Huvudsyftet med detta arbete Àr att ta redo pÄ hur bedömningsprocessen ser ut hos de olika lÀrarna. I den svenska skolan ska det ske en likvÀrdig bedömning oavsett bedömare. Vidare har vi Àven tittat nÀrmre pÄ hur samarbetet mellan kollegor har skett. Genom semistrukturerade intervjuer genomförde vi undersökningen. En intervjuguide, med fÄ öppna frÄgor, upprÀttades och denna anvÀndes i de fyra intervjutillfÀllena med lÀrarna.

Syftet med studien var att undersöka hur individanpassad undervisning fungerar i verkligheten i lÄgstadiet. Hur lÀrare tillÀmpar sin undervisning med hÀnsyn till elevers olika förutsÀttningar och behov och hur lÀrarna beskriver att de arbetar utifrÄn individanpassning efter den enskilda individen. Studien grundades pÄ den kvalitativa metoden i form av observationer och semistrukturerade intervjuer med Ätta verksamma lÀrare i tvÄ olika skolor. Resultatet visade att samtliga lÀrare ansÄg att det Àr viktigt att individanpassa undervisningen efter elevers olikheter, de tyckte Àven att det Àr svÄrt att individanpassa till 100 % pÄ grund av tidsbrist och för stora elevgrupper. Observationerna visade att lÀrarna varierade undervisningen och lade mer fokus pÄ de elever som hade svÄrt att uppnÄ mÄlen.

Kunskapsbedömning ? elevers instÀllning till och uppfattning om bedömning Àr en kvantitativstudie genomförd mot en teoretisk bakgrund dÀr den formativa bedömningen stÄr i centrum.Studiens syfte Àr att erhÄlla kunskap om elevers instÀllning till och uppfattning ombedömning. Problempreciseringen lyder:Vilken instÀllning har eleverna till bedömning?Hur uppfattar eleverna bedömning?Hur uppfattar eleverna skriftliga omdömen?Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en enkÀt. Resultatet visar att eleverna i denundersökta sjunde klassen uppfattade prov, egna texter, lÀxförhör, muntliga förhör, muntligaredovisningar samt hur aktiv eleven Àr pÄ lektion tillika hur den uppför sig som bedömning.Deras instÀllning till bedömning varierade frÄn glÀdje till prestationsÄngest.

The aim of this Master's thesis is to analyze the relation between the discursive formation and the optical formation in the public library-apparatus. An ongoing individualization process in the library field and in society at large is used as a backdrop in the analysis. Discourse analysis is used as a method to explore the main Swedish library periodicals Biblioteksbladet, Bibliotek i SamhÀlle and DIK-forum. All issues from the years 1999 and 2009 have been used as material. The main analytical instruments applied in the analysis of this material are Michel Foucault's terms dispositive, apparatus and diagram.

I studien studeras elevernas upplevelser av betygssÀttning och hur deras motivation och prestation pÄverkas av betyg. Studien baseras pÄ nio elevintervjuer som kompletteras med tre lÀrarintervjuer för att visa pÄ likheter och skillnader i deras upplevelser av betyg och bedömning. I studien anvÀnds en kvalitativ respondentintervju och urvalet av elever och lÀrare har begrÀnsats till tvÄ skolor. Resultat redovisas i ett eget avsnitt, dÀr intervjuerna presenteras separat. Resultatet analyseras med hjÀlp av vÄrt teoretiska perspektiv, som utgÄr frÄn formativ och summativ bedömning samt motivation.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur intag av aminosyratillskott p?verkar kroppssammans?ttning hos personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i tv? databaser, Scopus och Pubmed under perioden januari ? mars 2024. Inklusionskriterierna till denna ?versiktsartikel var att deltagarna skulle vara diagnostiserade med KOL, studierna skulle vara baserade p? humanstudier med studiedesignen RCT och slutligen skulle studierna unders?ka skillnaden mellan interventionsgrupp som fick aminosyratillskott med kontrollgrupp som inte fick aminosyratillskott g?llande p?verkan p? kroppsammans?ttning. Studierna exkluderades om de skrevs p? annat spr?k ?n svenska och engelska eller om de baserades p? djurstudier.

Elevperspektivet pÄ den pedagogiska planeringen för elever i grundskolan Àr ett omrÄde som Àr relativt outforskat. Denna studie syftar till att fÄ en djupare förstÄelse om elevers uppfattningar och anvÀndande av den pedagogiska planeringen i Àmnet engelska. Studien genomförs ur ett sociokulturellt perspektiv, dvs. vÄr syn pÄ lÀrande Àr att det sker i samverkan med andra. Empirin har samlats in dels genom enkÀter och dels genom kvalitativa intervjuer.

Why participate? Many studies focus on explaning non-participation in politics. The political parties are loosing members and the particiaption of young people are given extra attention. This thesis is about young people who do participate in party politics. The question is how they experience their participation and how they feel that they can have a politcal influence by being a member of the youth section of a political party.

