Syftet med studien var att fÄ inblick i hur arbetet med rÀttvis bedömning och betygsÀttning kan gestaltas i gymnasieskolan ur ett elevperspektiv. Fem elever frÄn fyra gymnasieskolors studieförberedande program intervjuades. Resultatet visade för det första att tre olika bedömningsformer kan urskiljas: 1) Summativ bedömning; 2) Summativ bedömning med formativa inslag; 3) Formativ bedömning. För det andra sker för de flesta av eleverna ingen större involvering i bedömningsprocessen: eleverna blir bedömda. För det tredje anser de flesta av eleverna att den Äterkoppling de fÄr av lÀraren Àr bristfÀllig och otillrÀcklig.

The purpose of this study is to increase the knowledge of individualism also how individualism is applied in a teacher?s classroom. Based on the curriculum, teaching is tailored to each and every student?s expectations and needs.  My research has been qualitative and includes four interviews with practicing teachers in two multi-cultural schools in the city of Stockholm. I have investigated how these four teachers perceive individualism, also how they individualize when teaching to meet all students' expectations and needs according to them.

Syftet med vÄr studie var att ge en förstÄelse för hur lÀrare inom vuxenutbildningen anvÀnder formativ bedömning för att frÀmja elevers lÀrande. I vÄr studie av litteratur i Àmnet sÄg vi att formativ bedömning har stor betydelse för elevers kunskapsutveckling och att det finns mÄnga sÀtt att arbeta med bedömning med formativt syfte. Litteraturen visade vidare att de aktuella styrdokumenten har frÀmjat utvecklingen mot ett individbaserat lÀrande och att bedömning Àr en viktig bestÄndsdel i elevernas lÀrande. Fyra kvalitativa intervjuer genomfördes vid en kommunal vuxenutbildning med tvÄ lÀrare vid varje intervjutillfÀlle. Samtliga informanter undervisar i kurser pÄ gymnasial nivÄ.

Syftet med studien Àr att med hjÀlp av Vintereks (2006) typologi av individualiseringens olika former och nyansering av dess tvÄ olika utgÄngspunkter belysa hur individualiseringen tar sig uttryck i klassrummet pÄ en gymnasieskola.  Samtidigt undersöks elevperspektivet pÄ detta i syfte att bidra till en djupare förstÄelse av elevernas (objektens) upplevelser.Individualiseringens tillÀmpning undersöks med hjÀlp av (en veckas) observationer som visar att undervisningen karaktÀriseras av en nÀra kontakt mellan lÀrare och elev, en hög andel av interaktion mellan sÄvÀl lÀrare och elev som bland elever, samt höga andelar av variation i metodik.  Sammantaget tyder detta pÄ en individualisering med utgÄngspunkt i individanpassning och speglar vad forskning pekar pÄ Àr god undervisning.  Noterbart Àr att denna utgÄngspunkt för individualisering inte Àr framtrÀdande i Sverige idag dÀr individualisering genom elevens egna val och individuellt arbete dominerar.Elevperspektivet pÄ individualisering och hur det pÄverkar lÀrande studeras med hjÀlp av (sex) halvstrukturerade intervjuer med elever i samma klass som observeras och visar att elever uppfattar variation och interaktion som positivt för lÀrande.  Elever beskriver ocksÄ en nÀra relation med lÀraren som centralt för motivation och lÀrande.  Elevers syn pÄ ansvarstagande och eget val visar att flera anser att en jÀmn fördelning Àr önskvÀrd och att positiva upplevelser av ett ökat inflytande över och ansvar för lÀrande kan vara begrÀnsade till vissa Àmnen.  Resultaten frÄn föreliggande studie visar att eleverna föredrar individualisering genom individanpassning framför individuellt arbete.  Forskning visar att denna utgÄngspunkt för individualisering kan ha positiv pÄverkan pÄ skolans likvÀrdighetsuppdrag vilket hotas idag..

