F?rt?tningen av st?der skapar en utmaning f?r bevarandet av de t?tortsn?ra skogarna. V?rden som skapas av m?nniskans upplevelser i skogen kan sammanfattas i begreppet skogens sociala v?rden, som visat sig ha en stor betydelse f?r folkh?lsan. D? m?nga kommuner ?ger t?tortsn?ra skog, ?r det av intresse att studera hur de planerar f?r skogens sociala v?rden.

Uppsatsen behandlar Libyens utrikespolitiska förÀndring under landets auktoritÀra ledare Muammar Khaddafi. Denne herre har varit stÀndigt kontroversiell under sina 35 Är vid makten, inte minst under det senaste decenniet dÄ han gjort en helomvÀndning och börjat nÀrma sig sin tidigare Àrkefiende USA samt Àven EU. Denna utrikespolitiska förÀndring har lett till att Khaddafis Libyen har gett upp sitt massförstörelsevapenprogram. Uppsatsen har syftet att anvÀnda Jakob Gustavssons teorimodell för utrikespolitisk förÀndring för att förklara varför Libyen förÀndrat sin utrikespolitik. Undersökningen blir Àven en prövning av Gustavssons modell eftersom vÄra fall radikalt skiljer sig Ät.

Syftet med detta examensarbete var att införa 3D-CAD och optimera konstruktionsprocessen pÄ Svalson AB. Vi har skapat CAD-modeller för tvÄ av företagets produkter, modeller som automatiserats genom makrostyrning och gjorts lÀttare att modifiera med hjÀlp av parameterisering. För att uppnÄ en optimering av konstruktionsprocessen och vinna framförallt tid har makrostyrning och parameterisering av modellerna anvÀnts. Arbetet har resulterat i CAD-modeller av tvÄ produkter varav den första helt styrs med ett av oss egenutvecklat makro som kan anvÀndas utan nÄgon som helst CAD-kunskap. Detta frigör viktig tid för konstruktören dÄ sÀljaren sjÀlv kan skapa en komplett CAD-modell som underlag för produktion.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att studera och analysera hur ledningen vid LÀnsförsÀkringar Stockholm arbetar med att förbereda sin organisation för en förestÄende förÀndring inom LivförsÀkringsverksamheten. UtifrÄn detta Àmnar vi Àven utveckla sprÄk- och teoribildningen och generera ett antal hypoteser. Metod: Uppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie och vi har anvÀnt ett abduktivt tillvÀgagÄngssÀtt. Empirin bestÄr av intervjuer, artiklar, hemsidor och material frÄn fallföretaget. Vi konstruerade Àven en modell för att strukturera teorierna och underlÀtta analysen.

Mitt första syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur nÄgra förÀldrar beskriver problem som kan uppstÄ i mötet med skolan. Ett andra syfte Àr att nÄ en djupare förstÄelse av deras problembeskrivningar i ljuset av begreppen kulturellt kapital och habitus.Som grund för uppsatsen har jag anvÀnt tidigare forskning och litteratur som skildrar relationen mellan förÀldrar och skola. Jag har sedan utgÄtt ifrÄn en kvalitativ ansats och genomfört en intervjustudie med sex förÀldrar. Dessa har erfarenheter frÄn totalt tretton skolor och studien omfattar hela grundskolan.FörÀldrarnas problembeskrivningar visar att det finns kommunikationsproblem i relationen till skolan och dÄ frÀmst nÀr det gÀller viktiga beslut i samband med barnens skolgÄng. FörÀldrarna vill bli lyssnade till och tagna pÄ allvar eftersom de kÀnner sina barn och vet vad de kan prestera.

