Denna uppsats undersöker hur lagen om minoriteter och minoritetssprÄk, samt skrivningen i den nya bibliotekslagen frÄn 2014, om att de nationella minoriteterna Àr sÀrskilt prioriterade pÄ biblioteken, har pÄverkat arbetet gentemot samer i samiska förvaltningsomrÄden. För att ta reda pÄ detta har jag tittat pÄ och analyserat biblioteksplaner frÄn samiska förvaltningsomrÄden Jag har Àven genomfört fem kvalitativa intervjuer med bibliotekarier som arbetar pÄ folkbibliotek i samiska förvaltningsomrÄden. Analysen av biblioteksplanerna visade att i mÄnga fall var planerna inaktuella och kom till före den nya bibliotekslagen dÀr nationella minoriteter framhÄlls som prioriterad grupp. Genom att enbart tolka biblioteksplanerna kan man dra den slutsats att bibliotekslagens innehÄll inte pÄverkat folkbiblioteken i förvaltningsomrÄdena i nÄgon större utstrÀckning. Det faktum att de undersökta kommunerna var förvaltningsomrÄden för samiska verkar ha haft större inverkan pÄ bibliotekens arbete.

I detta arbete fördjupar jag mina kunskaper omkring elevernas svÄrigheter, kring dem matematiska begrepp och kring formuleringen av de olika textuppgifter som framkommer inom avsnittet algebra. HÀr ville jag ta reda pÄ om det Àr matematiska begreppen eller om det Àr formuleringarna i matematikuppgifterna som eleverna har svÄrt att förstÄ samtidigt som jag ville se vilka strategier som eleverna anvÀnder sig av nÀr de fÄr olika typer av uppgifter inom avsnittet algebra. De klasser som jag ska göra min undersökning pÄ Àr tvÄ Äk 1 klasser som gÄr handelsprogrammet. Detta medför att de lÀser matematik ?A kursen och hÄller pÄ med avsnittet som handlar om algebra och ekvationer.

Bakgrunden till denna uppsats Àr att tidigare forskning visat att elever lÀser annorlunda om det finns uppgifter kopplat till lÀsningen, vilket kan göra att det inte Àr texten som stÄr i fokus. Tidigare forskning har ocksÄ visat att tonÄringar inte lÀser lika mycket som yngre gör, samt att det Àr annat de söker och vill identifiera sig med i texten, de vill ha en utmaning och fÄ möjlighet att ompröva sina förestÀllningar. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka gymnasier elever pÄ teoretiskt inriktade programs instÀllning till skönlitteratur bÄde i och utanför skolan för att ta reda pÄ vilken roll sammanhang, plats, miljö och tidigare erfarenheter har för lÀsupplevelsen och om eleverna lÀser annorlunda om det finns uppgifter som skall besvaras.Metoden som anvÀndes var den kvalitativa intervjumetoden och det var 11 elever som intervjuades. Resultatet visade att det fanns ett intresse för texter och fiktivt berÀttande men att uppgifter inte alltid sÄgs som nÄgot positivt och att det kan vara lÀttare att komma i dialog med texten om lÀsning Àger rum mer förutsÀttningslöst; Att kunna identifiera sig med texten Àr viktigt pÄ sÄ sÀtt att lÀsaren vill kÀnna sig medskapande men det behöver inte vara sÄ att det lÀsta ska vara nÀra kopplat till egna upplevelser. Engagemanget för texten kan grundas pÄ handlingen, sprÄkets uppbyggnad och vilka frÄgeomrÄden som texten tar upp.

Denna studie ger en inblick i hur fo?retag och utvecklare planerar och genomfo?r testning i SharePoint idag och hur dessa uppfattas; om det finns problematik med detta eller inte. Ma?nga faktorer spelar in pa? hur testning planeras in i projekt och dessa har underso?kts och diskuterats. Vidare prioriteras ocksa? testningen av utvecklarna sja?lva na?r det finns planerad testningstid och vilka faktorer som spelar in pa? detta kommer studien att behandla.