Syftet med denna uppsats Àr att belysa individualiseringen i Àmnet matematik ur ett interkulturellt perspektiv. FrÄgestÀllningen som vi utgÄtt ifrÄn Àr:Hur arbetar fyra lÄg- och mellanstadielÀrare för att individualisera sin undervisning i det mÄngkulturella klassrummet? Det interkulturella perspektivet innebÀr en förbindning mellan kulturer, ett brobygge och individualiseringen Àr en anpassning av undervisningen för den enskilda eleven. Vi har genomfört en kvalitativ studie genom att intervjua fyra lÀrare. VÄrt resultat har vi delat upp i fyra teman.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur fyra pedagoger utformar sin matematikundervisning för att uppfylla lÀroplanens krav pÄ en individanpassad undervisning. Vi har genom intervjuer och observationer gjort en kvalitativ studie av metoder och arbetssÀtt som ger en djupdykning i pedagogers förestÀllningar kring begreppet individualisering. Resultatet visade att pedagoger har skild uppfattning om begreppet och att detta avspeglar sig i deras undervisning. Den frÀmsta metoden pedagogerna anvÀnde sig av var hastighetsindividualisering med enskild rÀkning i boken. En pedagog skilde sig stort genom att hon arbetade mer varierat och genomtÀnkt samt att hon Àr vÀl införstÄdd med begreppet individualisering.

Denna studie handlar om individualisering i en-till-en-baserad undervisning. Syftet med denna undersökning Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt en-till-en-baserad undervisning kan bidra till en ökad individualisering. I undersökningen redovisas de pedagogiska modeller och tankar som ligger till 2 grund för det en-till-en-baserade undervisningssÀttet i syfte att hitta faktorer som kan förklara hur denna undervisning kan höja graden av individualisering. Undersökningen baserades pÄ enkÀter till lÀrare och pÄ observationer av lektioner pÄ tre olika skolor som arbetar med en-till-en-baserad undervisning. LÀrarnas handlingar under observationerna tolkades utifrÄn ett pragmatiskt perspektiv dÀr handlingarnas förstods utifrÄn vilken ideologisk utgÄngspunkt lÀraren hade i sin undervisning, huruvida lÀraren hade fokus pÄ lektionen och det planerade, ett punktuellt perspektiv, eller om fokus lÄg pÄ mötet med eleverna och deras förstÄelse och upplevelse av det som lektionen handlade om, ett relationellt perspektiv.

Inledning: Formativ bedömning beskrivs av Skolverket som att den kÀnnetecknas av att mÄlet för undervisningen tydliggörs, att man söker information om var eleven befinner sig i förhÄllande till mÄlet och att Äterkoppling sedan ges som beskriver hur eleven ska komma vidare mot mÄlet (Skolverket, 2010). Det betyder till skillnad frÄn summativ bedömning, dÀr syftet Àr att ta reda pÄ vad eleven redan lÀrt sig, och den formativa bedömningen ska vara framÄtstrÀvande och hjÀlpa eleven att nÄ sÄ lÄngt som möjligt och hela tiden utvecklas. Formativ bedömning Àr enligt Skolverket en bedömning som anvÀnds för att stödja elevens lÀrande och utveckla lÀrarens undervisning. Arbetet har anvÀnt sig utav ett sociokulturellt perspektiv som utgÄngspunkt och i analysen av materialet relateras det Àven till detta perspektiv. Cooper test Àr ett test som gÄr ut pÄ att springa sÄ lÄngt som möjligt pÄ tolv minuter (aktivtraning.se/coopertest). Med hjÀlp av tabeller kan eleverna jÀmföra sig sjÀlva med genomsnittet dÄ det finns olika nivÄer beroende pÄ hur trÀnad man Àr. Studiens syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om formativ bedömning visar sig i elevernas resultat vid mÀtning av konditionstest.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att studera hur lÀrare i grundskolans tidigare Är arbetar med en formativ bedömning i den dagliga undervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa. Detta undersöks genom frÄgestÀllningar som rör lÀrarnas anvÀndning av formativ bedömning och hur de utvÀrderar sin undervisning, kopplat till en formativ bedömning och elevernas lÀrande.MetodFör att skapa en bild av lÀrarnas dagliga arbete med formativ bedömning anvÀndes en kvalitativ ansats pÄ studien. Tre verksamma lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa för grundskolans yngre Äldrar intervjuades och observerades utifrÄn frÄgestÀllningarna. Intervjuerna synliggjorde lÀrarnas egna tankar och resonemang medan observationerna visade hur lÀrarna arbetar med formativ bedömning i verkligheten.ResultatResultatet visar att en av tre lÀrare arbetar delar av formativ bedömning. De andra lÀrarna berör omedvetet den formativa bedömningens nyckelstrategier.

