Sök:

Sökresultat:

43 Uppsatser om Folksćng - Sida 2 av 3

Fondförvaltare och investeringsbeslut : En fallstudie av fem fondbolag och en storbank

Isaac Newton lÀr en gÄng ha yttrat följande nÀr han förlorade 20 000 pund pÄ aktier; ?jag kan berÀkna himlakroppars rörelser men inte folks galenskaper?. Ett uttalande som sÀger en hel del om svÄrigheten med att investera i aktier, men som ocksÄ gör detta till ett intressant omrÄde att studera. Denna studie började dock mer som en tanke pÄ i vilken utstrÀckning institutionella placerare arbetar enligt de metoder som finansieringsteorin erbjuder. VÄr kÀnsla var, efter att ha studerat finansiering, att mÄnga av de antaganden som ligger bakom traditionella finansieringsteorier och modeller gÀller under alltför allmÀngiltiga förhÄllanden, vilket kan göra det svÄrt att applicera dem i praktiska sammanhang.

Seder och sÀgner av Leonard RÀÀf : en studie i bröllop och dop

Mitt syfte Àr att studera Leonard RÀÀfs nedskrivna sÀgner och kyrkliga kommentarer. Med detta arbete vill jag visa att mÄnga av sÀgner och seder har en kyrklig anknytning. Till hjÀlp har jag stÀllt nÄgra frÄgor som jag ska försöka att besvara:* Vad sÀger sÀgnerna om frierier, fÀstning och bröllop?* Hur förhÄller sig kyrkan till sÀgnerna angÄende frierier, fÀstning och bröllop?* Vad sÀger sÀgnerna om dop?* Hur förhÄller sig kyrkan till sÀgnerna angÄende dopet?Tack vare Leonard RÀÀfs framsynthet att bevara de gamla sÀgnerna till eftervÀlden kan man fÄ en inblick i den gamla svenska kulturen. Det Àr viktigt att veta sin historia för att fÄ förstÄelse för sin egen tid.

Svenska kyrkan : vad hÀnde under 1950-talet som förÀndrade kyrkan för framtiden?

Jag har undersökt kyrkans situation i Sverige pÄ 1950-talet, dÄ en förÀndring skedde med kyrkan. Finns det nÄgra samstÀmmigheter och eventuella avvikelser mellan tillÀnglig statistik över uttrÀden och viktiga hÀndelser/skeenden under 1950-talet? Mitt syfte med arbetet Àr att studera Svenska kyrkans nedgÄng pÄ 1950-talet genom att jÀmföra tillgÀnglig statistik med det faktiska historiska skeendet. Det började med att Ingmar Hedenius publicerade sin kritiska bok ?Tro och vetande? 1949.

FramgÄngsfaktorer för bibehÄllandet av önskad viktnedgÄng

Det finns idag brister inom vÄrden nÀr det gÀller uppföljning av patienter i hemmet.MÄnga patienter skrivs idag ut frÄn sjukhusen innan de Àr fÀrdigvÄrdade ochhar stora behov av uppföljning av sin hÀlsa. Denna uppföljning Àr mycket tidskrÀvandeför sjukvÄrdpersonalen och en ökande arbetsbelastning inom vÄrden ledertill bristande uppföljning av existerande patienter. I denna uppsats utvÀrderasen mobilbaserad applikation kallad CircadianQuestions frÄn företaget CircadianQAB. Applikationen Àr en del av en mobilbaserad lösning för att lÄta anvÀndare svarapÄ frÄgor omsin hÀlsa, dessa data överförs sedan via krypterad datatrafik och görstillgÀnglig för behörig vÄrdpersonal via ett webbgrÀnssnitt.UtvÀrderingen av mobilapplikationen genomförs som en heuristisk utvÀrderingavmobilapplikationen utgÄende ifrÄn Nielsens riktlinjer för heuristisk evaluering.DÀrefter genomförs en praktisk utvÀrdering av mobilapplikationen, utförd medhjÀlp av en fokusgrupp som testat applikationen och utvÀrderat denna genom attsvara pÄ tvÄ olika enkÀter samt delta i kvalitativa djupintervjuer.Den heuristiska utvÀrderingen visade att mobilapplikationen till stor del hade engod usability. De problemomrÄden dÀr de mest allvarliga felen hittades var inomgrÀnssnittets konsistens samt vissa problem med anvÀndarkontrollen.

