I denna uppsats har jag lagt min fokus pÄ hur begreppen frihet och ofrihet har pÄverkat hur vi individer upplever frihet och ofrihet i vÄr vardag och jÀmfört svaren jag fick frÄn intervjupersonerna med nÄgra av de existerande teorierna kring detta. Jag tar Àven upp hur konsumtion, individualisering och identitet pÄverkar individen och hur dessa begrepp har pÄverkat individens syn pÄ sin omkringliggande miljö. Mitt tillvÀgagÄngssÀtt blev kvalitativa intervjuer med individer som inte har studerat beteendevetenskapliga Àmnen pÄ högre nivÄ, detta för att fÄ en diskussion med dem som aldrig berört Àmnet tidigare och dÀrför fÄ svar som aldrig har pÄverkats av den sociologiska litteraturen. För att fÄ tag pÄ teorier valde jag att anvÀnda mig huvudsakligen av böcker. Mitt resultat blev att ofrihet och frihet hÀnger ihop, att man mÄste ha den ena för att kunna kÀnna av det andra och att vi stÀndigt pÄverkas av vÄr ofrihet för att uppnÄ vÄr individuella version av vad frihet Àr..

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka i vilken utstrÀckning och pÄ vilket sÀtt ett formativt arbetssÀtt anvÀnds bland lÀrare i idrott/hÀlsa och slöjd. I undersökningen har vi lyft fram hur lÀrarna arbetar med att tydliggöra mÄlen för eleverna. I studien har vi Àven undersökt hur dagens pedagoger tÀnker kring begreppet formativ bedömning.MetodVi anvÀnde oss av en kvalitativ metod tvÄ fokusgruppintervjuer och tre enskilda intervjuer i Àmnet formativ bedömning. Dessa gjordes pÄ en friskola och i tre kommunala skolor. De intervjuade har inriktning mot grundskolan.

Följande arbete handlar om bedömning som ett pedagogiskt verktyg för att frÀmja elevers lÀrande och kunskapsutveckling, en sÄ kallad formativ bedömning eller bedömning för lÀrande. Arbetets forsknings- och litteraturgenomgÄng behandlar, utifrÄn syftet, vilka förutsÀttningar som krÀvs för en formativ bedömning och hur lÀrare kan arbeta med en sÄdan bedömning. Skolans styrdokument föresprÄkar en formativ bedömning, varpÄ undersökningens syfte Àr att beskriva hur denna bedömning upplevs av elever för att kunna analysera och pÄvisa vilka förutsÀttningar eleverna ges till att utveckla sitt lÀrande.UtifrÄn arbetets inriktning fokuserar undersökningen pÄ elevers upplevelser av den formativa bedömningen i de samhÀllsorienterade Àmnena, i grundskolans tidigare Är. Arbetets syfte Àr uppdelat i de preciserade frÄgestÀllningarna:Vad innebÀr det att arbeta med formativ bedömning?Hur upplever elever bedömningen i de samhÀllsorienterade Àmnena?PÄ vilka sÀtt blir eleverna involverade i bedömningsarbetet i de samhÀllsorienterade Àmnena?Undersökningen genomfördes med fokusgruppsintervjuer, med totalt 15 elever i Ärskurs 5-6 uppdelade i fyra olika fokusgrupper.

Vi har en uppfattning om att rÀttning har en funktion som metod inom skrivprocessen och som formativ bedömning. RÀtt utförd rÀttning kan fylla flera funktioner i undervisningen. Denna studies syfte Àr att se pÄ rÀttningens olika funktioner. Ett annat syfte med studien Àr att se pÄ förhÄllandet mellan rÀttning och bedömning. Vi har valt att avgrÀnsa oss till svensklÀrare som arbetar inom skolÄr 7-9, pÄ gymnasiet samt pÄ komvux eftersom att det Àr dÀr man finner ÀmneslÀrarna.

