Detta arbete Àr en undersökning som tar avstamp i summativ och formativ bedömning. Syftet med arbetet Àr att belysa elevernas syn pÄ bedömning och pÄ sÄ sÀtt Àven belysa bedömningens betydelse i skolan. Kvalitativa intervjuer med fyra elever i nionde klass, samt en av deras lÀrare, ligger till grund för resultatet. Genom att analysera resultatet tillsammans med relevant litteratur sÄ har jag kommit fram till att fördelarna med att anvÀnda formativ bedömning har nÄtt ut till eleverna till viss del. I samband med bedömning sÄ efterfrÄgar eleverna feedforward, personlig kompetens hos lÀrarna, elevexempel och kontinuitet för att lÀra sig men ser inte bedömningen som en del av utvecklingen utan som ett slutgiltigt betyg.

Syftet med denna studie var att undersöka hur betygsÀttande lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa beskriver sitt arbete med bedömning. FrÄgestÀllningarna som besvarades var, hur lÀrarna beskriver sitt arbete med formativ- och summativ bedömning samt vilka ramfaktorer som lÀrarna beskriver som viktiga i deras arbete med bedömning. Studien har utgÄtt frÄn ramfaktorteroin. För att besvara studiens frÄgestÀllningar har vi intervjuat elva lÀrare. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades otrografiskt.

Individualisering Àr ett idag mycket omdiskuterat Àmne som finns reglerat i lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, Lpo94. UtifrÄn denna reglering och de kunskaper som idag finns om individers olika förkunskaper, egenskaper och förutsÀttningar har vi valt att som huvudsyfte med denna studie kartlÀgga och analysera lÀraruppfattningar om individualisering vid tvÄ skolor, samt att undersöka skillnader och likheter mellan dessa lÀraruppfattningar. För att finna material och fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört tvÄ kvalitativa intervjuer och enkÀtundersökningar pÄ de tvÄ skolor dÀr dessa pedagoger Àr yrkesverksamma. Resultaten har vi sammanstÀllt, bearbetat och analyserat genom att anvÀnda ett interaktionistiskt perspektiv. En grundtanke inom interaktionismen Àr att individen Àr en social och aktiv person som lÀr i samspelet tillsammans med andra individer.

Syftet med denna studie a?r att observera tva? olika stylistla?rares arbete under na?gra lektioner. Hur arbetar de med; ma?l, process, a?terkoppling samt bedo?mning Hur ser fo?rutsa?ttningarna ut na?r det ga?ller det pedagogiska arbetet och har eleverna na?got inflytande? La?rarna arbetar pa? gymnasieskolans hantverksprogram, inriktning ha?r och makeup stylist.I min studie analyseras arbetet utifra?n tva? liknande lektionspass i hantverksteknik, a?rskurs tva? pa? olika gymnasieskolor, utifra?n teoretiska perspektiv inom estetisk verksamhet, kreativitet, bedo?mning samt nyckeltermer som de ?fyra f:en?; fakta, fo?rsta?else, fa?rdighet och fo?rtrogenhet.Uppsatsens resultat visar att det ba?de finns skillnader och likheter mellan la?rarnas arbetssa?tt, fo?rutsa?ttningar samt ga?llande elevinflytande. .

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att beskriva hur lÀrarens bedömning kan pÄverka elevers lÀrande positivt samt att undersöka vilka bedömningsformer lÀrare anvÀnder sig av. Med vÄrt examensarbete vill vi utöka vÄr kunskap om bedömning och beskriva vilka konsekvenser olika syften med bedömning kan fÄ för eleven. VÄrt mÄl Àr inte att generalisera, utan att ge en bild av vilka uppfattningar som kan finnas hos lÀrare. Vi har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med lÀrare i Är 4-6 och det Àr deras utsagor samt relevant litteratur som examensarbetet bygger pÄ. Formativ bedömning, dvs.

Abstract Bedömning utgör en stor del av det dagliga pedagogiska arbetet i skolan och syftet med detta examensarbete Àr att klarlÀgga och resonera kring lÀrares och elevers tankar om och syn pÄ bedömning samt hur de resonerar kring sjÀlv- och kamratbedömning. Syftet Àr ocksÄ att undersöka hur elever i Ärskurs fem ser pÄ bedömning och om elevers och lÀrares Äsikter skiljer sig Ät. För att nÄ syftet i denna studie har jag startat med att samla in tidigare forskning kring bedömning. Tidigare forskning visar att formativ bedömning Àr en positiv utgÄngspunkt för elevers lÀrande och detta poÀngterar bland annat Anders Jönsson (2008). Studien baseras pÄ intervjuer av fyra lÀrare och Ätta elever.

Syftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ vad begreppen individualiserad resp.individuell matematikundervisning betyder för olika lÀrare. Vi Àr ocksÄ intresserade av att fÄ veta i hur stor utstrÀckning de individualiserar sin undervisning, om de Àr nöjda med detta och om graden av individualisering skiljer sig Ät mellan de olika Ärskurserna.För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi gjort en enkÀtundersökning med lÀrare frÄn olika Ärskurser dÀr vi stÀllt frÄgor som Àr relaterade till vÄrt syfte.Resultatet visar att de flesta lÀrare har en klar bild av vad individualisering betyder. Det visar sig ocksÄ att det finns ett stort intresse och en stor vilja att arbeta med individualisering av matematik trots att det ofta föreligger olika hinder, sÄsom tidsbrist och kunskap..

