BakgrundPedagogisk dokumentation kan ses som ett verktyg eller som en metod för att sÀkerstÀlla förskolans kvalitet. I lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, (Skolverket, 2010) stÄr det tydligt angivet att pedagogerna Àr Älagda att kontinuerligt genomföra dokumentationer av verksamheten. Vi vill liksom skolverket (2010) betona att pedagogisk dokumentation i mÄnga fall leder till att förskolans verksamhet fÄr en högre kvalitet. Vi anser vidare att pedagogisk dokumentation Àr ett sÀtt att ta vara pÄ barnens tidigare kunskaper och bygga verksamheten frÄn denna utgÄngspunkt. DÀrigenom kan pedagogerna utforma verksamheten efter barnen och inte barnen efter verksamheten.SyfteSyftet med undersökningen Àr att studera vilken instÀllning ett antal pedagoger har till pedagogisk dokumentation samt hur de anvÀnder sig av den pedagogiska dokumentationen i den dagliga verksamheten i förskolan.MetodDet empiriska material som ligger till grund för denna uppsats bestÄr av kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer som genomförts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor i en mellanstor vÀstsvensk kommun.ResultatVi har genom vÄra intervjuer kommit fram till att mÄnga av vÄra informanter hade liknande Äsikter om pedagogisk dokumentation.

Dagens aktuella litteratur innehÄller inte nÄgon analys av kommunikationsprocessen vad gÀller sÀndare till mottagare, hur ser kommunikationen ut nÀr mottagaren inte Àr samma person som köparen, som i en ?förÀlderbarn? relation? Detta Àr en vinkel som vi tycker bör belysas i Àmnet ?kommunikations- teori?. I vÄr uppsats har vi valt att studera denna vinkel och har dÀrefter utvecklat en modell över just denna typ av kommunikation, dÀr köparen - förÀldern, av produkten inte Àr samma som anvÀndaren ? barnet. Modellen grundar sig pÄ den klassiska kommunikationsmodellen; Elementen i kommunikations processen.

Rapporten behandlar konstruktion av vinge till en radiostyrd modell av Boeing C-17 Globemaster III. Modellen kommer att tillverkas för försÀljning av företaget Mil tech. SpÀnnvidden pÄ vingen Àr omkring sju meter och med den storleken kommer den troligtvis bli det nuvarande största radiostyrda flygplan som konstrueras för försÀljning. Rapporten beskriver konstruktionsförslag för delning av vinge, bak- och framkantsklaff, skevroder, luftbroms, motorpyloner och de valda lösningarna samt vilken vingprofil som modellerandet utgÄtt frÄn. Rapporten behandlar inte sjÀlva CAD-modellerandet..

Syfte:Syftet med studien Àr att se om ett samband förekommer mellan Moody?s ranking och berÀkningar utförda med en modifierad modell av Merton för ett visst antal europeiska företag. Syftet Àr vidare att dra slutsatser och tolkningar vad gÀller tillförlitligheten och relevansen kring att anvÀnda den modifierade Merton modellen som ett kreditmÄtt. Metod:TillvÀgagÄngssÀttet för att erhÄlla resultatet för studien gÄr ut pÄ att för sju olika europeiska lÀnder vÀlja sju företag för respektive land. UtifrÄn de valda företagen har historisk data insamlats i form av aktiekurs och skulddata vilka Àr utgÄngspunkten för de berÀkningar som utförs med en modifierad Merton modell.

