrskar kunskapsomrÄdet och de upplever dÀrför matematiken som mer lustfylld och intressant och att detta stÀrker elevernas sjÀlvtillit..

This study is about assessment, in particular formative assessment also called assessment for learning. The purpose of this study is to investigate Swedish and South African primary school teachers? views and ideas about this didactic tool. The motives for this investigation are based on the fact that correct used formative assessment supports pupils? learning process and the fact that there are few researches made about this subject in Sweden.

SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa arbetar med redskap för formativ bedömning. Studien undersöker tre sammanlÀnkade delar: planering, genomförande, och utvÀrdering av lektionerna. FrÄgestÀllningarVilka redskap anvÀnder lÀrarna i idrott och hÀlsa för att frÀmja lÀrande?Hur anvÀnds dessa redskap i praktiskt i undervisningen?Hur dokumenteras och utvÀrderas dessa redskap? MetodStudien anvÀnder sig av tvÄ metoder: kvalitativa, strukturerade intervjuer och deltagande, kvantitativa, öppna observationer. Intervjuerna undersöker hur lÀrarna tÀnker och resonerar kring planeringen. Observationer utforskar hur lÀrarna praktiskt genomför sin planering samt arbetar med formativ bedömning i verkligheten.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ett arbetslags förutsÀttningar och uppfattningar om kollegialt lÀrande och formativ bedömning har pÄverkat deras undervisning efter att ha deltagit i Matematiklyftet. Arbetslaget samt deras rektor har intervjuats och en analys av de texter som behandlar bedömning frÄn tvÄ moduler i Matematiklyftet har genomförts för att svara pÄ syftet. Under fortbildningen har arbetslaget getts tillfÀllen att prova olika metoder för att arbeta med formativ bedömning i sin undervisning, dÀr de fastnat för nÄgra av dem och fortsatt anvÀnda efter Matematiklyftets slut. De har upptÀckt ett samband mellan bedömning och undervisning, att de inte behöver ses som tvÄ skilda delar som krockar med varandra utan att de kan samverka och komplettera varandra. Arbetslaget har Àven fÄtt upp ögonen för vikten av kollegialt lÀrande i planering av undervisning.

Syfte: Syftet med föreliggande studie Àr att ta reda pÄ hur lÀrare i gymnasieskolan (kommunala och fristÄende) kan resonera kring formativ bedömning, dÀr feedback, elevers motivation och mÄl med lÀrande samt elevers sjÀlvkÀnsla Àr centrala faktorer. Syftet Àr ocksÄ att undersöka huruvida lÀrarnas utsagor avspeglar olika sÀtt att hantera formativ och summativ bedömning, vilka kan ge olika förutsÀttningar för elevers motivation, sjÀlvkÀnsla och prestationer, positivt och/eller negativt. Teori: De teoretiska utgÄngspunkterna hÀmtas i tidigare forskning om formativ bedömning, interaktionistisk motivationsteori, Illeris lÀrandemodell samt Nilholms dilemmaperspektiv. Metod: Det empiriska materialet i studien har genererats med hjÀlp av kvalitativ forskningsintervju. LÀrare inom gymnasieskolan (kommunala och fristÄende) har intervjuats eftersom de Àr nyckelpersoner i arbetet med att stimulera och stödja elever i deras lÀrande.

AbstraktUndersökningens syfte Àr att utkristallisera diskurser som pedagoger talar i omkring eleverssvÄrigheter. Genom kvalitativa intervjuer med fyra informanter varav en specialpedagog, enspeciallÀrare och tvÄ pedagoger insamlas empirin. Analysen av empirin sker med inspirationav diskurspsykologins och diskursteorins analysverktyg. Undersökningen har Àven en ansatsav socialkonstruktionism.TvÄ antagonistiska diskurser konstrueras utifrÄn informanternas framstÀllning av eleverssvÄrigheter: SvÄrigheter ligger hos skolan och SvÄrigheter ligger hos eleven. Resultatet visaratt svÄrigheterna pÄverkas av faktorer sÄsom sociala förhÄllanden, skolans tillkortakommandegÀllande individualisering, resurser och pedagogernas elevsyn.

Syftet med detta arbete Àr att skapa kunskaper om bedömningen i matematikÀmnet i grundskolan och undersöka den utifrÄn lÀrares perspektiv. För att komma fram till det resultatet anvÀnde vi en kvalitativ metod . Med hjÀlp av intervjuer fick vi ett brett empiriskt material. Vi intervjuade nio behöriga matematiklÀrare och fick fram olika synsÀtt angÄende bedömningen. I analysdelen kom vi fram till att bedömningen i matematiken Àr ett brett tema, som innehÄller olika delar.