Syftet med undersökningen Àr att arbeta fram en modell för hur företag bör arbeta innan, under och efter en kris för att bevara sitt varumÀrke. Studien baseras pÄ en kvalitativ undersökning dÀr primÀrdata insamlats via intervjuer med sex experter inom omrÄdet kriskommunikation. Ett abduktivt tillvÀgagÄngssÀtt har anvÀnds dÄ fokus vÀxlat mellan empiri och teori, men dÀr största fokus legat pÄ empirin. Teorin har insamlats via litteraturstudie dÀr vetenskapliga artiklar hÀmtats frÄn olika databaser, sÄsom google scholar och ABI/inform. Slutsatsen genererar i ett verktyg i form av en modell som ger riktlinjer pÄ hur företag kan arbeta innan en kris för att förebygga och förbereda. Den visar Àven pÄ hur företag arbetar under en kris för att minimera skadan av den samt hur de pÄ bÀsta sÀtt kan ÄterhÀmta sig frÄn den.

SvÀngningar i drivlinan hos en lastbil pÄverkar vÀxlingskvalitén negativt. Det blir lÄngsamma vÀxlingar med dÄlig komfort. Metoder för att komma tillrÀtta med dessa problem kan till exempel vara att skatta svÀngningarna och aktivt dÀmpa dem genom att styra motorn i lastbilen. Dessa metoder behandlas i detta arbete. En matematisk modell över drivlinan har tagits fram.

ProblemstÀllning: Vilka Àr de interna samt externa kritiska faktorer som skall tas hÀnsyn till, vid faststÀllandet av en Time pacing-rytm?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att klargöra vilka interna och externa faktorer som Àr kritiska, av största vikt, för faststÀllandet av en Time pacing-rytm i ett företag. Dessutom Àmnar vi ordna dessa faktorer i en modell som skall hjÀlpa företag vid faststÀllandet av rytmen, vid anvÀndandet av Time pacing-strategin.Metod: Uppsatsen Àr genomförd med kvalitativ inriktning, och dess primÀrdata Àr inhÀmtat dels genom intervjuer med externa konsulter, dels genom intervjuer hos fallföretaget.Slutsatser: Vi har utrönt vilka de kritiska faktorerna Àr som pÄverkar Time pacing-rytmen. Detta har vi visualiserat i en modell, i vilken vi Àven rangordnat faktorerna kronologisk gentemot varandra. SÄledes har vi fastslagit att det finns faktorer som Àr mer kritiska Àn andra vid faststÀllandet av rytmen, samt att det gÄr att rangordna dem kronologiskt..

Denna studies syfte har varit att undersöka pedagogiska och didaktiska aspekter i pianoskolor för nybörjare. Detta har gjorts genom en lÀromedelsgranskning av pianoskolorna Vi spelar piano 1 av Carl-Bertil Agnestig samt Pianoresan 1 av Galina Sjevtjenko och Natalia Kazimirovskaja.  Resultaten av denna granskning har relaterats till olika pianotraditioner, pedagogiska teorier samt forskningsarbeten. Det slutgiltiga resultatet visar vilka undervisningsmetoder som anvÀnds i de bÄda böckerna samt hur böckerna Àr uppbyggda. Pianoskolorna har undersökts utifrÄn deras innehÄll vad gÀller lÄtval, musikalisk progression och musikaliskt uttryck. Undersökningen visar bland annat att uppbyggnaden av Vi spelar piano 1 pÄminner om Rostvall och Wests schemateori för att hjÀlpa eleverna att uppnÄ kunskap.

Syftet med detta utvecklingssarbete har varit att undersöka hur elevernas attityder till matematikÀmnet förÀndras om undervisningen genomförs med högre grad av nivÄ- och perspektivvÀxling Àn lÀrobokens framstÀllning och med ett ökat inslaget av problem hÀmtade ur en för eleven konkret verklighet. Den pedagogiska iden vilar pÄ tankegÄngar inom ramarna för konstruktivismen. Arbetet genomfördes i tvÄ olika klasser vid teknikprogrammet, i Ärskurs 1 och 2, pÄ en gymnasieskola i Norrbotten under 8 veckor vÄrterminen 2003. Elevernas attitydförÀndring bedömdes med likadana enkÀter vid inledning och avslutande av den pedagogiska försöksperioden, och genom observationer och samtal under försökets gÄng. Resultatet indikerar att det ökade inslaget av verklighetsanknytning hade positiva effekter pÄ elevernas attityd.

Denna studie har som mÄl att ta fram en teoretisk modell för hur smÄ- till medelstora företag i norra Sveriges inland pÄ ett enkelt sÀtt kan arbeta för att effektivisera sina logistikflöden kopplat till distribution och materialplanering. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur SMF och deras kapitalbindning pÄverkas av deras lokalisering och att utifrÄn det formulera en teoretisk modell som ska hjÀlpa denna typ av företag att förbÀttra anvÀndandet och utveckla sina resurser med avsikt att reducera bundet kapital. Modellen kommer att grundas pÄ de problem vi finner hos dessa företag samt pÄ befintliga teorier..

VÄrt examensarbete handlar om ett förÀndringsarbete dÀr sex förskolor gÄr frÄn individuella utvecklingsplaner till att anvÀnda pedagogisk dokumentation. Syftet och frÄgestÀllningen Àr inriktade pÄ att studera hur pedagoger frÄn förskolorna yttrar sig om individuella utvecklingsplaner och pedagogisk dokumentation. Den tidigare forskning som vi valt att anknyta till Àr den etiska aspekten pÄ pedagogisk dokumentation, ett förÀndringsarbete dÀr den pedagogiska dokumentationen Àr central, individuella utvecklingsplaner i fyra olika kommuner och internationell forskning om individuella utvecklingsplaner i Finland. Vi intervjuade sex pedagoger som i sin tur representerade varje förskola. VÄrt resultat visar att vÄr undersökningsgrupp överlag Àr negativa till att anvÀnda den individuella utbildningsplanen i förskolan.