Bedömning kan stödja och utveckla elevers lÀrande om informationen frÄn bedömningen anvÀnds för att förÀndra och anpassa undervisningen. Bedömningen anvÀnds dÄ framÄtsyftande, formativt. Syftet med studien var att fÄ en bild av hur elever i Ärskurs 4-6 uppfattar bedömning samt att sÀtta detta i relation till hur lÀrare uppfattar sin bedömningspraktik. Metoderna var elev- och lÀrarenkÀter, semistrukturerade gruppintervjuer samt klassrumsobservationer. Resultatet visade att majoriteten av eleverna förknippade bedömning med prov och lÀxförhör, vilka bedöms genom summativa metoder, till skillnad frÄn lÀrarna som upplevde sin bedömningspraktik som övervÀgande formativ.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever i Äk 5 uppfattar det egna arbetet i skolan. Syftet inbegriper ocksÄ hur samma elever upplever deltagande och inflytande i det sjÀlvstÀndiga arbetet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod dÀr vi intervjuat 10 elever pÄ tvÄ olika skolor. I vÄr studie har vi funnit att individualisering Àr nÄgot som prÀglar dagens undervisning i skolan i mer eller mindre utstrÀckning. Detta symboliseras ofta av ett arbetssÀtt vid benÀmningen eget arbete dÀr eleven fÄr arbeta sjÀlvstÀndigt.

Syftet med min undersökning har varit att utifrÄn begreppen inkludering, individualisering, resurser och förutsÀttningar försöka ta reda pÄ hur man resonerar kring elever i behov av sÀrskilt stöd i grundskolan idag. Vilket stöd finns för eleverna? Det Àr en kvalitativ studie med intervju och observation som metod. Jag var vid tvÄ olika högstadieskolor i tvÄ olika kommuner under sammanlagt fyra veckor. Jag har ocksÄ anvÀnt en bakgrundslitteratur samt att jag lutade mig mot tidigare forskning.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att göra en undersökning kring grundskollÀrare som undervisar i samhÀllsorienterade Àmnen frÄn Ärskurs 2 till 9 och hur de resonerar kring individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen och formativ bedömning samt korrelationen mellan dessa. Syftet Àr Àven att se hur dessa resonemang överensstÀmmer med Skollagen och för att utröna vilka utvecklingsmöjligheter som finns inom omrÄdet. Resultaten visar att lÀrarna upplever en brist pÄ ledning frÄn Skolverkets hÄll hur dessa dokument ska anvÀndas samt hur dessa Àr utformade. Pedagogerna upplever ocksÄ att det kan behövas en statlig standardisering i dokumenten för att utöka och tydliggöra elevdokumentationen samt utveckla och förbÀttra de formativa funktionerna i dessa dokument. Resultaten pekar pÄ att lÀrarnas attityder och uppfattningar om IUP, skriftliga omdömen och formativ bedömning stÀmmer vÀl överens med Skollagen (Utbildningsdepartementet, 2010)..

Syftet med vÄr undersökning var att kartlÀgga elevers lÀrstilar samt att ta reda pÄ elevers upplevelse av att ha fÄtt veta sin lÀrstil. Vi har anvÀnt oss av en lÀrstilsanalys för att kartlÀgga lÀrstilarna och kvalitativa intervjuer för att ta reda pÄ elevernas upplevelser. Undersökningen genomfördes vÄrterminen 2005 i en gymnasieklass och i en grundskoleklass i LuleÄ kommun. I vÄr undersökning kom vi fram till att elever har olika sÀtt för att lÀra sig pÄ bÀsta sÀtt. Vi mÄste dÀrför som lÀrare anpassa vÄr undervisning sÄ att den passar alla elevers olika sÀtt att ta till sig och bearbeta information.

Uppsatsen redogör för resultatet av en empirisk undersökning som genomfördes i Àmnet moderna sprÄk pÄ gymnasiet. Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ om och i sÄ fall hur elevernas lÀrande i moderna sprÄk pÄverkas av tillÀmpningen av fem s.k. nyckelstrategier för formativ bedömning i undervisningen. Undersökningen innebar att de fem nyckelstrategierna för formativ bedömning tillÀmpades praktiskt i klassrumsarbetet under en begrÀnsad tidsperiod. I undersökningen ingick en försöksgrupp och en kontrollgrupp.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att lyfta fram hur specialpedagoger och klasslÀrare arbetar med individualisering och individanpassning för alla elever och tydliggöra vilka strategier yrkesgrupperna anvÀnder sig av för att individualisera och individanpassa. I Lpo 94 stÄr det att: ?Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov? (s.4). Genom att ha gjort sju kvalitativa intervjuer, med fyra specialpedagoger och tre klasslÀrare, och studerat olika författares teorier om individualisering har vi försökt att se över goda strategier i att individualisera och Àven problematiserat dem. Goda strategier som framkom var bland annat att arbeta multisensoriskt, se över elevens styrkor samt att ha tillgÄng och anvÀnda sig av rÀtt hjÀlpmedel.

Syftet med studien var att undersöka nÄgra verksamma lÀrares syn pÄ individualisering och individualiseringens möjligheter och dilemman. Studien genomfördes med hjÀlp av intervjuer av lÀrare, pÄ tvÄ skolor i Mellansverige. Resultatet visade att samtliga respondenter anvÀnder sig av individualisering i undervisningen, i den mÄn de anser sig hinna med dÄ tiden Àr ett stort dilemma för de medverkande lÀrarna. I resultatet framkom det ocksÄ att hastighetsindividualisering och materialindividualisering var de mest förekommande arbetssÀtten och att det Àr en fördel att eleverna fÄr arbeta pÄ sin nivÄ och i sin takt. Vidare tas Àven de dilemman, fördelar och olika arbetssÀtt för individualiserad undervisning upp i en diskussion..