Studien syftar till att undersöka lÀrares kunskapssyn samt hur detta kan pÄverka valet av arbetssÀtt vid barns tidiga lÀs- och skrivutveckling. Kvalitativa intervjuer har anvÀnts för att fÄ en djupgÄende förstÄelse kring lÀrares kunskapssyn och arbetssÀtt. Resultatet visar pÄ att bÄde traditionella lÀs- och skrivmetoder och nya modeller finns representerade ute bland skolorna, dÀr Tragetons modell - att skriva sig till lÀsning Àr mest förekommande. Det pÄfallande resultatet i studien visar Àven att lÀrarna efterstrÀvar kontinuerlig utveckling inom lÀs- och skrivomrÄdet, nÄgot som de tillÀgnat sig genom att ta del varandras lÀrarkompetenser och perspektiv pÄ lÀrandet i form av pedagogiska caféer. Enligt studien verkar lÀrarnas egen kompetensbildning vara en förutsÀttning för att kunna uppdatera bÄde kunskap kring omrÄdet samt synen pÄ lÀrandet nÀr skolan mÄnga gÄnger vÀljer att spara pÄ kompetensutveckling trots att samhÀllet och skolan stÀndigt förÀndras..

Bakgrund Vi har tidigare kommit i kontakt med olika klassrumsmöbleringar, genom vÄr verksamhetsförlagda utbildning och egna tidigare erfarenheter. Vi har diskuterat mÄnga gÄnger med varandra och med andra klasskamrater om hur det Àr möblerat i olika klassrum. Detta har gjort att vi blivit intresserade av om det ligger nÄgon betydelse i hur man möblerar, och om möbleringen har nÄgot att göra med hur man arbetar i klassrummet. Syfte VÄrt syfte med studien har varit att undersöka om det finns nÄgot samband mellan de pedagogiska arbetsformerna och bÀnkarnas placering. Vi vill ocksÄ undersöka vem och vad som styr bÀnkarnas placering i klassrummet.

I denna uppsats tas problematiken i lÀrares upplevelse av lÀrande och de olika tillvÀgagÄngssÀtt de anvÀnder sig av i det mÄngkulturella klassrummet. Undersökningen Àr gjord pÄ en skola i Malmö dÀrmed handlar vÄr uppsats endast om den skolan. De frÄgestÀllningar som stÀlls Àr: Hur upplever pedagoger elevers lÀrande pÄ skola A? Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning pÄ skola A? Syftet med uppsatsen Àr att studera hur lÀrare upplever lÀrandesituationen i samband med elevers lÀrande. Undersökningen Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ intervjuer.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka klassamtalens betydelse i den pedagogiska verksamheten i skolan. FrÄgestÀllningarna som fokuserades var: "Vilken pedagogisk betydelse tillmÀts klassamtalen av lÀrarna?" och "OmgÀrdas klassamtalen av pedagogiska insatser och strategier och i sÄ fall vilka?". Som metoder för undersökningens genomförande valdes observationer i fem olika skolklasser i Ärskurs ett, tvÄ och tre i grundskolan samt intervjuer med berörda lÀrare. Resultatet som dÀrvid framkom pekade pÄ att klassamtalen hade viss betydelse i lÀrarnas praktik.

Den innevarande studien utforskar hur enhetschefer och avdelningschefer i Skövde kommun upplever sin arbetssituation utifrÄn personalchefens arbete med Human Resource Management (HRM) praxis. Fokus Àr att utifrÄn upplevelsen undersöka vilka indikatorer som föreligger för ett psykologiskt kontrakt och hur det kan inverka pÄ medarbetarnas beteende. Teorin om mentala schemata applicerades slutligen pÄ resultatet och illustrerades i en överskÄdlig modell av forskningsomrÄdet. UtifrÄn en kvalitativ undersökningsmetod har HRM praxis i Guest modell av HRM (1997) format forskningsprocessen. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes pÄ ett urval av nio respondenter.

Bakgrund Typ 2- diabetes Àr en kronisk sjukdom som stÀller personen inför att leva sitt liv med ett förÀndrat hÀlsotillstÄnd. FörÀndrad livsstil Àr en central del av behandlingen vid typ 2- diabetes och detta stÀller stort krav pÄ ett lÀrande och personen blir beroende av sjukvÄrden. Sjuksköterskans undervisande arbete har en central roll vid möte med patienten som har en kronisk sjukdom. Syfte Syftet Àr att beskriva de upplevelser av och förvÀntningar pÄ patientundervisning som patienter med typ 2- diabetes har. Metod Denna uppsats Àr en litteraturstudie baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar 8 kvalitativa och 2 kvantitativa frÄn sökningar i databaserna CINAHL och PUBMED.

