Jag har gjort en fallstudie som handlar om hur lÀrare pÄ en specifik minoritetsskola gÄr tillvÀga för att utveckla barn med annat modersmÄl inom det svenska sprÄket samt vilka svÄrigheter lÀrare och elever möter pÄ under processens gÄng. Mitt syfte var att ta reda pÄ vad lÀrare idag gör för att hjÀlpa andrasprÄkselever att tillÀgna sig det svenska sprÄket och vilka svÄrigheter/hinder som kan uppstÄ. Jag har under arbetets gÄng intervjuat lÀrare om hur de arbetar med andrasprÄkselever och vilka svÄrigheter som de tycker Àr uppenbara. Jag har Àven gjort egna observationer i en specifik klass. Det jag frÀmst har kommit fram till Àr att mÄnga lÀrare idag saknar kunskap och erfarenhet om hur de ska arbeta för att utveckla andrasprÄkselever.

Individualisering, individanpassning, individfokusering? kÀrt barn har mÄnga namn. Vad menar vi nÀr vi sÄ gÀrna pratar om att vi har individinriktat arbetssÀtt? Vad betyder detta i en vÀrld dÀr mÀnniskor med funktionshinder kategoriseras i en stereotypisk bild? Individperspektivets definition och tillÀmpning inom omsorgen av personer med utvecklingsstörning och psykiska funktionshinder har utgjort studiens syfte. Lagstiftningens mÄl och intentioner har varit vÀgledande i de frÄgestÀllningarna som intervjuerna i studien bygger pÄ.

Dokumentation och bedömning Àr bland de mest aktuella frÄgorna i den svenska skolan idag men kan egentligen den muntliga fÀrdigheten bedömas pÄ samma sÀtt som de andra fÀrdigheterna? Kan alla aspekter av muntlig kommunikation dokumenteras? Den formativa bedömningen och tonvikten pÄ elevens lÀrandeprocess Àr ett krav i lÀraryrket. Syftet med min studie Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare pÄ gymnasieskolan dokumenterar och bedömer elevernas muntliga fÀrdighet i moderna sprÄk och hur dokumentationen praktiskt genomförs. Min undersökning genomförs med intervjumetod. HÀr beskrivs vilka svÄrigheter som möter lÀrarna nÀr de dokumenterar och bedömer den muntliga fÀrdigheten i moderna sprÄk. Faktorer som tidsbrist, gruppstorlek, otydliga bedömningsmatriser och bristen pÄ resurser Àr de frÀmsta aspekterna som gör att den muntliga fÀrdigheten dokumenteras och bedöms mindre Àn de andra fÀrdigheterna. För att underlÀtta dokumentation och bedömning föreslÄs i min studie att man arbetar med kamratbedömning eller sjÀlvbedömning dÀr eleverna Àr mer involverade i sitt lÀrande och kan hjÀlpa lÀrarna i dokumentationen och vidare till bedömningen. Dessutom skulle det vara ett positivt stöd med en konkret didaktisk utbildning för lÀrarna i dokumentation och bedömning av den muntliga fÀrdigheten..

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versikt var att unders?ka effekten av medelhavskost p? HbA1c j?mf?rt med annan kost hos vuxna ? 18 ?r med prediabetes och diabetes typ 2. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes den 29 mars 2023 i databaserna Scopus och Pubmed. Inklusionskriterier var vuxna ? 18 ?r med prediabetes eller diabetes typ 2, intervention och kontroll var medelhavskost j?mf?rt med annan kost och utfallsm?ttet var HbA1c. Vidare inklusionskriterier var RCT som studiedesign, studien skulle p?g? i minst tolv veckor, humanstudier samt studier gjorda p? svenska/engelska.

Mitt syfte med uppsatsen Àr att studera M/P-programmet som ett verktyg i matematikundervisningen. Samtidigt vill jag ta reda pÄ hur lÀrare som anvÀnt/anvÀnder programmet uppfattar verktyget. Jag vill Àven fÄ en inblick i hur matematikundervisning kan bedrivas utan lÀrobok. M/P-programmet riktar sig till lÀrare i grundskolan och omfattar 17 matematikmoment. Det matematikmaterial som finns i programmet utgör en bas som lÀraren kan bygga sin matematikundervisning pÄ.

We live in a society that has changed rapidly in recent years. The Swedish welfare state identity consisted of structures that had been formed from an emancipatory project. Today, these structures seem to have been erased and replaced by a different form of society. When a society is changing it affects the political, social and economic levels.In this social change Social Democracy seems to have lost its hegemonic position in society and describes itself as standing in a crisis. An effort to modernize the party has therefore begun.

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares instÀllning till omprov och hur det tillÀmpas. Det sÀtts i relation till Skolverkets riktlinjer. Syftet Àr ocksÄ att se hur omprov pÄverkar bedömningsprocessen. Teoribakgrunden bygger pÄ olika bedömningsaspekter samt faktorer som kan pÄverka omprovets funktion. Undersökningen baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielÀrare i samhÀllskunskap.

AbstraktEn avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjÀlpa eller lindra matematiksvÄrigheter Àr ifall pedagoger har kompetens att genomföra en kartlÀggning, som ger vÀgledning för fortsatta pedagogiska insatser (Lundberg & Sterner, 2009). Med detta som utgÄngspunkt var syftet med studien att undersöka yrkesverksamma specialpedagogers syn pÄ kartlÀggning och yngre elevers rÀknesvÄrigheter samt hur de gÄr till vÀga vid en pedagogisk kartlÀggning i matematik. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerad intervju som metod. Deltagarna i undersökningen Àr tvÄ specialpedagoger med gedigen utbildning och erfarenhet inom omrÄdet. Resultatet av undersökningen visar att informanterna har en formativ syn pÄ kartlÀggning.