Forskning har visat att beröm tenderar att ge negativa effekter pÄ lÀrande och att det dÀrmed inte leder eleven framÄt i sin utveckling. Forskningen menar att beröm istÀllet fungerar som en form av summativ bedömning. Mot denna bakgrund var mitt syfte att genom en kvalitativ studie, via lektionsobservationer och lÀrarintervjuer, undersöka hur idrottslÀrare anvÀnder feedback i sin undervisning och dÀrmed i vilken form den uttrycks i och vilken funktion den har. Resultatet visade att lÀrarna anvÀnder beröm som den primÀra kÀllan för feedback, med kommentarer som ?Bra!?, ?Bra jobbat!?, ?HÀrligt!? och ?Snyggt!?.

Syfte: Syftet med studien Àr att identifiera och beskriva samverkan mellan grundskola och grundsÀrskola dÄ det gÀller integrerade grundsÀrskoleelever pÄ högstadiet och hur förutsÀttningar för denna samverkan möjliggörs samt att observera hur undervisningen organiseras för grundsÀrskoleeleverna dÄ de Àr integrerade i grundskolan. Teori: Studien Àr inspirerad av det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, KoRP, som Àr ett relationellt perspektiv dÀr man studerar mÀnniskan i sitt sammanhang med fokus pÄ inkluderingsfrÄgor. Metod: Studien Àr en mikroetnografisk fallstudie utförd pÄ en skolenhet. I insamlandet av empirin har halvstrukturerade intervjuer samt klassrumsobservationer anvÀnts som metod.Resultat: I resultatet framtrÀder samverkan kring integrering pÄ formellt och informellt plan. Möjligheter och hinder för samverkan kring integrering identifieras ocksÄ.

Bakgrund: Arbetsmiljo?verket menar att en av tio svenskar a?r utsatta fo?r mobbning pa? sin arbetsplats. Forskning visar a?ven att det a?r vanligast i ha?lso- och sjukva?rden, framfo?rallt bland sjuksko?terskorna. Syfte: Att sammansta?lla kunskap om sjuksko?terskors erfarenheter av kra?nkande sa?rbehandling mellan kollegor pa? arbetsplatsen.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur nÄgra lÀrare i skolÄr 1-3 möter och stimulerar elever med matematisk fallenhet. I bakgrunden presenteras lÀrarens betydelse, elevernas behov, individualisering, myter, hur man upptÀcker och stimulerar dessa elever. Undersökningen Àr en fallstudie som bottnar i den kvalitativa metoden. Vi har intervjuat sex lÀrare. I resultatet sÄg vi att mÄnga av lÀrarna tyckte att de elever som har fallenhet för matematik visade pÄ olika förmÄgor.

This report is going to discuss the relatively new and in schools, frequently debated concept of inclusion. The concept inclusion, easily explained means that all children, regardless of special needs or other conditions should be involved in the schools ordinary environment.In the democratic school of today, the education is supposed to be adapted to every individual and its special needs. The dilemma of the special need education is described as giving all children the same, but at the same time adapt to each and everyone?s differences.This study describes the teachers approach to the concept of inclusion and especially the inclusion of children in need of special support. And the teachers experience of possible advantages and disadvantages in their work to include all children.The method?s that were used to collect the empirical information to this report were qualitative interviews.The questions at issue were:How do the teachers include children in need of special support in the education?The teachers experiences of advantages and disadvantages in the way they work whit inclusionPartly for the children in need of special supportPartly for the teachersPartly for the rest of the class.

Syftet med denna undersökning Àr att ringa in hur vi kommunicerar för att hantera det ideologiska dilemmat mellan förestÀllningen om en livslÄng partner och utbytbarhet. Hur riktar vi retorisk kraft Ät den normativa tvÄsamheten trots att separationer, skilsmÀssor och byte av partner Àr mycket vanligt? Med en diskursanalytisk metod har diskursiva strategier uttolkats. Urvalet av intervjuer med kvinnor, livsstilsmagasin för kvinnor och nÀtdejtingsajter, samt tidigare forskning har pekat pÄ övergripande tendenser av hur globaliseringens bidragande effekt pÄ parförhÄllandet samt hur media deltar i ett skapande av ideala romantiska förestÀllningar. Detta och det egna ansvaret för individualisering stÀlls mot tidigare traditioner och normer om tvÄsamheten.Resultatet av diskursiva strategier presenteras i under dessa teman: Frihet, identitet & den sjÀlvklara tvÄsamheten, Fel anledning & attityd, Följ experternas tips och varningar, Komplettera varandra pÄ rÀtt sÀtt, KÀnslan pÄ ett annat sÀtt, De romantiska bevisen.

VÄrt examensarbete handlar om Äldersblandade klasser. VÄrt syfte med undersökningen var att ta reda pÄ hur pedagoger i Äldersblandade klasser arbetar med att individualisera undervisningen för varje enskild elev, vad de anser Àr positivt respektive negativt med att Äldersblanda eleverna och hur de ser pÄ sin lÀrarroll. Vi har intervjuat 12 verksamma pedagoger i tvÄ skolor i Mellansverige, som bÄda har tvÄ stycken F-1-2 klasser, för att ta reda pÄ deras instÀllning till Äldersblandade klasser. Litteraturen sÀger att det Àr vanligare att individualisera undervisningen i de Äldersblandade klasserna och att lÀrarna som arbetar dÀr förÀndrar sin lÀrarroll, till att bli mer handledare Àn en lÀrare som bara stÄr och undervisar. Tidigare undersökningar visar att det Àr mÄnga fördelar och nackdelar med att Äldersblanda elever, beroende pÄ hur man vÀljer att se pÄ situationen.