Examensarbetet Àr en kvalitativ undersökning om vad och hur lÀrare pÄ en hallÀndsk grundskola dokumenterar. Den formativa bedömningens goda effekt pÄ lÀrandet Àr vÀlkÀnd för forskare inom pedagogik men dess genomslagskraft i skolan har inte varit lika stor. För att kunna formativt bedöma elevers mÄngdimensionella kunskap krÀvs att lÀraren fÄngar och dokumenterar den. Detta arbete krÀver redskap och examensarbetet tar upp till exempel portfolio, loggbok, elevbedömningar, elevutvÀrderingar, bedömningsmatriser och kriteriebeskrivningar. Formativ bedömning stÀller ökade krav pÄ lÀrares dokumentation enligt forskningen och det Àr ocksÄ lÀrarna i vÄr undersökning medvetna om.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur lÀrarna arbetar med bedömning för lÀrande [BFL] med betoning pÄ formativ bedömning. LÀrarna beskriver via kvalitativa intervjuer BFL och formativ bedömning, vilka verktyg de anvÀnder för att kunna arbeta med formativ bedömning och hur eleverna involveras i BFL-arbetet. Genom lÀrarnas utsagor presenteras ett resultat dÀr vi fÄr en bild av BFL-arbetet i skolan. Studien visar att eleverna involveras i bedömningsarbetet pÄ olika sÀtt, exempelvis genom att fÄ göra sjÀlv- och kamratbedömningar, delaktighet i kursplanens innehÄll och arbete med olika tekniker inom samma ÀmnesomrÄde. Vidare pÄvisar studien utvecklingsmöjligheter för lÀrarnas arbete med BFL.

AbstraktUppsatsen handlar om kundvalet och de privata hemtjÀnstsföretag som etablerat sig pÄ marknaden i Varbergs kommun. Centrala begrepp i uppsatsen Àr konsumtion, individualisering och allmÀn vÀlfÀrd. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ studie dÀr informanterna har gett oss en berÀttelse hur de som anstÀllda eller som chefer för hemtjÀnst upplever sitt arbete och kundvalet.Syftet med uppsatsen Àr att skapa förstÄelse kring hur den privata hemtjÀnsten bedrivs och hur dessa organisationer arbetar för att etablera sig pÄ marknaden. Genom att till viss del ocksÄ undersöka den offentliga verksamheten vill vi skapa en förstÄelse över hur denna pÄverkats av kundvalet som infördes 2007. Vi vill genom detta titta nÀrmare pÄ hur man konkurerar med varandra i mÀnniskovÄrdande organisationer.Litteratur som anvÀnds Àr Baumans teorier kring vÀlfÀrdsstaten och konsumtion.

Bedömning summativ eller formativ.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka och beskriva vilka uppfattningar nio elever och tvÄ lÀrare har av bedömning inom matematikundervisningen. Med fenomenografi som en teoretisk och metodologisk utgÄngspunkt har enskilda intervjuer med elever och lÀrare genomförts pÄ tvÄ högstadieskolor i Halland. Resultatet presenteras i form av fyra beskrivningskategorier av sÀtt att uppfatta bedömning:A) Bedömning för betygsÀttning och som urval för att komma in pÄ gymnasietB) Bedömning för att förbÀttra betygetC) Bedömning för att utvecklas matematisktD) Bedömning som en kÀnsla hos lÀrare och eleverKategorierna analyseras i förhÄllande till summativ och formativ bedömning. En slutsats Àr att kategori A Àr den vanligast förekommande bland de elva respondenterna. Vidare framkommer att de tvÄ lÀrarna uppfattar bedömning pÄ vÀldigt olika sÀtt.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien Àr att se hur bedömningen i Àmnet Idrott och HÀlsa sker i relation till skolverkets uppsatta kunskapskrav. Hur arbetar lÀrare för att uppnÄ en god reliabilitet och validitet vid betygssÀttning. AnvÀnder sig lÀrare utav formativ- samt summativ bedömning i sin undervisning? ?* Hur sker bedömningen inom Idrott och hÀlsa i relation till kunskapskraven? ?* Hur arbetar fyra lÀrare i Idrott och hÀlsa med formativ- samt summativ bedömning i Àmnet? ?*  Hur arbetar fyra lÀrare för att uppnÄ en god reliabilitet och validitet vid betygssÀttning av elever? Metod: Den metod som anvÀndes Àr en kvalitativ metod i form av intervjuer. Studien bestÄr av intervjuer med fyra lÀrare i idrott och hÀlsa, frÄn olika skolor i StockholmsomrÄdet.

