Sök:

Sökresultat:

43 Uppsatser om Folksćng - Sida 3 av 3

Plats för dans

Landskapsarkitektur Àr starkt kopplat till fysisk hÀlsa. Idag finns ett ökande intresse att forska kring fysisk hÀlsa och miljön omkring oss men lite forskning finns Ànnu inom omrÄdet. Det fysiska och psykiska Àr viktigt för hÀlsa och inom dansen Äterfinns positiva effekter rörande bÄda. Idag hÄller dansare frÀmst till inomhus, bort ifrÄn folks vardag. Huvudsyftet med mitt examensarbete var dÀrför att ta fram kriterier för hur en plats för dans- en dansanlÀggning - fysiskt bör se ut och var en sÄdan bör placeras. Kriterierna kan sedan anvÀndas i vidare studier. Med hjÀlp av en litteraturstudie och kvalitativa intervjuer formulerades kriterierna och med hjÀlp av kriterierna togs slutligen ett konceptuellt gestaltningsförslag fram. HuvudfrÄgestÀllningen jag anvÀnde mig av var: Vad krÀvs av en plats för att den ska fungera för danstrÀning utomhus? Och för att svara pÄ det behövde jag Àven veta om dansare vill och kan dansa utomhus vilket sÄledes var min andra frÄgestÀllning. För att en plats ska kunna lÀmpa sig för fysisk aktivitet fordras att den möter aktivitetens specifika krav.

"... hans blod skall av mÀnniskor bliva utgjutet ..." : om instÀllningen till dödsstraff

Den hÀr uppsatsen behandlar mÀnniskors syn pÄ dödsstraff. Jag har velat ta reda pÄ om fler mÀnniskor Àr för dödsstraff idag jÀmfört med hur mÄnga det brukar vara, vilket hÀvdats i media, eller om den höga opinionen beror pÄ det sÀtt som frÄgorna stÀllts. Jag har ocksÄ velat ta reda pÄ vad som ligger bakom folks stÀllningstagande för eller mot dödsstraffet. Jag har anvÀnt mig av en enkÀt och ett antal intervjuer för att senare kvalitativt analysera bÄde enkÀten och intervjuerna. Dessutom har jag tagit mig friheten att jÀmföra mina kvalitativa enkÀtsvar med tvÄ andra - kvantitativa - undersökningar; jag har inte varit intresserad av att se mina resultat i form av procent i förhÄllande till de andra, det som varit av intresse för mig har varit att se om sÀttet att svara skiljer sig om frÄgan stÀlls annorlunda.

Hav, FÀstning, Kurort & Surfing - En studie om image och varumÀrke för en destination, med Varberg som fall

Det Àr svÄrt att skapa en enhetlig bild av en destination eller stad, och dÀrför Àr det svÄrt att skapa ett destinationsvarumÀrke. Destinationens image, alltsÄ hur folk ser pÄ destinationen och uppfattar den, kan pÄverka varumÀrkets framgÄng, och Àven tvÀrtom. Hur pÄverkar en destinations varumÀrke destinationens image, och vice versa? Det Àr vÄr forskningsfrÄga i den hÀr uppsatsen. Syftet Àr att öka förstÄelsen för hur en destinations image och varumÀrke hÀnger ihop och pÄverkar varandra.

Pacifism och andra vÀrldskriget : En undersökning av en svensk kristen tidnings pacifistiska hÄllning under andra vÀrldskriget

Uppsatsens syfte var att definiera tidningen Missionsbanerets pacifism problematiserad utifrÄn andra vÀrldskrigets konflikter mellan stormakterna och mellan de totalitÀra staterna och Sveriges nordiska grannlÀnder. Tidningen har kategoriserats efter sin hÄllning till pragmatisk respektive radikal pacifism utifrÄn konflikterna och dess hantering av pacifismens grundproblem, hur man ska handskas med en aggressiv motstÄndare som inte tar hÀnsyn till fredsbevarande arbete. Tidningen har Àven placerats in i ett större svenskt sammanhang. Följande frÄgor har anvÀnts i undersökningen:1: Vilken syn hade tidningen pÄ andra vÀrldskriget och krig i stort? 2: Vad var synen pÄ andra vÀrldskrigets orsaker? 3: Hur betraktades stormakternas inbördes konflikter, deras medverkan i kriget och deras ideologier i förhÄllande till tidningens pacifistiska grundsyn? 4: Hur betraktades Finlands, Norges och (Danmarks) situation, deras krigsÄtgÀrder och deras eventuella rÀttigheter till sina landomrÄden i förhÄllande till tidningens pacifistiska grundsyn?Tidningens nummer har bearbetats mellan perioden 17 november 1938 till 27 september 1945 dÀr de artiklar som haft anknytning till kriget och vÀrldslÀget i stort utvalts till analysen.Resultaten visar att tidningen övervÀgande var en radikalpacifistisk tidning.

