Det hÀr arbetet har undersökt hur sex gymnasielÀrare med olika Àmnesprofil diskuterar ochsamtalar kring estetiska lÀrprocesser. Resultatet utgÄr frÄn tvÄ fokusgruppsintervjuer pÄ tvÄ olikagymnasieskolor i sydvÀstra Sverige. Syftet har varit att genom samtalen fÄ en bild av hur lÀrarnakonstruerar och legitimerar estetiska lÀrprocesser i klassrummet samt att utifrÄn diskussionenidentifiera de diskursiva mönster som framtrÀder i samtalen. Arbetet tar sitt avstamp isocialkonstruktionism och anvÀnder diskursanalys som vetenskaplig metod. I analysenframtrÀder fyra diskurser kring vilka lÀrarna diskuterar de estetiska lÀrprocesserna.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebÀr att lÀrare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De hÀr planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka Àr en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna Àr att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella mÄlen, undervisningens innehÄll och bedömningen av elevens lÀrande. LPP:n, blir dÀrför ett av mÄnga dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lÀrande, men som ocksÄ har en styrande och kontrollerande aspekt pÄ elevernas lÀrande. Syfte:Syftet med studien Àr att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrÄn rÄdande diskurser i samhÀllet.

Syftet med denna uppsats Àr att, utifrÄn en kvalitativ ansats, undersöka och beskriva hur ett kommunalt miljöprojekt i pedagogiska avseenden arbetar med att förÀndra individers attityder och beteenden. Med utgÄngspunkt i arbetet i projektet undersöks Àven vad som hindrar och möjliggör en förÀndring av individers attityder och beteenden. Uppsatsen bygger pÄ intervjuer med projektgruppen för det kommunala energiprojektet SAMS, intervjuer med personer som har deltagit i en energispartÀvling samt dokument rörande projektet. Den teoretiska bakgrunden utgörs av teori kring motivation, lÀrande och vanor samt kommunikation och olika hinder och möjligheter som kan finnas i förÀndringsarbete. Resultatet visar att projektet arbetar med att förÀndra beteenden och attityder genom en metodik som bygger pÄ tÀvlingar, feedback och jÀmförelser brukarna emellan.

Globaliseringen innebÀr möjligheter för företag att verka pÄ en större marknad, men detta innebÀr ocksÄ att organisationen blir mer utspridd och svÄrkontrollerad. Ett ökat fokus pÄ kunskap som resurs för att skapa konkurrensfördelar samt att anvÀnda expatriering som ett verktyg för hantering av den utspridda organisationen har lett fram till valet av syfte med denna uppsats. Vi vill utifrÄn vÄr modell över hur repatrioters kunskap kan överföras och bidra till organisationens utveckling, beskriva och analysera hur företag idag tar tillvara pÄ repatrioters kunskap. Vi har valt att göra vÄr undersökning pÄ företag noterade pÄ Stockholmsbörsen som anvÀnder sig av expatriering utanför Norden.Som grund för vÄr modell ligger teori om den kunskap repatrioter införskaffar under utlandstjÀnstgöring, hur kunskap kan överföras samt hur den kan utveckla organisationen och stÀrka dess konkurrenskraft. UtifrÄn vÄr modell har vi sedan skapat ett frÄgeformulÀr som ligger till grund för vÄr empiri.

Studier visar att dagens elever kÀnner oro inför framtiden och de klimatförÀndringar vÄr vÀrld utsÀtts för. Skolverkets nationella kartlÀggning utav miljöundervisning i skolan visar dock att cirka hÀlften av de tillfrÄgade gymnasielÀrarna inte bedriver nÄgon undervisning i Àmnet. Denna studie beskriver en alternativ modell för undervisning i klimatfrÄgor. Elever ges genom modellering av ekosystem möjlighet att fördjupa sin förstÄelse kring klimatförÀndringar i samband med exploatering av topp-predatorer. Detta Àr ett realistiskt problem dÄ en mÀngd studier visar att dagens ekosystem utsÀtts för en mÀngd stressfaktorer, med ursprung i klimatförÀndringar, och att exploatering av topp-predatorer kan leda till konsekvenser med artutdöende som följd.

Det finns mÄnga olika faktorer som pÄverkar kapaciteten pÄ vÄra jÀrnvÀgar. Infrastrukturen Àr en viktig del men Àven tidtabeller och blandningen av trafik pÄverkar kapaciteten. Hur trafiken fungerar pÄ stationerna Àr givetvis en mycket viktig del av jÀrnvÀgssystemet. I denna rapport studeras linjekapacitetsmodeller vars syfte Àr att bedöma kapaciteten pÄ linjespÄren mellan stationerna. De modeller som studeras i denna rapport Àr UIC-modellen och Banverkets modell för linjekapacitet.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebÀr att lÀrare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De hÀr planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka Àr en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna Àr att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella mÄlen, undervisningens innehÄll och bedömningen av elevens lÀrande. LPP:n, blir dÀrför ett av mÄnga dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lÀrande, men som ocksÄ har en styrande och kontrollerande aspekt pÄ elevernas lÀrande. Syfte:Syftet med studien Àr att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrÄn rÄdande diskurser i samhÀllet.

