I uppsatsen granskas det hur den nazityska utrotningspolitiken under andra världskriget framställts i läroböcker för historia som riktar sig mot grundskolans senare år och gymnasiet. Här undersöks även hur regeringens informationsinsats Levande historia som genomfördes 1998 påverkade framställningen av den nazityska utrotningspolitiken i läroböckerna. Vidare ställs denna framställning mot framställningen av de Folkmord som begicks i det kommunistiska Sovjetunionen under Stalins regim tid. Sexton läroböcker undersöks för att hitta svar på frågeställningarna och här används både en kvalitativ och en kvantitativ metod. Resultatet visar att framställning och utrymme när det gäller den nazityska utrotningspolitiken har gått från inget utrymme alls i den första undersökta läroboken, till att få en väldigt framträdande roll i de senaste årens läroböcker.

The key purpose of this research has been trying to understand, and study how assyrian/syriac youth create their identity under the influence of two or several different cultures. We have also looked upon how different factors such as history, religion, language, family and school play a role in the youths identity development.We have used a qualitative method in our study where we have interviewed six assyrian/syriac youth. Because of their Christian faith the assyrian/syriac group has been forced to migrate from their countries to different parts around the world. In the new countries the group has been forced to create and live in a diasporaculture. The city Södertälje in Sweden has developed to become a metropole for this ethnic group where they have founded a substantial diasporaculture.

Denna uppsats avsåg att undersöka åldersskillnader inom heterosexuella par och hur det påverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som ställdes var att när kvinnan är den äldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen är den äldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning på respektive område och har sedan genom datafrån Levnadsnivåundersökningen använt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters åldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har även kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan påverka valet av antal barn.

Undersökningen gick ut på att undersöka om historiska berättelser är en relevant undervisningsmetod för att öka elevers historiemedvetande och fördjupa deras kunskaper. Kunskaper ansågs i detta fall vara fördjupad förståelse och empati samt faktakunskaper. Även elevers och lärares syn på undervisningsmetoden undersöktes. Undersökning skedde på en mindre skola i nordvästra Skåne i två niondeklasser. En berättelse och en Power Point konstruerades och den ena klassen fick lyssna till berättelsen och den andra till Power Point undervisning.

Abstrakt Denna uppsats handlar om mänskliga rättigheter och utilitarism. Vi vill utreda om man kan förstå mänskliga rättigheter utifrån ett utilitaristiskt perspektiv. Vi har valt utilitarismen då dess tanke om att den mest moraliska handlingen är den som maximera nyttan kan verka självklar men dess följder motsätter sig ofta våra moraliska intuitioner. Det är intressant att jämföra utilitarismen och mänskliga rättigheter då mänskliga rättigheter utgår från en tanke om naturliga rättigheter som tillkommer människan endast i egenskap av att vara just människa. Våra frågeställningar är om utilitarismen kan förklara iden om mänskliga rättigheter och om FN:s resolutioner och konventioner kan förstås genom en utilitaristisk teori.

Uppsatsen behandlar Afrikanska Unionen (AU) och dess arbete för bevarandet av mänskliga rättigheter i konflikter, ett arbete som AU till största del misslyckats med. Darfur i Sudan är det konfliktområde som huvudsakligen tas upp. År 2002 övergick Organization of African Unity (OAU) till AU och därmed blev fokuseringen på mänskliga rättigheter större. I sitt arbete med mänskliga rättigheter utgår AU från African Charter on Human and Peoples? Rights (ACHPR) och Kommissionen (African Commission on Human and Peoples? Rights) är den institution som enligt ACHPR har till uppdrag att verka för de mänskliga rättigheterna.

Vår uppsats är en komparativ studie av Rwanda och Burundi. I fokus står på vilket sätt etnisk polarisering har skapats och lett till återkommande konflikter. Den övergripande frågeställningen lyder: Varför har Rwanda upplevt svårare konflikter än Burundi? Vad har de båda länderna gemensamt och vad skiljer dem åt? Båda Rwanda och Burundi är rankade etniska system där social klass och etnicitet sammanfaller vilket har lett till konflikternas speciella karaktär. Rankade system kan utvecklas åt olika håll dess två länder är goda exempel på detta.I fråga om polariseringen av etniska grupper visar vi att det är myter som har spelat stor roll.

Uppsatsen behandlar Afrikanska Unionen (AU) och dess arbete för bevarandet av mänskliga rättigheter i konflikter, ett arbete som AU till största del misslyckats med. Darfur i Sudan är det konfliktområde som huvudsakligen tas upp. År 2002 övergick Organization of African Unity (OAU) till AU och därmed blev fokuseringen på mänskliga rättigheter större. I sitt arbete med mänskliga rättigheter utgår AU från African Charter on Human and Peoples? Rights (ACHPR) och Kommissionen (African Commission on Human and Peoples? Rights) är den institution som enligt ACHPR har till uppdrag att verka för de mänskliga rättigheterna.