Det finns en del forskning kring att flerspra?kiga elever inte na?r samma skolframga?ng som enspra?kiga elever. Syftena med studien var att studera om, och i sa? fall hur, sva- verksamheten skiljer sig a?t i teori och praktik pa? tva? ho?gstadieskolor, analysera skillnaderna i kursplanerna svenska och svenska som andraspra?k samt att studien ger en fingervisning om vilka mo?jligheter de flerspra?kiga eleverna pa? ovan na?mnda skolor har att na? samma skolframga?ng som elever som har svenska som modersma?l. Kvalitativ intervjumetod med semistrukturerade fra?gor har anva?nts fo?r att ta reda pa? sva-verksamhetens utformning.

Detta examensarbete behandlar hur man genom att anvÀnda en resonerande problemlösningsmetodik kan pÄverka elevers lÀrande och intresse. Den innefattar ocksÄ en studie om hur elever resonerar dÄ man arbetar med uppgifter som behandlar taluppfattning om brÄktal. Detta undersöks genom att jag har sammanstÀllt en lektionsserie dÀr elever resonerar kring uppgifter gruppvis och i helklass. För att mÀta huruvida frÄgestÀllningen kan besvaras har jag anvÀnt mig av ett flertal metoder innefattande observationer, enkÀter och intervjuer med bÄde elever och lÀrare. En tendens jag sett i materialet Àr att klassrumsatmosfÀren pÄverkar elevers instÀllning till den resonerande metodiken bÄde utifrÄn ett lÀrande- och intresseperspektiv.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förekomsten av de matematiska kompetenserna i lÀroböcker för Matematik A. Centralt i studien Àr de sex matematiska kompetenser, som Palm et al. (2004) analyserat fram ur de nationella styrdokumenten. Dessa kompetenser Àr: kommunikationskompetens, modelleringskompetens, resonemangskompetens, begreppskompetens, problemlösningskompetens och algoritmkompetens. För att nÄ syftet genomfördes en analys av uppgifter i tvÄ lÀroböcker för Matematik A.Undersökningens resultat visar att alla sex matematiska kompetenser finns representerade i lÀroböckernas uppgifter.

Sammanslutningar bildas fo?r att minska transaktionskostnaderna pa? marknaden, i fo?rhoppning om o?kad produktivitet. Fo?retagets uppgift a?r att generera o?kad vinst och aktiea?garva?rde, men separationen av a?gandet och kontrollen ger upphov till avvikande egenintressen inom fo?retaget. Ersa?ttning till VD:n och ledande befattningshavare blir ett instrument fo?r att koordinera gemensamma la?ngsiktiga intressen med aktiea?garna.

The aim of this master's thesis is to study what attitude public libraries in Sweden show towards video games. By using critical discourse analysis as both theory and method we analyse several texts emerging from a debate mainly discussed in blogs. Main topics in the debate are video games in the library, the purpose of the public library and Library 2.0. Our analysis focus on views expressed concerning the work and purpose of the public library, the librarian and the library user - and to identify the main visible discourses in the discussion.Our findings consist of two discourses representing two different views in the debate. We call these two discourses the general educational discourse and the interactive discourse.

SAMMANFATTNINGJag har i mina tidigare yrkesÄr i förskoleklass upptÀckt hur viktigt det Àr att barnen förstÄr de matematiska begreppen och har ord pÄ dem. De mÄste ges en möjlighet att tidigt fÄ utveckla en grundlÀggande taluppfattning. Syftet med min studie blev dÄ att undersöka hur elever med svag taluppfattning förstÄr subtraktion, som jag upplevt Àr den första svÄrigheten de stöter pÄ i matematiken. Jag ville ocksÄ undersöka om mitt sÀtt att kunna variera matematiken i subtraktion, skulle hjÀlpa eleverna att hitta en gynnsam tankeform. Jag gjorde min studie med en grupp pÄ 6 elever i Äk.