Den föreliggande studien syftar till att undersöka lÀrares förhÄllningssÀtt till individualisering i matematikundervisning. UtifrÄn detta syfte formulerades frÄgestÀllningar berörande lÀrares definition av begreppet individualisering, individualiseringsÀtt i undervisning, vilka faktorer som styr detta samt möjligheter och begrÀsningar med individualisering. VÄr insamlade data grundar sig pÄ intervjuer med verksamma lÀrare i grundskolans tidigare Är. Materialet tematiserades och analyserades utifrÄn vÄra teoretiska utgÄngspunkter; ramfaktorteorin samt Bernsteins begrepp klassifikation, inramning och kod. Resultatet pÄvisar en variation i definitionen av begreppet individualisering, men generellt kopplar lÀrarna samman begreppet med att möta elevers olika kunskapsnivÄ och inlÀrningssÀtt i undervisningen.

Synen pÄ matematikundervisning prÀglas av begreppen samspel och kontinuitet. Ett kontinuerligt samspel mellan aktörer, exempelvis lÀrare och elev under en bestÀmd tid uppfattas ofta som en lÀrandeprocess, dÀr strÀvas efter progression, en utveckling av lÀrandeprocessen. Formativ bedömning kÀnnetecknar denna nya syn, dÀr fokus frÄn enbart undervisning och betyg riktas mot kontinuerligt lÀrande baserat pÄ utveckling. Formativ bedömning Àr ett samlat namn pÄ de metoder som anvÀnds under en viss period för att frÀmja elevens lÀrande samtidigt som lÀraren utvecklar sitt yrkeskunnande tack vare den information som genereras av denna interaktion. Mycket av de undersökningar som genomförts i detta sammanhang utgÄr ifrÄn studier kopplade till elevperspektiv.

Syftet med detta arbete var att kartlÀgga, beskriva och förklara hur lÀrare i yrkesinriktade Àmnen och lÀrare i teoretiska Àmnen sÄg pÄ individualisering och hur de arbetade för att uppnÄ en sÄdan undervisning. Med individualisering sÄ menade jag hur man ser varje enskild elev i skolverksamheten. Min undersökning var en kvalitativ komparativ undersökning mellan lÀrare i yrkesinriktade Àmnen och lÀrare i teoretiska Àmnen som genomfördes genom intervjuer. Det jag kortfattat kom fram till i min undersökning var att samtliga lÀrare var medvetna om att de skulle genomföra en individualiserad undervisning dÄ det stÄr i lÀroplanen. Alla nÀmnde ocksÄ för stora klasser som ett stort problem dÄ de kÀnde att de inte han se alla.

I detta arbete har vi undersökt hur fyra olika musiklÀrare nÄr instrumentalelever med olika förutsÀttningar och personligheter genom att göra lektionerna sÄ motiverande och givande som möjligt. Vi skapade fyra fiktiva elever som hade olika förutsÀttningar, Älder, personligheter och befann sig pÄ varierande musikalisk nivÄ. Vi gjorde fyra intervjuer med bas- och ensemblelÀrare pÄ kommunala musikskolan om hur de skulle gÄ till vÀga om de skulle undervisa dessa elever. NÀr intervjuerna var gjorda jÀmförde vi informanternas tankar om individualisering med vÄra egna för att sedan framstÀlla lektionsförslag för de fyra eleverna. NÀr vÄra lektionsplaneringar var klara utvÀrderade vi dem för att se vilka för- och nackdelar förslagen hade.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att utforska unga kvinnors upplevelser och hantering av individualisering och identitet samt deras planering inför framtiden. Fem intervjuer genomfördes bland kvinnor i Äldrarna 21-26 Är och det insamlade materialet analyserades med hjÀlp av den hermeneutiska metoden. De teoretiska utgÄngspunkterna hÀmtas frÀmst frÄn Beck och Beck-Gernsheims teori om individualisering, Giddens teori om sjÀlvidentitet och Nowotnys teori om tid. Resultatet visar att kvinnorna uppfattar att de lever i samhÀlle dÀr individualiseringen fortgÄr, dock upplever de att gamla sociala former finns kvar och fortsÀtter att pÄverka deras liv. För att hantera levnadsvillkoren antar kvinnorna en reflexiv sjÀlvorientering och den Äterspeglas Àven vid konstruktionen av identitet och i deras framtidsplanering.

SAMMANFATTNING Schmidt. Ann-Sofie (2009). Individualisering i den pedagogiska praktiken (Individualized tuition in the pedagogical practice). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, 90hp, Malmö högskola. Studien syftar till att synliggöra hur begreppen individualisering och individualiserad undervisning kan tolkas och innebÀra för enskilda lÀrare.