Inför andras ögon ? en kvalitativ studie om killar och heder

Hedersrelaterat vÄld och förtryck har blivit allt mer uppmÀrksammat men dÄ frÀmst med fokus pÄ tjejer dÀr killar har hamnat i skymundan. Vi har dÀrför valt att göra en studie med syftet att fÄ en inblick i hur killar som tagit avstÄnd frÄn hedersrelaterat vÄld och förtryck beskriver heder och ?hederskultur?, samt sina egna upplevelser av och avstÄndstagande till hedersrelaterat vÄld och förtryck. De frÄgestÀllningar vi anvÀnt oss av Àr: hur förklarar killarna heder och ?hederskultur??, hur beskriver killarna att ?hederskulturen? tog sig uttryck för dem? samt hur beskriver de sitt eget avstÄndstagande till hedersrelaterat vÄld och förtryck? UtifrÄn detta syfte har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ halvstrukturerad intervjumetod dÀr vi intervjuat fyra killar.

Gerillamarknadsföring -Konsten att sprida ett budskap med knappa resurser

I genomsnitt utsÀtts vi för 3000 reklambudskap under en dag, men bara cirka 14 % av de okonventionella kampanjerna har nÄgon effekt. Vi har blivit för medvetna om hur reklam pÄverkar oss och för kritiska mot media för att köpa dessa budskap. Jay Conrad Levinsons grundade för cirka 30 Är sedan begreppet gerilla marknadsföring. Den hÀr kreativa marknadsföringsmetoden var till en början tÀnkt för de företag som hade begrÀnsade resurser. Metoden kan vara vÀldigt kostnadseffektiv och anvÀnds idag flitigt bland bÄde stora som smÄ företag.

Utveckling av eye-tracking baserad metod för mÀtning av bilinstrumenteringars attraktivitet

För biltillverkare Àr det idag viktigt att de sÄ kallade kombinationsinstrumentens utstrÄlning och utseende upplevs pÄ rÀtt sÀtt av föraren. Kombinationsinstrumentet Àr den enhet av instrumentpanelen som omfattar hastighetsmÀtare, varvrÀknare, brÀnslemÀtare m.m. PÄ grund av den snabba tekniska utvecklingen av elektronisk utrustning Àr bilföraren omgiven av ett stort antal informationskÀllor. Det finns ett behov att identifiera hur denna information upplevs av föraren, bÄde med hÀnseende pÄ funktion och pÄ attraktivitet. För att öka förstÄelsen hur informationen upplevs utseendemÀssigt har en undersökning utförts pÄ LuleÄ tekniska universitet i samarbete med Volvo personvagnar.

Utveckling av eye-tracking baserad metod för mÀtning av
bilinstrumenteringars attraktivitet

För biltillverkare Àr det idag viktigt att de sÄ kallade kombinationsinstrumentens utstrÄlning och utseende upplevs pÄ rÀtt sÀtt av föraren. Kombinationsinstrumentet Àr den enhet av instrumentpanelen som omfattar hastighetsmÀtare, varvrÀknare, brÀnslemÀtare m.m. PÄ grund av den snabba tekniska utvecklingen av elektronisk utrustning Àr bilföraren omgiven av ett stort antal informationskÀllor. Det finns ett behov att identifiera hur denna information upplevs av föraren, bÄde med hÀnseende pÄ funktion och pÄ attraktivitet. För att öka förstÄelsen hur informationen upplevs utseendemÀssigt har en undersökning utförts pÄ LuleÄ tekniska universitet i samarbete med Volvo personvagnar.

SjÀlvbestÀmmande, suverÀnitet och förutsÀttningarna för nationalstaten

En viktig del av frihetens idé Àr att varje mÀnniska ska ha ett skyddat omrÄde av sitt liv dÀr hon Àr suverÀn, i det hon enbart lyder de morallagar som hon finner inom sig sjÀlv, och dÀr ingen annan har rÀtt att utsÀtta henne för tvÄng. Idén om sÄdana ?sfÀrer av sjÀlvbestÀmmande? kan spÄras tillbaka till upplysningsfilosoferna Rousseau och Kant som förstod friheten som viljans autonomi. SjÀlvbestÀmmande krÀver att var och en följer sina böjelser och strÀvanden: friheten att utforma sin livsplan i överensstÀmmelse med sin personlighet. Rousseau och Kant ansÄg att inte bara individer utan ocksÄ grupper av individer skulle kunna omges av sfÀrer av sjÀlvbestÀmmande.