Detta examensarbete syftar till att exemplifiera vilka informationsparametrar som Àr nödvÀndiga för att Building Information Management pÄ ett bÀttre sÀtt ska kunna implementeras i produktionsfasen. För att uppnÄ detta mÄl har vi analyserat utvecklingen och nyttjandet av Building Information Management genom tre olika datainsamlingsmetoder; litteraturstudie, observationer och intervjuer.  I detta examensarbete har vi fördjupat oss i för- och nackdelar samt hur Skanska Sverige AB kan tillÀmpa Building Information Management som hjÀlpmedel i arbetsberedningar. Denna fördjupning har lett till att vi kan analysera vilka produktionsanpassade informationsparametrar som en produktionsledare behöver i sin tjÀnsteroll för att dra nytta av Building Information Management.Vi anser att anvÀndandet av en BIM-modell kompletterar produktionsledarens ledaregenskaper, vilket gör det lÀttare för denne att nÄ fram med informationen till yrkesarbetarna, dÄ visualiseringen underlÀttar förstÄelsen inför aktiviteten. I denna rapport kan lÀsaren ta del av de slutsatser vi kommit fram till..

Föreliggande uppsats behandlar utformningen av hyresgÀstmixen i ett externt köpcentrum. En lönsam hyresgÀstmix för investeraren genererar pÄ kort sikt högsta möjliga totala hyresavkastning och ger pÄ lÄng sikt största möjliga vÀrdeökning pÄ handelsfastigheten. HyresgÀstmixen anses enligt mÄnga forskare vara den enskilt viktigaste pÄverkbara faktorn för ett köpcentrums framgÄng. Trots detta finns idag ingen övergripande teori om hur fastighetsÀgare skall gÄ tillvÀga för att utforma en lönsam hyresgÀstmix. Syftet med denna magisteruppsats Àr att ur ett investerarperspektiv undersöka hur en lönsam hyresgÀstmix kan skapas.

Att religionsÀmnet har förÀndrats och utvecklats under de senaste 40 Ären Àr det ju inget snack om. FrÄgan Àr dock vad som har pÄverkat denna förÀndring? I min uppsats fokuserar jag enbart pÄ hur det specifika Àmnet religionskunskap i gymnasieskolan pÄverkas av den politiska/ideologiska syrningen. Under arbetets gÄng har jag insett att detta utifrÄn de förutsÀttningar jag hade var relativt svÄrt att svara pÄ. Eftersom det finns sÄ mycket som kan pÄverka religionsÀmnet och hur det förmedlas ute i de olika klassrummen i Sveriges gymnasieskolor.

Det vÄrdvetenskapliga begreppet försoning skapar möjligheter för mÀnniskan att uppleva emotionell tillfredstÀllelse i livet. Försoning sker inom mÀnniskan och skapar en möjlighet att förenas med svÄra livsöden. Syftet med litteraturstudien var att belysa vad begreppet försoning Àr och hur det gestaltas i omvÄrdnad. I resultatet redovisas försoningens olika dimensioner inom mÀnniskan. Försoning kan gestaltas som ett mÀnskligt accepterande, som en mÀnsklig förmÄga att Äterta kontrollen, som ett mÀnskligt hopp, som en mÀnsklig förÀndring och som en mÀnsklig process.

Studiens syfte Àr att försöka förstÄ uppfattningar kring medvetenheten om det normativa beteendet kring genus som pedagogerna har, samt hur dessa framkommer i fritidshemmens verksamhet. Undersökningens frÄgestÀllningar blir följande: Vad finns det för intresse hos pedagogerna att arbeta med genus och hur arbetar pedagogerna efter styrdokumenten? Bidrar eller motverkar pedagogernas tal och handlande till uppbyggnaden av de stereotypa könsrollerna? Den hÀr undersökningen bygger pÄ fyra verksamma fritidspedagogers syn pÄ sin egen genusmedvetenhet i fritidshemsverksamheten, varav tre av pedagogerna har fritidspedagogsutbildning och en Àr utbildad fritidsledare. Den teoretiska grunden i studien utgÄr frÄn ett normativt genusperspektiv, som diskuterar samhÀllets uppbyggnad av kön och genus, inslag av ett sociokulturellt perspektiv samt förslag pÄ en dialogpedagogik som praktisk tillÀmpning i det pedagogiska arbetet i fritidshemsverksamheten. Studien bestÄr av enskilda intervjuer med pedagogerna i verksamheten utifrÄn en kvalitativ metod som fokuserar pÄ ett inifrÄnperspektiv, studien bygger pÄ tolkningsmönstrets teman som strukturerars till underrubriker, vilket presenteras i resultatet.

uppsatsen beskriver den kreativa processen att skriva ett teatermanus inom det konst pedagogiska perspektivet inom dramapedagogiken. Bilaga ett teatermanus "Livet Àr en fest!".

Som butikschef vill man fÄ sin personal att arbeta tillsammans som en grupp. Det kan vara svÄrt att fÄ personalen att arbeta mot samma mÄl som krÀvs för att bli ett bra team. Lyckas man att fÄ personalen att arbeta mot samma mÄl kan detta leda till att arbetsklimatet blir bÀttre och att personalen mÄr bra. Vi har varit ute i dagligvarubutiker och undersökt hur personalgrupper i butiker samarbetar och om den fungerar som ett team? Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod och har genomfört individuella intervjuer av personal i dagligvarubutiker.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka effekter reglerna inom tillvÀxt- och stabilitetspakten skulle ha haft pÄ BNP. Uppsatsen ger Àven kort historik och en genomgÄng av lagstiftningen som omgÀrdar stabilitetspakten. Den regel som undersöks Àr 3 %-regeln som sÀger att medlemslÀnderna inom EMU inte fÄr ha ett budgetunderskott pÄ mer Àn 3 procent. Uppsatsen utgÄr frÄn en reducerad AS/AD modell dÀr finanspolitik Àr en av variablerna som orsakar skift i aggregerad efterfrÄgan. Den metod som anvÀnds Àr en sÄ kallad VAR-modell dÀr tvÄ regressioner skattas, en för BNP-gapet och en för Ärliga inflationsförÀndringen.