IT-Stöd för uppföljning av vÄrd genom mobilbaserad patientinteraktion

Det finns idag brister inom vÄrden nÀr det gÀller uppföljning av patienter i hemmet.MÄnga patienter skrivs idag ut frÄn sjukhusen innan de Àr fÀrdigvÄrdade ochhar stora behov av uppföljning av sin hÀlsa. Denna uppföljning Àr mycket tidskrÀvandeför sjukvÄrdpersonalen och en ökande arbetsbelastning inom vÄrden ledertill bristande uppföljning av existerande patienter. I denna uppsats utvÀrderasen mobilbaserad applikation kallad CircadianQuestions frÄn företaget CircadianQAB. Applikationen Àr en del av en mobilbaserad lösning för att lÄta anvÀndare svarapÄ frÄgor omsin hÀlsa, dessa data överförs sedan via krypterad datatrafik och görstillgÀnglig för behörig vÄrdpersonal via ett webbgrÀnssnitt.UtvÀrderingen av mobilapplikationen genomförs som en heuristisk utvÀrderingavmobilapplikationen utgÄende ifrÄn Nielsens riktlinjer för heuristisk evaluering.DÀrefter genomförs en praktisk utvÀrdering av mobilapplikationen, utförd medhjÀlp av en fokusgrupp som testat applikationen och utvÀrderat denna genom attsvara pÄ tvÄ olika enkÀter samt delta i kvalitativa djupintervjuer.Den heuristiska utvÀrderingen visade att mobilapplikationen till stor del hade engod usability. De problemomrÄden dÀr de mest allvarliga felen hittades var inomgrÀnssnittets konsistens samt vissa problem med anvÀndarkontrollen.

Är revisorn kul eller trĂ„kig och ful? ? En studie om synen pĂ„ revisorer

I fiktiv underhÄllning framstÀlls revisorn ofta som en grÄ, trÄkig man med ett stort intresse försiffror. FrÄgan Àr dock hur den faktiska bilden av revisorer ser ut?RevisionsbyrÄerna lÀgger i dag stor vikt vid att visa att de erbjuder mer Àn enbart revision. De villvisa att de Àr moderna företag som kan hjÀlpa sina klienter genom att erbjuda en mÀngd olikatjÀnster. Det Àr av stor vikt att revisionsbyrÄerna vet hur branschen uppfattas av klienter ochpotentiella medarbetare för att de skall ha möjlighet att informera och marknadsföra sig pÄ bÀstasÀtt.

Automobilpalatset

Automobilpalatset i Jönköping, ritat av byggnadsingenjör Birger Lindström, uppfördes under Ären 1929-1930 och var ett av de första parkeringshusen i Sverige. Förutom parkering fanns det utstÀllningshallar och bilförsÀljning, service och bensinstation-lÄngt före bilismen var en del av folks vardag. Efter rivningshot byggnadsminnesmÀrktes huset Är 2001.  Idag finns andra affÀrsverksamheter i gatuplan, resterande vÄningar stÄr relativt tomma och mycket nedgÄnga. Automobilpalatset Àgs av kommunen och det finns för nÀrvarande ingen plan för förÀndring.  Jag vill i mitt förslag addera mÀnniskan till Automobilpalatset. Stadsbilden och synen pÄ bilen har förÀndrats sedan 1930.

Nolltolerans eller skademinimering : En studie av hur de svenska och brittiska drogideologierna Ă„terspeglas i Dagens Nyheter och The Guardian

Sverige för en narkotikapolitik som ideologiskt grundar sig i visionen om ett narkotikafritt samhÀlle, ofta omtalat som nolltolerans. Ett annat synsÀtt som anammats pÄ flera andra hÄll i vÀrlden, bland annat i Storbritannien, grundar sig i principen om skademinimering. Skademinimering innebÀr att fokus ligger pÄ att reducera drogernas skadeverkningar snarare Àn utrota drogerna i sig.Vi hade en hypotes om att nolltoleransen borde kunna skönjas i svensk journalistik dÄ vi upplever att rÄdande politik inte ifrÄgasÀtts i nÄgon större utstrÀckning. Som jÀmförelsepunkt ville vi Àven se hur det sÄg ut i Storbritannien. LÀndernas journalistik representeras av tidningarna Dagens Nyheter och The Guardian.

VarumÀrkesstrategi : AnvÀndandet av kÀnda personer i reklam i varumÀrkesbyggande syfte

I dagens lÀge dÄ konkurrensen för de större företagen Àr en global företeelse blir jakten pÄ kostnader av primÀr art. Ett sÀtt att minska dessa Àr att flytta tillverkningen till ett lÄgkostnadsland. Allt fler svenska företag har eller kommer inom en snar framtid att expandera sin verksamhet utanför Sveriges grÀnser. Electrolux Àr redan dÀr. Det har dock i studier fastslagits att företag som starkt förknippas med ett visst land kan lida förluster i status i folks uppfattning om deras produkttillverkning flyttas till ett lÄgkostandsland.

Ett annat ledarskap : En kvalitativ studie av HR-chefens roll och ledarskap.

MÄnga berÀttar om de ekonomiska vinster de gjort pÄ börsen under senaste Ären, och hur lÀtt pengarna rullat in pÄ deras konton. Med en liten inblick i finansmarknaden och genom att titta pÄ A-ekonomi dÄ och dÄ sÄ blir i stort sett alla aktieaffÀrer lyckade. Vi hör dock sÀllan nÄgon berÀtta om folks dÄliga aktieaffÀrer. Börsen verkar med andra ord vara en guldgruva för dem som investerar dÀr. Med hjÀlp av dyra aktierekommendationer kan man göra Ànnu större vinster enligt en rad olika fondkommissionÀr.