Skolans styrdokument talar idag om vilka skyldigheter förskolan och skolan har gentemot barn i behov av sÀrskilt stöd. De bÄda pedagogiska verksamheterna skall förmedla mÀnniskors lika vÀrde och skall anpassas till varje barns behov och förutsÀttningar. Syftet med uppsatsen Àr att genom intervjuer med pedagoger belysa hur de tÀnker kring sitt didaktiska och pedagogiska arbets- och förhÄllningssÀtt kan inverka pÄ barn med koncentrationssvÄrigheter.I litteraturdelen tas relationen mellan individ och miljö upp. I undersökningen beskrivs skilda uppfattningar om bakomliggande orsaker till att ett barn har koncentrationssvÄrigheter. HÀr lyfts Àven olika perspektivs eventuella pÄverkan fram.Metodvalet Àr en kvalitativ undersökning med personliga intervjuer.

Barns behov, ekonomi och politik Ă€r det som utgör innehĂ„llet i den allmĂ€nna debatten i media kring de pedagogiska verksamheternas hantering av resurser. Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka pedagogers uppfattningar om resurser och dess fördelning i förskola och skola. Undersökningen har genomförts med tre kvalitativa fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tolv deltagare frĂ„n fem olika pedagogiska verksamheter i Östergötland. Intervjuerna har sammanstĂ€llts, analyserats och jĂ€mförts med en teoretisk översikt dĂ€r litteratur samt nationell och internationell forskning inom omrĂ„det behandlats. Undersökningen visar att det Ă€r pedagogen sjĂ€lv, tillsammans med arbetslaget, som Ă€r den största resursen, samt att det finns resurser i verksamheterna som Ă€r outnyttjade pĂ„ grund av pedagogernas bristande tid, kompetens och engagemang.

Syftet med detta arbete var att undersöka om man kan utveckla en praktiskt anvÀndbar modell för att införa hemuppgifter i Àmnet idrott och hÀlsa. Undersökningen genomfördes i en Ärskurs 6 pÄ en skola i LuleÄ kommun, dÀr vi inriktade oss mot de elever som var minst fysiskt aktiva pÄ fritiden. Vi arbetade med enkÀter, loggböcker och samtal för att ta reda pÄ och dokumentera elevers upplevelser och instÀllning till hemuppgifterna. Resultatet visar att det Àr möjligt att införa hemuppgifter i Àmnet idrott och hÀlsa. Det vi sÄg var att om vi hade hemuppgifter som eleverna upplevde som roliga sÄ var de mer motiverade till att utföra uppgifterna.

UtgÄngspunkten för detta examensarbete har varit sago- och barnlitteraturanvÀndning i undervisningen i skolÄr 3. Syftet var att undersöka hur litteraturarbetet bedrevs pÄ nÄgra skolor med olika pedagogiska inriktningar. Ett syfte var ocksÄ att undersöka lÀrarnas och elevernas uppfattningar om detta arbete och hur dessa uppfattningar skiljer sig Ät mellan de skolor dÀr sagor och barnlitteratur anvÀnds mycket jÀmfört de dÀr sagorna inte har en framtrÀdande plats. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa lÀrarintervjuer och kvantitativa elevenkÀter. Intervjuer genomfördes med lÀrare pÄ tre olika skolor och 40 elever deltog i enkÀtundersökningen.

En anmÀrkningsvÀrd skillnad mellan spelteoretiska modeller rörande skattebetalning och verkligheten Àr att de förra i avsevÀrd grad tenderar att överskatta skatteundandragandets storlek. I denna uppsats stÀlls frÄgan om man genom att införa sociala normer i en modell för skatteundandragande kan nÄ ett resultat som i högre grad överensstÀmmer med den verkliga nivÄn. Det kan sÀgas vara möjligt att inlemma sociala normer i en modell för skatteundandragande, men eftersom deras inverkan Àr svÄr att kvantifiera kan meningen med detta anses vara begrÀnsad. Av uppsatsens ansatser förefaller det som om en modell dÀr stigmatisering intrÀder vid avslöjat fusk har den största förklaringspotentialen. Det Àr dock inte omöjligt att andra ansatser vid en utökad analys skulle visa sig ha bÀttre förklaringskapacitet.