I denna studie har jag tittat nÀrmre pÄ hur lÀrare arbetar med att individualisera undervisningen för elever i behov av sÀrskilt stöd och för elever i den traditionella skolan. Jag har ocksÄ tittat pÄ hur en teoretisk lÀrare arbetar med individualisering i den traditionella skolan och vad som skiljer i den teoretiska lÀrarens arbetssÀtt jÀmfört med den praktiska lÀraren (idrottslÀraren). Vad innebÀr ett individualiserat arbetssÀtt för idrottslÀraren och vad finns det för skillnader i att arbeta individualiserande pÄ en traditionell grundskola jÀmfört med en sÀrskola. Mina resultat i denna uppsats tyder pÄ att för bÄde idrottslÀraren och den teoretiska lÀraren stÀller en individualiserad undervisning krav pÄ planering och förberedelser inför lektionstillfÀllena. Ett individualiserat arbetssÀtt behöver dock inte vara mer tidskrÀvande Àn traditionell planering.

För vĂ„r egen utvecklings skull sĂ„ ville vi fördjupa oss inom detta omrĂ„de och vi har anvĂ€nt oss av kontakter som vi sedan tidigare hade upprĂ€ttat. Avsikten med arbetet har varit att ta reda pĂ„ hur vardagen för dessa pedagoger och elever ser ut. Vi har undersökt utmaningarna som finns i trĂ€ningsskolan genom kvalitativa metoder, bĂ„de i intervjuform och i observationsform. Undersökningens resultat visade att de utmaningar som finns Ă€r bland annat den gĂ€llande lĂ€roplanen och just den individualisering som krĂ€vs för elevernas vĂ€lbefinnande. Även relationerna pedagogerna i mellan Ă€r av stor vikt.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur nÄgra svensklÀrare i Ärskurs 2-3 resonerar och arbetar med bedömning för lÀrande. I LÀroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshem 2011 (2011) stÄr det att elever ska fÄ en allsidig bedömning samt att de ska fÄ vara delaktiga i sitt lÀrande. För att nÄ syftet i denna studie har vi börjat med att samla in tidigare forskning och litteratur om just bedömning för lÀrande. Tidigare forskning visar att formativ bedömning frÀmjar elevernas lÀrande och detta poÀngterar bland annat Anders Jönsson (2008). VÄr studie baseras pÄ fem olika lÀrare frÄn tvÄ olika kommuner i södra Sverige.

Syfte: Skolan och provet har lÀnge prÀglats av en summativ diskurs och i dagslÀget ökar anvÀndningen av nationella prov och betyg ges i allt tidigare Äldrar. Samtidigt har forskning visat att formativ bedömning ger bÀttre resultat vilket inneburit att allt fler skolor idag arbetar med att implementera ett formativt förhÄllningssÀtt. Syftet med denna studie, som utförts pÄ en grupp gymnasieelever i Àmnet historia, var dÀrför att undersöka om elevers förstÄelse för formativ bedömning kan öka genom att anvÀnda ett summativt prov formativt. Ett delsyfte innebar att undersöka om aktionsforskningen kan vara behjÀlplig vid lÀrares utveckling av formativ bedömning.Teori: I uppsatsen definieras begreppen formativ och summativ bedömning. Fokus lÀggs pÄ tidigare forskning om lÀrares försök att utveckla ett formativt förhÄllningssÀtt i sin egen praktik.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i idrott och hÀlsa inom grundskolans senare del beskriver och upplever arbetet med bedömning och betygssÀttning, samt hur de ser pÄ formativ bedömning inom Àmnet. Fokus ligger pÄ att ta reda pÄ vilka faktorer lÀrarna upplever pÄverka dem i deras bedömningsarbete. De frÄgor studien söker besvara Àr hur idrottslÀrarna arbetar med bedömning, hur lÀrarna ser pÄ anvÀndningen av formativ bedömning, samt vilka faktorer de upplever utgöra stöd eller svÄrigheter i bedömningsarbetet.  Metod Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer. Fyra lÀrare i idrott och hÀlsa, verksamma inom grundskolan senare Är och frÄn tvÄ olika skolor, deltog i studien.Resultat Resultatet utgörs av de olika utsagor som framtrÀtt dÄ lÀrarna har beskrivit sina erfarenheter och upplevelser av bedömning.