Syftet med föreliggande studie Àr att belysa de normer, vÀrden och kunskaper som uttrycks i GY11, den svenska gymnasieskolans lÀroplan. Studien anvÀnder sig av en ideologikritisk analys, vars avsikt Àr att ge en fördjupad förstÄelse för samhÀllet genom att avslöja falska beskrivningar av och uppfattningar om makt och verklighet. Med utgÄngspunkt i den prövande tesen att lÀroplanen som dokument stÄr under inflytande av det omslutande samhÀllets idéer och materiella förhÄllanden lÀses och förstÄs GY11 i relation till teorier om rationalitet, kontroll och individualisering. Analysen visar att GY11 i flera avseenden bÀr drag av en nyliberal ideologi och bekrÀftar stora delar av den samhÀllskritik som formulerats av den kritiska skolan och av individualiseringsteoretiker. Det teoretiska ramverket anlÀgger Àven ett praktiskt perspektiv med begreppen techne, episteme och fronesis, vilka fungerar som referenspunkter i diskussionen kring kunskapers och handlingars legitimitet i enlighet med samhÀllets dominerande rationalitet.

Denna uppsats Àmnar undersöka hur personer inom de olika yrkesprofessionerna; chef, specialpedagog, lÀrare, psykolog och elevassistent reflekterar kring vad som genererar framgÄngsfaktorer i lÀs- och skrivutveckling för barn i behov av sÀrskilt stöd pÄ en resursskola. Metoderna som anvÀnds i undersökningen Àr semistrukturerade intervjuer och fokusgrupp dÀr samma frÄgor stÀlls till alla deltagare med öppna svarsalternativ. Resultaten tyder pÄ att personerna som arbetar pÄ resursskolan anser att tidiga insatser och förebyggande ÄtgÀrder Àr av högsta betydelse för att generera framgÄng i lÀs- och skrivutveckling. Vidare visar Àven resultaten att personalen pÄ resursskolan anser sig ha goda möjligheter till individualisering samt god tillgÄng till resurser i olika former. FrÄnvaron av sprÄkliga förebilder Àr dock nÄgot som personalen lyfter fram som en brist pÄ resursskolan.

Introduktion:A?ngest info?r operation a?r vanligt och kan bero pa? ra?dsla fo?r operationen, sma?rta, att vakna upp under anestesin och do?den. A?ngesten a?r pa?frestande fo?r patienten och kan leda till olika postoperativa komplikationer. Fo?r att lindra preoperativ a?ngest anva?nds oftast lugnande la?kemedel och information till patienten.Syfte:Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka om det finns omva?rdnadsa?tga?rder som har god effekt vid preoperativ a?ngest, vilket skulle kunna ge mo?jligheter att individanpassa va?rden.Metod:En litteraturstudie da?r vetenskapliga artiklar so?ktes i databaserna PubMed och CINAHL.

The aim of this essay is to examine why and how three teachers who work in elementary classes choose to use ability grouping during math lessons and what they think of ability grouping as a method to individualize the activities according to the pupil?s needs.I chose one main question for this study that is the following:What is the teacher?s point of view and experience of ability grouping in teaching mathematics?And three sub-questions:What are the motives behind the choice of ability grouping?What are the advantages of ability grouping?What are the disadvantages of ability grouping?In order to be able to answer my questions, I used the qualitative method. I interviewed three teachers who work in the elementary classes (First to fifth grade) to find out what they think about ability grouping and how it is experienced in mathematic teaching.The result shows that the common thing between these three teachers is that they don?t use ability grouping as the only teaching method. They all agree that the whole class teaching has many benefits for the pupils.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur verksamma lÀrare lÀr barn att lÀsa. Arbetet grundades i en undersökning av nyutexaminerade lÀrare och lÀrare som har varit verksamma i mÄnga Är. Undersökningen har utförts genom intervjuer av fyra verksamma lÀrare, tvÄ nyutexaminerade och tvÄ erfarna. Skillnaderna mellan de nyutexaminerade och erfarna lÀrarna visade sig inte vara sÄ stora och deras arbetssÀtt har liknande prioriteringar. Resultatet av detta arbete visade att det inte finns nÄgot rÀtt sÀtt eller nÄgon enskild rÀtt metod att anvÀnda nÀr man lÀr barn att lÀsa.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur lÀrare arbetar med bedömning av elevers kunskaper i matematik. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer. Sammantaget har tio lÀrare som undervisar i Är sex frÄn fyra olika kommuner i Mellansverige deltagit i studien. Resultatet visar att de sÀtt som i huvudsak anvÀnds för att bedöma elevers kunskaper Àr skriftliga diagnoser, muntlig bedömning samt att lÀrare bedömer med hjÀlp av kÀnsla som de skapar för elevernas kunskaper. Diagnoserna anvÀnds frÀmst efter avslutat avsnitt för att kontrollera att mÄlen med undervisningen har nÄtts.

The intention with my study is to examine how teachers in school relate to the concept of learning styles and how they define an individualized education that focus on students? different learning abilities. My intention is also to raise their thoughts about what they think the benefits and the deficits may be with an individualized education that focuses on students? individual ways to learn.My study is based on the empiric material I have collected from interviews with five teachers, whom all worked in grade three. To analyze and discuss the interview answers I have had to my help Dunn-, Kolbs- and Gardners theories about peoples different learning abilities and learning styles.