Mentorskapet Àr en stor del av lÀraryrket för mÄnga gymnasielÀrare. VÄr uppfattning Àr att mentorskapet mellan lÀrare och elev tenderar att fÄ otydliga grÀnser, Àven pÄ skolor dÀr det finns riktlinjer för mentorskapet, vilket gör det svÄrt för lÀraren att avgrÀnsa mentorsrollen. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka hur mentorskapet i gymnasieskolan kan se ut pÄ en skola dÀr det finns riktlinjer för verksamheten. Detta har vi gjort genom att besvara frÄgor om vad lÀrare i gymnasieskolan anser syftet med mentorskapet vara, vad de utför i egenskap av mentorer, vad de anser bör ingÄ i mentorskapet samt hur detta förhÄller sig till de riktlinjer om mentorskapet som finns pÄ ett utvalt rektorsomrÄde. Studien Àr kvalitativ och vi har anvÀnt oss av semi-strukturerade intervjuer som metod.

The aim of this Master?s thesis is to study various views of sponsorship in relation to public libraries as found within three cultural policy documents. The main objective is to discover which ideas are considered relevant in the partnership between the Swedish retail chain, ÅhlĂ©ns, and the children?s public library, ?Room for Children? (Rum för Barn). In 2005, ÅhlĂ©ns provided SEK3.14 million in sponsorship to ?Room for Children? at Kulturhuset in Stockholm.

Det finns drygt 300 professionella förlag i Sverige med regelbunden utgivning. I Litteraturutredningen 2012 slÄs fast att bÄde koncentrationen och integrationen har ökat pÄ den svenska bokmarknaden under de senaste Ären och den största aktören pÄ bokmarknaden Àr Bonnierförlagen. JÀttens monopolliknande stÀllning pÄ bokmarknaden ger emellanÄt upphov till en samhÀllsdebatt. Bonnierkritiker menar att Bonnierförlagens utgivning Àr begrÀnsad till sÀkra storsÀljare, vilket Àr ett hot mot mÄngfald och det fria ordet. Dessutom har Bonnier större möjlighet till marknadsföring jÀmfört med mindre förlag vilket i förlÀngningen gör att Bonnierböcker efterfrÄgas i större utstrÀckning.Ett intressant spörsmÄl Àr varför folkbiblioteken inte Àr involverade i denna debatt.

The subject of this thesis is the position of the story or activity rooms at the main libraries in SkÄne, a province in the south of Sweden. The questions that are asked and answered are: Which of the main libraries has a story room? What do the rooms look like? How are the rooms used? Which is the relation between the form and the function of the rooms? and, finally, How do the libraries themselves present and describe their story rooms?.

Bakgrunden till denna uppsats Àr att tidigare forskning visat att elever lÀser annorlunda om det finns uppgifter kopplat till lÀsningen, vilket kan göra att det inte Àr texten som stÄr i fokus. Tidigare forskning har ocksÄ visat att tonÄringar inte lÀser lika mycket som yngre gör, samt att det Àr annat de söker och vill identifiera sig med i texten, de vill ha en utmaning och fÄ möjlighet att ompröva sina förestÀllningar. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka gymnasier elever pÄ teoretiskt inriktade programs instÀllning till skönlitteratur bÄde i och utanför skolan för att ta reda pÄ vilken roll sammanhang, plats, miljö och tidigare erfarenheter har för lÀsupplevelsen och om eleverna lÀser annorlunda om det finns uppgifter som skall besvaras.Metoden som anvÀndes var den kvalitativa intervjumetoden och det var 11 elever som intervjuades. Resultatet visade att det fanns ett intresse för texter och fiktivt berÀttande men att uppgifter inte alltid sÄgs som nÄgot positivt och att det kan vara lÀttare att komma i dialog med texten om lÀsning Àger rum mer förutsÀttningslöst; Att kunna identifiera sig med texten Àr viktigt pÄ sÄ sÀtt att lÀsaren vill kÀnna sig medskapande men det behöver inte vara sÄ att det lÀsta ska vara nÀra kopplat till egna upplevelser. Engagemanget för texten kan grundas pÄ handlingen, sprÄkets uppbyggnad och vilka frÄgeomrÄden som texten tar upp.