Syftet med denna undersökning är att erhålla relevanta frågeställningar som ska utgöra engrund för att ge en rekommendation på en pedagogisk Open Source-programvara som stödjere-learning. En utvärderingsmodell skapas för att få fram ett relevant resultat baseras på svarenpå dessa frågeställningar. Utvärderingsmodellen tillämpas i en fallstudie för att visa enpraktisk användning av modellen. Det framgår vad som är relevant att tänka på vidinförskaffande av en Open Source-programvara som ska vara så pedagogisk som möjligt..

ABSTRACTVäxjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms ?och missbrukarvård, C- uppsats 10 pTitel Samverkan. Professionellas åsikter om sina roller i arbetet kring personer med dubbeldiagnos.Eng. Titel Co-operation. Professionals opinions concerning their roles andwork with people with dual diagnoses.Författare Peter Fornander och Jonas JonssonHandledare Stellan JeppssonDatum Mars 2006Antal sidor 39Nyckelord Missbruk, psykisk ohälsa, samverkan, psykiatri, socialtjänst,behandlingshem.SammanfattningDe flesta missbrukare i vårt samhälle lider även av psykisk ohälsa.

Uppsatsens syfte är att göra en jämförande undersökning om vilka likheter och skillnader det finns när det gäller läs- och skrivinlärningen mellan Waldorfskolans-, Reggio Emiliaskolans- och Montessoriskolans pedagogik. I vår empiriska undersökning använder vi oss av de kvalitativa undersökningsmetoderna, observation och intervju för att ta reda på hur verksamma pedagoger i skolans lägre åldrar arbetar med läs- och skrivinlärningen på de olika skolorna. Vi har intervjuat en pedagog på vardera skolan och observerat läs- och skrivundervisningen i tre dagar på varje skola..

Göransson, Lina och Norström, Sandra (2010) Konflikter och konflikthantering. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Examensarbetet handlar om hur lärare resonerar kring konflikter och konflikthantering mellan elever i skolan samt hur de arbetar förebyggande för att skapa ett tryggt klassrumsklimat. Studiens syfte är att studera hur lärare hanterar och förebygger konflikter mellan elever på lågstadiet respektive på mellanstadiet. Undersökningens empiri utgörs av sex kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar på samma skola i ett mindre samhälle. Tre av lärarna undervisar på lågstadiet och tre på mellanstadiet.

ABSTRAKTTitelElevers uppfattningar av sexualundervisningen i skolanDetta är en C-uppsats inom pedagogik ifrån Högskolan i Gävle institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.FörfattareMaria NylundSammanfattningUngdomar och unga vuxna i Sverige har i ett historiskt perspektiv ökat sitt risktagande i sexuella sammanhang. Ungdomar som varit delaktiga i sexualundervisning, fått information och diskuterat frågor rörande sexualitet, relationer, könsidentitet med mera tar större ansvar när det gäller att skydda sig, vara tolerantare mot andra och öppnare i relationen till sina föräldrar. Syftet med uppsatsen var att undersöka vad elever i år 9, på en skola i Södermanlands län, hade för uppfattningar av sexualundervisningen som de deltog i under år 7 ? 9. Undersökningen behandlar elevernas uppfattningar av sexualundervisningen, lärarens undervisningsteknik, sina påverkansmöjligheter samt i vilka ämnen undervisningen förekom.

This thesis is supposed to make teachers and teaching students aware of the educational problems in physics during comprehensive school. The editor has interviewed pupils and studied literature in the physical education. Also the pupils conceptions in some basic physics have been studied. The pupils agree in the interviews, that their previous knowledge in physics is not satisfying. The reason of this is further discussed and compared with the literature..

Denna uppsats är en del i en masterexamen i pedagogik och behandlar diskursanalys av fyra uppsatser, skrivna av studenter som läst kurserna Pedagogiskt drama 90 hp på Malmö högskola. Syftet med undersökningen har varit att beskriva och analysera hur studenterna formulerar sig kring dramapedagogik och vilka eventuella mönster som uppstår i deras texter och vilka diskurser som därför kan identifieras. Jag har också använt mig av Lindströms teori (2008) om läroformer inom Estetiska lärprocesser och Marners idéer om argument för estetiska ämnen i skolan (2004), för att analysera studenternas uppsatser. I diskursanalysen har jag kommit fram till att fyra diskurser kan identifieras i studenternas texter. Dessa diskurser har jag benämnt: kunskaps-diskurs, ämnes-diskurs, metod-diskurs och social diskurs. Det finns spår av alla diskurser i alla fyra uppsatser men mest uttalad är metod-diskursen och den sociala diskursen. Lindströms (2008) teori bygger på idéer om att man kan beskriva fyra lärandeformer inom estetiska lärprocesser och dessa kallar han I, OM, MED och GENOM.