Idag Àr mycket av den pedagogiska verksamheten förlagd inomhus, syftet med detta arbete var dÀrför att belysa lekens samt uterummets betydelse för barns lÀrande. Detta arbete med innehÄllet lekfulla och lÀrande aktiviteter skall vÀcka nyfikenhet och ses som ett inspi-rationshÀfte att flytta ut den pedagogiska verksamheten till uterummet. Dessa planerade aktiviteter Àr kopplade till lÀroplanen för att pedagogerna lÀttare skall kunna tillgodose strÀvansmÄlen i förskolan. Material samt en enkÀtundersökning har lÀmnats ut till en för-skola. Detta för att ta reda pÄ om ett material med planerade aktiviteter för uterummet som Àr kopplade till lÀroplanen kan vara av intresse.

Inom dramapedagogiken bedrivs ofta samtal och reflektion i samband med övningar, för att delge upplevelser och fundera kring egna och andras erfarenheter. Syftet med studien Ă€r att undersöka och problematisera samtal och reflektion med barn i samband med dramapedagogiska övningar. Övergripande frĂ„gestĂ€llningar handlar om hur pedagogens förhĂ„llningssĂ€tt pĂ„verkar samtal och reflektion. Den centrala frĂ„gestĂ€llningen Ă€r: Hur formas deltagarnas utsagor och förmedling av sina upplevelser i förhĂ„llande till hur vi som pedagoger leder samtalet? Deltagande observationer har gjorts under arbete med tre förskolegrupper vid Ă„tta tillfĂ€llen.

Syftet Àr att undersöka vad förskollÀrare har för syfte med samlingen i den pedagogiska verksamheten. Vi har i undersökningen anvÀnt oss av en kvalitativ metod med enkÀtundersökning med tio förskollÀrare frÄn fyra olika förskolor. Som teoretisk utgÄngspunkt i arbetet har vi ett sociokulturellt perspektiv dÀr fokus Àr samspelet mellan individer. Samlingen kan ses som ett forum med tillfÀlle att lÀra av varandra.Undersökningen visar att samlingen har flera olika syften och ses som ett viktigt moment i verksamheten. I resultatet framkom att förskollÀrarna anser att samlingens frÀmsta syfte Àr att uppmÀrksamma varje barn men Àven att det viktigt att skapa en god gruppgemenskap och en vi-kÀnsla. VÄr förhoppning Àr att detta arbete skall inspirera pedagoger i förskolan till att reflektera över samlingens syfte och dess innehÄll samt stÀlla sig frÄgan: För vem har vi samling?               .

Enligt den senaste stora kostundersökningen, Riksmaten ? barn 2003, dÀr bland annat 4-Äringar ingick sÄ framgick det att de Ät för mycket kakor, glass, lÀsk och godis och för lite frukt och grönsaker i förhÄllande till nÀringsrekommendationerna. DÄ de matvanor man skaffar sig som liten följer med upp i vuxen Älder Àr det bra att som barn skaffa sig goda matvanor. Barn som gÄr pÄ förskola Àter mÄnga mÄltider dÀr. Förutom att ge ett utbud av nya livsmedel och matrÀtter sÄ har förskolan Àven möjlighet att skapa normer om vad som Àr bra matvanor.

Larsson, Nadine, Nordgren, Sara (2013), Hur pedagoger arbetar och resonerar kring pedagogisk dokumentation pÄ en förskola. LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. Pedagogisk dokumentation Àr en naturlig del som Àr integrerad i det dagliga pedagogiska arbetet. Pedagogisk dokumentation ska inte vara nÄgot som ligger vid sidan av utan förutsÀtter ett arbete med reflektion, samarbete och kommunikation. Pedagogisk dokumentation gÄr hand i hand med ett utforskande specifikt arbetssÀtt, det utforskande arbetssÀttet. VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger pÄ en förskola arbetar med och resonerar kring pedagogisk dokumentation.