Syftet med denna uppsats Àr att ge en förstÄelse för hur en kompositionsprocess kan se ut. Analysen följer, genom skisser och loggbok, komponerandet av de tvÄ verken The Legend of Baddabah för kammarensemble och Reflektioner över trasig vÀnskap för symfoniorkester. Materialet ses i relation till tidigare forskning av kompositionsprocessen och undersöker hur Stan Bennetts schematiska modell stÀmmer in pÄ mitt arbetssÀtt. Jag redogör för hur tvÄ egna verk komponeras frÄn första idé till fÀrdigt partitur. I diskussionen behandlas dels hur Bennets modell till vissa delar stÀmmer överens med min skapandeprocess, dels hur jag anvÀnder olika metoder nÀr jag komponerar som improvisation och matematik, dels hur jag lÄter personer i min omgivning pÄverka min gestaltning av musiken, och dels hur tidspressen tvingar mig till handling..

Företag inom teknologisk industri konkurrerar om stÀndiga innovationer och patent. Det Àr endast det första företaget som uppnÄr patent för en innovation. Det uppstÄr dÀrför patentkapplöpningar. Dessa kan analyseras utifrÄn olika modeller. I denna uppsats behandlas enkel modell och learningmodell.

I detta arbete undersöks vad matematiklÀrare som undervisar Matematik A pÄ gymnasiet anser Àr de största pedagogiska problemen de stöter pÄ i sitt yrke. Undersökningen har gjorts i form av en enkÀt som delats ut pÄ fem gymnasieskolor. LÀrarna har dels fÄtt fundera fritt kring pedagogiska problem, men Àven fÄtt svara pÄ vad de ser för problem inom tre inriktade omrÄden som jag specialstuderat, nÀmligen bedömning, rÀknare och alternativ matematikundervisning. Jag har Àven undersökt huruvida det finns nÄgra skillnader i svar mellan lÀrare som undervisar de yrkesförberedande programmen jÀmfört med dem som undervisar de studieförberedande programmen. Resultaten visar att de svarande lÀrarna frÀmst menade att svaga elever var deras stora problem, och detta i större utstrÀckning bland de yrkesförberedande programlÀrarna Àn bland deras studieförberedande programkollegor, vilket ocksÄ var den största skillnaden lÀrarna emellan..

Höstterminen 2011 infördes Introduktionsprogrammen (IM) i den svenska gymnasieskolan och ersatte dÄ Individuella programmet som var till för de elever som under sin grundskoletid inte nÄtt behörighet att söka till ett nationellt program. IM bestÄr av fem inriktningar och kan lÀggas upp pÄ olika sÀtt nÀr det kommer till teoretiska Àmnen, praktik och studier pÄ de nat-ionella programmens kurser. Syftet i denna studie Àr att beskriva hur en gymnasieskola orga-niserar undervisningen och hur stöd och sÀrskilt stöd utformas pÄ IM. Den teoretiska utgÄngspunkten frÄn vilket materialet belyses Àr Perssons (1998) modell dÀr den specialpedagogiska verksamheten analyseras utifrÄn ett kategoriskt och ett relationellt perspektiv. Modellen visar vilka konsekvenser olika pedagogiska och specialpedagogiska synsÀtt och stÀllningstaganden fÄr pÄ arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd.Uppsatsen Àr en fallstudie gjord pÄ en medelstor gymnasieskola.

Syftet med denna studie Àr att vidga förstÄelse för hur yrkesverksamma vid en Reggio Emilia-inspirerad förskola anvÀnder sig av ett reflekterande arbetssÀtt. Reflektion framhÄlls som en möjlighet till ett riktat och strukturerat fokus för tÀnkande gentemot lÀrande. Den pedagogiska dokumentationen benÀmns som ett gemensamt reflektionsunderlag för att synliggöra, problematisera och granska den pedagogiska verksamheten i riktning mot barns utveckling och lÀrande. Denna etnografiska studie genomfördes vid en Reggio Emilia-inspirerad förskola i Sverige. Deltagande observationer, informella intervjuer och formell intervju ingÄr i det kvalitativa arbetet.