Studiens syfte är beskriva lärares olika tillämpning av kommunikationsmönster i klassrummet. Detta görs med avseende på kommunikativa resurser och på så sätt sammankoppla pedagogiska fält som ledarskap och pedagogik till multimodalitet. Modala utgångspunkter för analysen i avseende på kommunikativa förmågor är; ögonkontakt, hållning, placering, avstånd, gester och ansiktsuttryck. Dessa förmågor studeras genom att analysera lärarens användande av dessa i sin interaktion med eleverna samt hur lärarens användande skiljer sig beroende på dennes tillämpning av ledarstrategi. Datamaterialet består av ett antal videosekvenser filmade i ett klassrum med en lärare och en elevklass. Analysen av datamaterialet har genomförts genom en multimodalt interaktionsanalys, vilket har givit stort utrymme till kontextens inverkan på hur de sociala aktörerna använder kommunikativa förmågor.

Vår avsikt med denna uppsats var att undersöka huruvida det finns skillnader i tankar kring och arbete med läs- och skrivsvårigheter, om utbildade lärare även har kunskaper i neurovetenskap utifrån vidare utbildning. För att undersöka detta har vi valt att använda oss av ett frågeformulär bestående av kvalitativa intervjufrågor som metod för insamlig av data. Sex lärare deltar i undersökningen varav hälften av dessa även har en utbildning inom funktionsinriktad musikterapi, vilken har sin grund i neurovetenskap. Forskningsbakgrunden visar på vad forskare anser inom området neurovetenskap kopplat till pedagogik och läs- och skrivsvårigheter. Vi har även redogjort för den funktionsinriktade musikterapin som metod.

Syftet med fo?ljande kvalitativa studie a?r att med hja?lp av intervjuer underso?ka la?rares arbete med och tankar om skolans va?rdegrund na?r det kommer till demokrati, fostran, ett ma?ngkulturellt samha?lle och ja?mlikhet. Fra?gesta?llningarna inkluderar a?ven en avsikt att studera hur undervisningen ga?r till, om denna enbart a?r planerad eller om de intervjuade la?rarna vittnar om icke planerade la?rsituationer. Metoden som anva?nds a?r semistrukturella intervjuer som sammansta?lls, transkriberas och analyseras genom att applicera Deweys teorier om intelligent action pa? resultatet.

Denna uppsats avser att studera framskrivningar om kön och barns subjektivitet, utifrån en samling texter som beskriver Reggio Emilia-filosofin och dess pedagogik. Med feministisk poststrukturalism och diskursanalys som teori och metod har jag i texterna sökt efter bland annat representationer, och utifrån dessa skrivit fram diskurser om barns subjektivitet respektive barn som könade subjekt. I materialet betonas en helhetssyn på barn, där barnet ses som ett kompetent, medskapande och unikt subjekt ? men studien visar också att flickor och pojkar som generaliserade grupper beskrivs som delvis olika, och att denna antagna olikhet ger anledning till exempelvis gruppindelning efter kön. Dessa framställningar uppfattar jag stå i spänningsförhållande till varandra: diskursen om barn som könade kan förstås som begränsande för vad som ryms i diskursen om barns subjektivitet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fyra So-lärare ser på sitt arbete för att elever med svenska som andraspråk ska nå målen i So och hur de ser på de resurser de har. Fyra lärare som arbetar i fyra olika kommuner har intervjuats om sin syn på sitt arbete och resurser. Lärarna arbetar i årskurs 4-6 med So och har elever med svenska som andraspråk i klassen. För att syftet med studien skulle uppnås formulerades en frågeställning:Hur beskriver läraren sitt arbete med att få elever med svenska som andraspråk att nå målen i So-undervisningen?Hur ser läraren på sitt samarbete med SVA-lärare, hemspråkslärare och föräldrar?En kvalitativ metod i form av en intervjustudie har används och resultatet av lärarnas egen syn på sitt arbete har sammanställts.

Vår uppsats har två syften. Det första syftet är att vi skall utveckla kunskaper om de olika teorier och metoder som används för läs- och skrivinlärning. Det andra syftet är att undersöka två klasser i två olika skolor för att se hur dessa skolor arbetar med läs- och skrivinlärning.I våra observationer mötte vi två skilda arbetssätt i de två klassrummen. Det som var gemensamt för de båda lärarna var att de utgick ifrån klassens behov och valde metoder som passar just deras klass. Deras val var erfarenhetsmässiga och inte i första hand baserade på teori..

Under åren 1946-1962 förändras Sveriges obligatoriska skolväsende i grunden. Hur såg lärarna på de frågor som rörde disciplinen i skolan och hur menade de att problemen hade uppstått samt hur skulle problemen lösas på både kort och på lång sikt. Analysen tar upp vad folkskollärarna debatterar om disciplinproblemen under 1950-talet till och med 1964. Analysen görs utifrån folkskollärarnas tidning och lärartidningen..

Studien syftar till att undersöka hur pedagoger i förskolor med olika pedagogiska inriktningar definierar barn i behov av särskilt stöd. Vi vill också ta reda på vilka faktorer som påverkar deras val av arbetssätt samt vilka barn som är berättigade till ett åtgärdsprogram. Vi har genomfört en kvantitativ studie med en enkät som instrument. Studien har genomförts på tolv förskolor med de för vår studie aktuella pedagogikerna. Enkäten innehåller 21 frågor.