"Tar man bort konst försvinner folks tankar" : En studie om estetiska lÀrprocesser och Àmnesintegration i gymnasieskolan

UtifrÄn intresset för estetiska lÀrprocesser och hur det pÄverkar elevers lÀrande i Àmnesintegrationhar jag gjort en undersökning i Ärskurs ett pÄ gymnasiets estetiska program om elevers lÀrandegenom estetiska lÀrprocesser i Àmnesintegration. Syftet Àr att tydliggöra vad den estetiskalÀrprocessens bidrar med vid Àmnesintegrering. De frÄgestÀllningar jag utgÄtt ifrÄn Àr ?PÄ vilketsÀtt kan estetiska lÀrprocesser bidra till lÀrandet i Àmnesintegration i projektform? Hur ser estetiskalÀrprocesser ut vid Àmnesintegration med engelska och svenska? Hur kan man genomÀmnesintegration med Estetisk kommunikation 1 bredda förstÄelsen för innehÄllet i bÄde denkursen och andra kurser??. Ramen för undersökningen Àr ett projekt som löper under sju veckordÀr kurserna Estetisk kommunikation, Engelska 5 och Svenska 1 integreras.

Tillverkningslandseffekten vid produktutvÀrdering av vitvaror : En tvÀrsnittstudie om svenska konsumenters uppfattning av Electrolux produkter tillverkade i Polen

I dagens lÀge dÄ konkurrensen för de större företagen Àr en global företeelse blir jakten pÄ kostnader av primÀr art. Ett sÀtt att minska dessa Àr att flytta tillverkningen till ett lÄgkostnadsland. Allt fler svenska företag har eller kommer inom en snar framtid att expandera sin verksamhet utanför Sveriges grÀnser. Electrolux Àr redan dÀr. Det har dock i studier fastslagits att företag som starkt förknippas med ett visst land kan lida förluster i status i folks uppfattning om deras produkttillverkning flyttas till ett lÄgkostandsland.

Tsunamikatastrofen : hjÀlpinsatser, massmedia och vanligt folks tankar

De större hjÀlporganisationerna organiserade sina hjÀlpinsatser pÄ liknande sÀtt under tsunamikatastrofen. Oftast kom en appell frÄn nÄgon systerorganisation. DÀrefter gjordes en sammanstÀllning av hjÀlpbehovet, innan man skickade det som behövdes till omrÄdet, vare sig det var material eller kunnig personal. Det var sedan systerorganisationen som styrde arbetet pÄ plats eftersom de kÀnner bÀst till sitt lands samhÀllsstruktur. Risken för kulturkrockar minskade genom att de utlÀndska bistÄndarbetarna kunde vÀnda sig till sin systerorganisation för rÄd och stöd i frÄgor rörande den kultur de befann sig i.Medias roll under och efter katastrofen har varit bÄde informativ och granskande, men den kunde ocksÄ vara spekulativ och osaklig.

MotstÄnd och Mullvadar En studie om skolstyrning och implementering av de nationella genusmÄlen (Lpo94) i tvÄ skolor i Malmö stad

Syftet med denna studie har varit att analysera i vilken utstrĂ€ckning och pĂ„ vilket sĂ€tt som de nationella genusmĂ„len i den verksamma lĂ€roplanen Lpo94 har implementerats i tvĂ„ enskilda skolor i Malmö stad. I och med detta har vi genomfört intervjuer med en utvecklingssekreterare pĂ„ Barn- och Ungdomsavdelningen och tvĂ„ bitrĂ€dande rektorer i tvĂ„ valda skolorna.VĂ„ra teori har bestĂ„tt av begreppet ?interpellation? som ett analytiskt verktyg sĂ„som reviderat av Judith Butler (1993) tillsammans med Tom Christensen m.fl:s (2005) tre organisationsteoretiska perspektiv; ett instrumentellt, kultur- och mytperspektiv. Metoderna vi anvĂ€nt oss av Ă€r diskursanalys som analysmetod och kvalitativ textanalys och intervjuer (innefattande fallstudier) som arbetsmetoder.Analysen visar att de nationella genusmĂ„len som formuleras i Lpo94 instrumentellt sett existerar i folks medvetanden pĂ„ kommunal sĂ„vĂ€l som lokal nivĂ„. Även i det fall dĂ€r man inte har nĂ„got medvetet genusarbete sĂ„ har man tillgĂ„ng till en genusmĂ€ssig begreppsapparat.

Slumpens betydelse pÄ aktie- respektive spelmarknaden

MÄnga berÀttar om de ekonomiska vinster de gjort pÄ börsen under senaste Ären, och hur lÀtt pengarna rullat in pÄ deras konton. Med en liten inblick i finansmarknaden och genom att titta pÄ A-ekonomi dÄ och dÄ sÄ blir i stort sett alla aktieaffÀrer lyckade. Vi hör dock sÀllan nÄgon berÀtta om folks dÄliga aktieaffÀrer. Börsen verkar med andra ord vara en guldgruva för dem som investerar dÀr. Med hjÀlp av dyra aktierekommendationer kan man göra Ànnu större vinster enligt en rad olika fondkommissionÀr.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->