Implementering av öppna dagvattenanlÀggningar i innerstaden: En studie för att undersöka lÀmpligheten med öppna dagvattenlösningar i det befintliga stadsrummet

Morgondagens samhÀllen stÄr inför stora utmaningar sÄsom att hantera den ökande mÀngden intensiva och extrema nederbördstillfÀllen som förvÀntas att komma i framtiden. Lösningen finns i att planera och tÀnka pÄ helheten om hur stÀderna pÄ bÀsta sÀtt kan utformas med hjÀlp av funktionella öppna dagvattenlösningar för att ge en bra och effekt avrinning. Det gÀller ocksÄ att skapas förstÄelse att öppna dagvattensystem bidrar med positiva effekter till samhÀllet, t.ex. genom att bli en resurs för stadens vegetation och grönomrÄden och dÀrav Ästadkomma grönare och vackrare stÀder (HÄllbar dag- och drÀnvattenhantering, 2011)och som gynnar folks hÀlsa(Viklander & Blecken 2012). Det urbana kretsloppet, skriver Butler & Davies (2011), ersÀtter en del av det naturliga kretsloppet och Lidström (2012) förklarar att det urbana kretsloppet lÄnar vatten frÄn det naturliga och skapar dÄ en extra loop för vattnets vÀg genom cirkel. Butler & Davies (2011) förklarar hur viktigt det Àr att det finns en förstÄelse kring konsekvenserna som uppstÄr nÀr en del av det naturliga hydrologiska kretsloppet ersÀtts med en artificiell del för den urbana miljön.

Storytelling som marknadsföringsverktyg : en studie om anvÀndandet av storytelling inom hotellbranchen

Dagens samhÀlle brukar betecknas som en upplevelseindustri dÀr kundens drömmar, fantasier och upplevelser stÄr i fokus. I flertalet turism- och resetidningar syns reportage dÀr unika koncept ökat för att uppfylla den efterfrÄgan som rÄder pÄ upplevelser. Idag krÀvs nÄgot utöver det vanliga för att utmÀrka sig pÄ marknaden och de senaste tio Ären har begreppet storytelling intagit folks medvetande och beskrivs som ett effektivt marknadsföringsverktyg, vilket handlar om att berÀtta en historia kring sin verksamhet. DÄ konkurrensen stÀndigt hÄrdnar Àr det viktigt att hitta en speciell inriktning som fÄr folk att komma tillbaka samt prata om verksamheten. Storytelling Àr en differentieringsstrategi inom marknadsföring som fler och fler verksamheter anammar dÄ de inser hur berÀttandets kraft kan skapa starka varumÀrken.Syftet med denna studie Àr att beskriva och undersöka begreppet storytelling genom att se hur tre gotlÀndska hotell vÀljer att arbeta med detta, samt undersöka vilka eventuella effekter storytelling har gett verksamheterna.

Kan kvalitet och lÀttillgÀnglighet förenas i nutida konstmusik?

Detta arbete har fötts ur en övertygelse om att nyskapad konstmusik bör kunna vara lÀttillgÀnglig Àven för oerfarna lyssnare inklusive en yngre generation, utan att göra avkall pÄ de kvalitetskrav som förknippas med denna genre. Via Gunnar Valkares avhandling Det audiografiska fÀltet kom jag till en större medvetenhet bÄde om min egen ambition som tonsÀttare och om vilka parametrar i musiken som kan sÀgas avgöra om musiken fÄr plats inom allmÀnna, eller om man sÄ vill, vanligt folks musikaliska preferenser. Efter ytterligare fördjupningar i referenslitteratur samt efter nÄgra konstmusikaliska ut- och Äterblickar kunde jag identifiera de principer efter vilka jag ville försöka skriva ett musikstycke som skulle kunna motsvara dessa förestÀllningar. Uppsatsens teoretiska del utgörs av ett referat av Valkares text, sÀrskilt hans begrepp ?Det Gemensamt Givna? (DGG), mina egna kommentarer och reflexioner kring denna text samt ett försök att ytterligare utveckla tankarna kring vad som kÀnnetecknar sÄdan musik som kan omfattas av en bred publik.

EnergivÀven : ett projekt om tillfÀllig landskapsarkitektur

StĂ€der Ă€r i stĂ€ndig förĂ€ndring och övergĂ„ngen frĂ„n industrisamhĂ€lle till kunskapssamhĂ€lle medför en omstrukturering av stadens ytor. Postindustriella landskap uppstĂ„r centralt i stĂ€derna och med den urbanisering som sker idag tas de ofta i ansprĂ„k med syftet att skapa nya attraktiva stadsdelar. En lyckad stadsutveckling handlar dock om mer Ă€n bara fysiska förĂ€ndringar. Även om alla fysiska förutsĂ€ttningar Ă€r pĂ„ plats mĂ„ste det finnas liv i omrĂ„det för att göra det attraktivt. I detta examensarbete studeras begreppet tillfĂ€llig landskapsarkitektur och dess betydelse inom stadsplanering. Syftet Ă€r att undersöka om tillfĂ€llig landskapsarkitektur kan vara ett sĂ€tt att uppmĂ€rksamma ett utvecklingsomrĂ„de och göra det attraktivt innan byggprocessen dragit igĂ„ng. Arbetet Ă€r indelat i tvĂ„ delar.

<- FöregÄende sida