I den statliga utredningen Att erövra omvÀrlden betonas den pedagogiska dokumentationens roll i förskolan; ?Pedagogisk dokumentation Àr inte bara ett vÀrdefullt arbetsverktyg i det dagliga arbetet i förskolan, utan kan ocksÄ anvÀndas som underlag för fortbildning, förÀldrasamarbete och utvÀrdering? (SOU 1997:157a, s. 58). Med syftet i Ätanke beskrivs hur pedagoger anvÀnder sig av pedagogisk dokumentation för att synliggöra lÀrande och vilka svÄrigheter det kan finnas med pedagogisk dokumentation. Hur pedagogerna gÄr vidare med lÀrande utifrÄn pedagogisk dokumentation belyses ocksÄ, likasÄ vad som dokumenteras i en dokumentation och en pedagogisk dokumentation och vad som skiljer dessa tvÄ Ät.

Behovet av utbildning vÀxer för det vi sammantaget kallar ?informationssamhÀllet? och dess nya ekonomiska strukturer. För att klara av en vÀntad massutbildning, dÀr allt fler skall utbildas inom oförÀndrade eller krympande ekonomiska ramar, har distansutbildningens olika former lyfts fram som en möjlighet. Genom en ökad satsning pÄ distansutbildning sÄ kommer ocksÄ de problem som finns inom omrÄdet att aktualiseras och ges ökade resurser för att hanteras pÄ ett adekvat sÀtt. Avsikten med denna uppsats Àr att studera problemet som finns med genomströmningen vid distanskurser och att hitta faktorer som kan motverka detta problem.

Inledning: Trots att Folkh?lsomyndigheten betonar behovet av ?kad kunskap och kompetens inom existentiell h?lsa, saknas tydlig information om hur kuratorer inom somatisk och palliativ v?rd faktiskt arbetar med dessa fr?gor. Denna brist utg?r den kunskapslucka som uppsatsen avser att adressera. Syfte: Studien syftar till att unders?ka hur h?lso- och sjukv?rdskuratorer tolkar och arbetar med existentiell h?lsa, vilka professionella f?rm?gor som anv?nds, samt vilka utmaningar och m?jligheter som p?verkar kuratorernas roll, med fokus p? professionens jurisdiktion och upplevda v?rde inom v?rdens organisatoriska ramar.

I denna uppsats tas problematiken i lÀrares upplevelse av lÀrande och de olika tillvÀgagÄngssÀtt de anvÀnder sig av i det mÄngkulturella klassrummet. Undersökningen Àr gjord pÄ en skola i Malmö dÀrmed handlar vÄr uppsats endast om den skolan. De frÄgestÀllningar som stÀlls Àr: Hur upplever pedagoger elevers lÀrande pÄ skola A? Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning pÄ skola A? Syftet med uppsatsen Àr att studera hur lÀrare upplever lÀrandesituationen i samband med elevers lÀrande. Undersökningen Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ intervjuer.

Kostnaderna att bygga blir allt högre, man tror att byggkostnaderna vÀntas öka med 25 procent inom de nÀrmaste tre Ären. Mest stiger byggherrekostnaden och kostnaderna för byggmaterial och inget tyder pÄ att detta kommer mattas av. DÀrför ligger det pÄ byggföretagen att effektivisera och optimera projekteringen för att sÀnka kostnaderna. För att sÀnka produktions- och projekteringskostnaderna vill byggbranschen gÄ frÄn hanteringen av traditionella 2D-ritningar till intelligenta 3D-modeller, BIM ? Byggnads Informations Modell.BIM Àr en metod för att lagra komplett information om en byggnad i en datormodell.

Examensarbetets uppdrag Àr att skapa en bild av dagens situation gÀllande duglighet vid de tvÄ bearbetande verkstÀderna TMA och TMG. Vidare ska en analys av duglighetsarbete i dagslÀget utföras och en modell för hur arbetet kan ske i framtiden tas fram.Syftet med examensarbetet Àr att erbjuda berörd personal vid Volvo Construction Equipment AB Component Division i Eskilstuna en modell för arbete med duglighetsstudier och uppföljning sÄ att dugligare processer kan uppnÄs. Det primÀra syftet Àr att skapa rutiner sÄ att man fortsÀtter arbetet efter ett duglighetsindex berÀknats och inte endast konstaterar att resultatet Àr bra eller dÄligt. I efterarbetet ska man försöka koppla bidragande faktorer frÄn ett otillfredsstÀllande utfall till de 4M:en (Maskin, MÀnniska, Metod och Material).PÄ CMP sker sjÀlvklart ett kontinuerligt kvalitetsarbete dÄ ett av Volvos starka kÀrnvÀrden Àr kvalitet, men trots det stÀndiga arbetet nÄr man inte alltid de uppsatta kvalitetsmÄlen. Ett steg i att förÀndra situationen Àr införandet av ?The CMP Zero Tolerance Program? som Àr ett led till att förbÀttra kvaliteten och sÀnka antalet defekter till 600 PPM.