Studien handlar om hur och vad pedagoger i förskoleklass gör för att synliggöra barnet i den pedagogiska samlingen och hur detta Àr kopplat till lÀrandet, samt vilken effekt pedagogernas olika metoder kan fÄ pÄ barnens lÀroprocess. Syftet i studien Àr att diskutera och beskriva dessa problemomrÄden. Denna studie Àr utförd i tre olika förskoleklasser, med tvÄ pedagoger frÄn varje klass. Ett kort historisktperspektiv av hur och vad samlingen haft och har för roll i skolansvÀrld presenteras i början och sedan förtsÀtter studien med att lyfta barnets interaktion i samlingen, vad barn lÀr sig i samlingen,att synliggöra barnen i det pedagogeiska arbetet, pedagogens roll, pedagogers fokus pÄ barnens lÀrande och förankring i styrdokument. Sedan presenteras den kvalitativ undersökningen vilket Àr utförd genom intervjuer och observationer.

Studien syftar till att belysa faktorer som kan pÄverka de möten som sker inom svenska sprutbytesprogram. Utöver mÄlet med att minska smittspridning av blodsjukdomar ska sprutbytesprogrammen vara en kontaktskapande arena dÀr deltagarna motiveras till vÄrd och behandling. Den metodologiska utgÄngspunkten Àr en hermeneutisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Tre sprutbytesprogram har besökts och tvÄ stycken respondenter pÄ varje verksamhet har intervjuats. Resultatet undersöks tillsammans med Wrights teorier om punktuella och relationella pedagogiska möten.

Bakgrund- Fibromyalgi Àr en svÄrbehandlad och svÄrdiagnostiserad kronisk smÀrtsjukdom med okÀnd etiologi. Det vanligast förekommande symtomet Àr muskelsmÀrta och 80-90% av de drabbade Àr kvinnor. Syfte- Att belysa fibromyalgipatienters upplevelser av vardagen. Metod- En systematisk litteraturöversikt har anvÀnts. Databaserna Cinahl, PubMed och PsychINFO anvÀndes i sökförfarandet.

Hur förhÄller pedagoger sig till den pedagogiska dokumentationen?.

Sverige har ett penningpolitiskt mÄl som Àr att hÄlla prisinflationen till tvÄ procent. Det finns dock andra inflationsmÄtt, sÄ som löneinflation, som kan behöva beaktas vid penningpolitiska beslut. Denna uppsats undersöker om en mer vÀlfÀrdsoptimal penningpolitik kan uppnÄs om hÀnsyn Àven tas till löneinflationen. Först skattas en modell över den svenska ekonomin, en modell som sedan anvÀnds i simuleringar med olika rÀnteregler som lÀgger olika vikt vid produktionsgapet samt pris- och löneinflationen. Resultatet visar pÄ att rÀnteregler som lÀgger vikt vid bÄde löne och prisinflationen genererar lÀgre vÀlfÀrdsförluster Àn regler som endast fokuserar pÄ en av dem..

Bakgrund: I Sverige f?ljs barns h?lsa av barnh?lsov?rden och elevh?lsan, arenor d?r distriktssk?terskor ?r verksamma. Distriktssk?terskor arbetar f?r att fr?mja folkh?lsa i livets alla faser och skall verka f?r god och j?mlik v?rd. Personcentrerad v?rd ?r ett arbetss?tt f?r att inkludera patienter, ?ven barn.

Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka 3-5 Äringars förmÄga att utveckla sin förstÄelse för vattnets vÀg till kranen genom med en pedagogisk aktivitet. Genom den pedagogiska aktiviteten gavs barnen möjlighet att fÀrdas genom vattensystemet med sina kroppar och sinnen, frÄn sjön till kranen. För att kartlÀgga hur barnens förstÄelse utvecklats genomfördes kvalitativa intervjuer före och efter den pedagogiska aktiviteten.JÀmförelsen mellan resultaten av förintervjuerna och uppföljningsintervjuerna pekar pÄ en tydlig utveckling av barnens förstÄelse av vattnets vÀg till kranen, som ett tekniskt system. Flera av barnen utvecklade sin förstÄelse för att vÄrt hushÄllsvatten mÄste genomgÄ en reningsprocess, fÀrdas genom olika komponenter i vattensystemet och rör innan det slutligen nÄr kranen och kan förtÀras..

Bakgrund: VÄr vetenskapsteori utgÄr ifrÄn Vygotskijs tankar om fantasi och kreativitet.Syfte: Att undersöka om lÀrare i den obligatoriska skolan och pÄ fritidshemmet anvÀnder sig av estetisk verksamhet i sin pedagogiska utövning och vilka effekter de anser att det fÄr för eleverna. VÄr frÄgestÀllning Àr:AnvÀnder sig lÀrare av estetisk verksamhet i den obligatoriska skolan och pÄ fritidshemmet och vad anser de intervjuade lÀrarna att estetisk verksamhet bidrar till för eleverna? Metod: Vi anvÀnde oss av en kvalitativ studie, inspirerad av fenomenografin, i form av intervjuer med sex lÀrare. Analysering skedde genom kategorisering.Resultat: Samtliga av de intervjuade lÀrarna anvÀnder sig av estetisk verksamhet i sin pedagogiska utövning och de anser att det bidrar till mycket för eleverna. De kategorier som lÀrarna anser att eleverna utvecklar Àr fantasi och kreativitet, social kompetens, sjÀlvförtroende och sjÀlvkÀnsla samt lustfylldhet..