Denna studie a?r en analys av Geronimos sja?lvbiografi samt annan litteratur ro?rande honom och apacheindianerna. Syftet a?r att underso?ka apacheindianens sja?lvbild och klargo?ra eventuell pa?verkan av den amerikanska kulturen efter kolonisationen och krigen. Vidare underso?ks hur da?tidens nybyggare uppfattade Geronimo och apacherna fo?r att fo?rsta? ba?da parters handlande.

Uppsatsen är en historiografisk undersökning. Den granskar forskning som bedömer dearmeniska massakrerna som Folkmord och forskning som ifrågasätter detta. Händelserna ärmycket omdiskuterade båda politiskt och historiskt.En bakgrundsöversikt belyser de sista tre decennierna av det osmanska rikets moderna historiaoch förspelet till händelserna under första världskriget samt påverkan av stormaktspolitikenunder senare delen 1800-talet och början av 1900-talet på utvecklingen i Mellanöstern ochfrämst inom det osmanska imperiet. Uppsatsen diskuterar vilken roll turkisk nationalism,turanism och panislamism spelade i händelserna och hur dessa påverkade relationen mellanungturkrörelsen och armenierna.Hur tolkar forskarna källorna och vilken roll spelar källmaterialet i rekonstrueringen avhistoriska fakta bakom debatten om mordet på den osmanskt armeniska befolkningen 1915?Analyserna omfattar flera åsikter och attityder inom genocidforskning; det finns historiker ochandra forskare som förnekar och förkastar idén att det var genocid; andra vill ha ettinternationellt erkännande av massakrerna i Anatolien och klarhet om den turkiska statensskuld i denna fråga.

SAMMANFATTNINGSedan Skola för bildning (1992) och Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) står värdegrunden i centrum för skolans och lärares uppdrag. I utformandet av värdegrundsarbetet har bland annat fokus riktats mot nynazism och främlingsfientliga tendenser i samhället. Dessa har sedan kopplats till antisemitism och Förintelsen genom statsminister Göran Persson och Forum för Levande historia. Därför är det relevant att undersöka hur värdegrundens koppling till Förintelsen gestaltas i undervisningen.I uppsatsen fokuseras konstruktionen av Förintelsen i en lokal gymnasiekurs: Förintelsen ? ett Folkmord att förklara och förstå, 100 poäng.

Konflikten i Rwanda behöver ses i ett historiskt perspektiv, genom att studera vad som ligger till grund för missnöjet mellan hutuer och tutsier ökar möjligheten till förståelse som ger kunskap. Ett flertal aktörer däribland militären har sin del i den eskalerande situationen samt utländska aktörer: som bistår med vapenleveranser och finansiering av militära aktiviteter samt soldatstyrkor. FN: s fredsbevarande styrka UNAMIR kommer för att övervaka det undertecknade fredsavtalet, dock bryts avtalet och konfliktsituationen förvärras. Uppsatsens ämne är att studera bakomliggande orsaker till konflikten i Rwanda. Syftet är utifrån Mary Kaldors (2000) forskning, att undersöka varför maktkampen mellan hutuer och tutsier eskalerade efter inbördeskriget 1990 som sedermera utlöste Folkmordet 1994 samt undersöka FN: s möjligheter till att skapa fred.

År 2005 enades FN?s medlemsländer om ett initiativ vid namn Responsibility to protect. Initiativet baserades på tanken att en stats suveränitet inte är ett privilegium utan ett ansvar och syftade till att förhindra brott mot civilbefolkningar. Brott i form av Folkmord, krigsbrott, brott mot mänskligheten och etnisk rensning.Den 17 mars 2011 röstade FN?s säkerhetsråd igenom resolution 1973.

I skrivande stund föreligger viss oklarhet vad gäller fastighetmäklarlagens (2011:666) tillämpningsområde. I ett avgörande från Svea hovrätt[1] har problematiken kring huruvida fastighetsmäklarlagens bestämmelser är tillämpliga på kommersiella fastighetsförmedlingar konkretiserats. Frågeställningen har varit föremål för diskussion i motiven till fastighetsmäklarlagen, och efter hovrättens avgörande gett upphov till livlig debatt. Lagutskottet har i förarbetena till lagen framhållit att det inte kan betraktas såsom rimligt att man, i samband med en fastighetsförmedling vid en inkråmsaffär, ska vara tvungen att anlita både en företags- och en fastighetsmäklare eller att valet av överlåtelseform[2] ska tillmätas någon betydelse. Regeringen var av samma åsikt som Lagutskottet, men påpekade att det i praktiken ändå oftast anlitas advokater vid förmedlingar av denna typ.

Vår omvärld ser inte längre ut som den gjorde efter andra världskriget och inte heller som den gjorde efter det kalla kriget. Vi befinner oss nu i en värld med allt öppnare gränser där de inre och yttre säkerhetsaspekterna är förenade. De säkerhetspolitiska hotbilderna ser inte längre ut som förr. Att det skulle uppblossa ett krig mellan några av EU:s medlemsstater är idag näst intill osannolikt. En storskalig aggression mot någon medlemsstat är inte heller trolig.