Min studies syfte Àr att undersöka hur tvÄ skolor har anpassat sig bÄde pÄ ett organisatoriskt plan och i sin pedagogiska praxis för att sÀkerstÀlla att undervisningen utgÄr ifrÄn varje elevs förutsÀttningar och behov. Styrdokumenten föreskriver klart och tydligt att all utbildning ska anpassas till alla elevers förutsÀttningar och behov i ett inkluderande perspektiv. FrÄgan Àr hur man gör det?För att svara pÄ studiens syfte sÄ har jag genomfört fyra kvalitativa intervjuer med rektor och en lÀrare pÄ en kommunal skola och pÄ en friskola.Jag valde att inte anvÀnda mig av förskrivna frÄgor stÀllda till respondenterna utan anvÀnde mig av frÄgeomrÄden istÀllet. De frÄgeomrÄden som anvÀndes var hur skolan hade anpassat sig organisatoriskt samt i sin pedagogiska praxis för att sÀkerstÀlla att undervisningen anpassats utefter varje elevs individuella förutsÀttningar och behov.

Da? bakterier utsa?tts fo?r stress sa? som kolhydratsva?lt a?ndras genuttrycket fo?r att o?ka organismens chanser att o?verleva. Det finns inte tillra?ckligt mycket exerimentiell data om dessa fo?rlopp sa? fo?r att o?ka kunskaperna inom detta omra?de kan matema- tiska modeller sta?llas upp. Tre matematiska modeller har gjorts som simulerar detta fo?rlopp.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur avgörande nationella skolreformer mottagits och anammats pÄ lokal nivÄ frÄn Är 1931 fram till och med lÀroplanen 1962. Undersökningen riktar in sig pÄ den skoltidning som utgavs i Orsa, i norra Dalarna, under perioden 1931 och 1985. De teoretiska utgÄngspunkterna har i huvudsak hÀmtats frÄn Tomas Englunds avhandling SamhÀllsorientering och medborgarfostran i svensk skola under 1900-talet. I uppsatsen stÀlls frÄgor om hur den skolpolitiska, de didaktiska och den pedagogiska utvecklingen, sÄsom den ter sig i Orsa skoltidning, stÀmmer överens med den motsvarande nationell utveckling och vilka pedagogiska och didaktiska ÄtgÀrder och konsekvenser reformerna fÄtt pÄ den lokala nivÄn. Resultatet visar pÄ en stor grad av acceptans och anpassning hos lokalbefolkningen, men ocksÄ motstÄnd och lokal sjÀlvkÀnsla.

Vid utveckling av nya system finns det flera olika modeller/metoder att anvÀnda sig av, till exempel prototyping eller vattenfallsmodellen. Denna uppsats beskriver hur utvecklingen avett webbaserat system för registrering av datorer kan ske med hjÀlp av vattenfallsmetoden. Fokus pÄ detta arbete ligger förutom sjÀlva utvecklandet av registret ocksÄ pÄ dokumenteringen av de olika stegen som följts enligt vattenfallsmodellen. Detta arbeteförsöker ocksÄ svara pÄ om denna modell Àr lÀmplig att anvÀnda vid utvecklingen av liknande system. Uppsatsen tar ocksÄ upp fördelar och nackdelar om kan uppkomma vid anvÀndandet av denna modell..

Under utbildningen till pilot i Flygvapnet genomgÄr pilotaspiranterna Àven en uppdragsutbildning vid Försvarshögskolan för att kunna erhÄlla en officersexamen. Utbildningen vid Flygskolan blir dÀrigenom en del av en högskoleexamen. Enligt högskolelagen skall en högskoleutbildning ge den studerande:förmÄga att göra sjÀlvstÀndiga och kritiska bedömningar.förmÄga att sjÀlvstÀndigt urskilja, formulera och lösa problem.beredskap att möta förÀndringar i arbetslivet.Studentens möjlighet att utveckla dessa egenskaper Àr i stor utstrÀckning beroende av den pedagogik som nyttjas vid lÀrosÀtet. Maja Elmgren och Ann- Sofie Henriksson presenterar i boken Universitetspedagogik nio faktorer för ett gynnsamt lÀrande vid högre lÀrosÀten. I denna uppsats undersöks huruvida Flygskolans pedagogiska grundsyn lever upp till dessa.

Outsourcing Àr ett vÀletablerat begrepp som det har skrivits mycket om. NÀr ett företag lÀgger ut delar av sin verksamhet till ett annat företag, sÄ Àr det inte helt ovanligt att man utnyttjar en konsult för att hantera den praktiska processen. Den sÄ kallade outsourcingprocessen. Konsulten (mellanhanden) marknadsför sig mot kunden (den outsourcande parten) som en motpol till de leverantörer (den part som verksamheten outsourcas till) som har stor erfarenhet av outsourcingprocessen och dÀrmed ett övertag vid förhandlingar. Författarna vill i sin undersökning nÄ fram till en mer nyanserad bild av vilka fördelar respektive nackdelar det finns med att anlita en konsult av motsvarande slag.

Den hÀr rapporten undersöker vilken uppfattning och kunskap lÀrarna i förskolan har om naturvetenskap och hur den införlivas i praktiken enligt förskolans lÀroplan och lokala styrdokument. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ: (i) Vad Àr naturvetenskap för lÀrarna i förskolan? (ii) Vilka mekanismer styr lÀrarnas planering och realisering av naturvetenskapen i det pedagogiska vardagsarbetet?Material och data till undersökningen har samlats ihop genom kvalitativa intervjuer med sju lÀrare i förskolan.Rapporten visar att övervÀgande delen av lÀrarna i förskolan ser naturvetenskapen som att vistas i skog och mark. Vad det gÀller faktorer som pÄverkar planering och realisering av naturvetenskapen framkom det genom intervjumaterialet att det Àr: (i) Kompetens, (ii) förstÄelse av naturvetenskapen och dess innehÄll och (iii) insikten av de styrdokument som förskolan lyder under.UtifrÄn gÀllanden styrdokument i förskolan Àr naturvetenskapen ett kunskapsomrÄde som bör lyftas och synliggöras i den pedagogiska vardagen. För att uppfylla dessa krav bör lÀrarna i förskolan öka sin kunskap inom denna vetenskapsgren..

Vid regeringsskiftet 2006 kom det att bli förÀndringar inom skolpolitiken och det blev startskottet för denna undersökning. Skolverket fick i uppdrag att utforma nya kunskapsmÄl att uppnÄ i Àmnena matematik, svenska samt svenska som andra sprÄk. Detta föregick införandet av nationella prov i Ärskurs tre. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ grundskolelÀrares instÀllning till hur proven kan komma att pÄverka det pedagogiska uppdraget.Insamlandet av material har skett genom en enkÀt bestÄende av fasta svarsalternativ och det har getts möjligheten för skriftliga kommentarer.Resultatet visar att lÀrare anser att de nya problemformuleringarna Àr en vinst för elevernas kunskapsutveckling och inte proven i sig. De nationella proven ses som redskap att synliggöra elevernas kunskaper och till viss del kan de komma att ligga till grund för bedömningar av elevernas kunskapsutveckling..

Vid regeringsskiftet 2006 kom det att bli förÀndringar inom skolpolitiken och det blev startskottet för denna undersökning. Skolverket fick i uppdrag att utforma nya kunskapsmÄl att uppnÄ i Àmnena matematik, svenska samt svenska som andra sprÄk. Detta föregick införandet av nationella prov i Ärskurs tre. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ grundskolelÀrares instÀllning till hur proven kan komma att pÄverka det pedagogiska uppdraget.Insamlandet av material har skett genom en enkÀt bestÄende av fasta svarsalternativ och det har getts möjligheten för skriftliga kommentarer.Resultatet visar att lÀrare anser att de nya problemformuleringarna Àr en vinst för elevernas kunskapsutveckling och inte proven i sig. De nationella proven ses som redskap att synliggöra elevernas kunskaper och till viss del kan de komma att ligga till grund för bedömningar av elevernas kunskapsutveckling..