Denna studies syfte är att undersöka och analysera hur socialsekreterare diskuterar könets betydelse i utredningsprocessen av ungdomar. För att kunna besvara syftet utfördes en kvalitativ Fokusgruppsintervju där fyra socialsekreterare diskuterade problematiken i ungdomsärenden. Utifrån en vinjettövning med fallbeskrivning av ett typiskt ärende diskuterade socialsekreterarna hur de tänker och agerar i dessa fall. Det ligger i studiens intresse att belysa om skillnader görs på grund av kön samt om förväntade föreställningar av kön har någon betydelse. Ur resultatet kunde det utläsas att vissa skillnader görs på grund av kön i utredningsprocessen.

"provet berör ju betyget, och sen göra bra ifrån sig" - en studie av hur elever i årskurs 5 uppfattar bedömning är en undersökning om hur elever erfar bedömning  i klassrummet. Studiens syfte är att ta reda på elevers uppfattningar och upplevelser kring bedömning och i vilka situationer de ser sig bli bedömda.Vår problemformulering är* Hur erfar elever bedömning i klassrummet?Vår problemprecisering är* När i klassrummet uppfattar elever att de blir bedömda?* Hur upplever elever att bli bedömda?Undersökningen genomfördes med hjälp av en Fokusgruppsintervju. Resultatet visar på skilda uppfattningar kring hur elever erfar bedömning. Studien har en fenomenografiskt inspirerad ansats.

Studiens syfte var att beskriva och analysera hur ungdomar anser att sociala medier påverkar identitet och socialt samspel ungdomar emellan. Genom en Fokusgruppsintervju har ungdomar kommit till tals och sinsemellan fått chansen att diskutera frågor kring sociala mediers påverkan på såväl, beteenden och delaktighet, som självbilden. Resultatet ger en bild av att sociala medier riskerar att få konsekvenser på ungdomarnas självbild och interaktion. Främst då fokus hamnat på att via sociala medier förmedla och upprätthålla bilden av sig själv som den perfekta, med dyr livsstil och sunda levnadsvanor. Vilket ungdomarna anser problematiskt, stressfullt och ångestladdat, den negativa påverkan är dock bara en sida och de sociala medierna framstår som viktiga arenor i ungdomars liv..

Syfte:  Syftet a?r att underso?ka diskrepansen mellan Karria?rcentrums och studenternas uppfattningar av Karria?rcentrums verksamhet. Detta fo?r att kunna sta?rka sin image, identitet och profil fo?r att o?ka deltagandet pa? fo?rela?sningarna.  Metod och empiri: Studien baseras pa? en kvalitativ underso?kning i form av enskild intervju samt Fokusgruppsintervju. De som studerats a?r Karria?rcentrum och studenter.

Syfte:  Syftet a?r att underso?ka diskrepansen mellan Karria?rcentrums och studenternas uppfattningar av Karria?rcentrums verksamhet. Detta fo?r att kunna sta?rka sin image, identitet och profil fo?r att o?ka deltagandet pa? fo?rela?sningarna.  Metod och empiri: Studien baseras pa? en kvalitativ underso?kning i form av enskild intervju samt Fokusgruppsintervju. De som studerats a?r Karria?rcentrum och studenter.

AbstraktGenom kvalitativa Fokusgruppsintervjuer analyseras AkzoNobels implementering av den nya interna varumärkesprofilen och dess anställdas åsikter cirka tre år efter början av projektet "One AkzoNobel". Detta är en fallstudie där studiens resultat bygger på ett intervjutillfälle med varje respondentgrupp. Uppsatsens syfte är att analysera hur mottagandet av budskapet har varit samt se hur lansering och implementering av den nya profilen fungerat. Studiens frågeställningar berör anställdas identifikation och upplevda mervärde av det nya interna varumärket. Studien tillämpar identitets- och mervärdes teorier inom varumärkesarbete som förklarar hur varumärken kan påverka.

Syftet med detta arbete är att undersöka tre lärares arbete med läsförståelse, samt se om de har förändrat sina undervisningsmetoder när det gäller läsförståelse efter den nya läroplanen Lgr 11. Jag har presenterat tidigare forskning och litteratur som behandlar ämnet läsförståelse. Studien utgår från Vygotskijs sociokulturella teori för inlärning. En central tankegång i denna teori är att barn utvecklas i samspel med andra och att den sociala omgivningen har en stor inverkan. Med hjälp av kvalitativa undersökningsmetoder, vilket innebär intervju och Fokusgruppsintervju, har jag tagit reda på lärarnas undervisningsmetoder gällande läsförståelse. Resultatet av studien visar att det har kommit material om undervisningsmetoder i läsförståelse som lärarna använder sig mer eller mindre.

Denna studie syftar till att o?ka fo?rsta?elsen fo?r fenomenet chefssto?d ur chefernas eget perspektiv. Med en induktiv ansats har detta gjorts genom en fallstudie pa? ett kommunalt hyresbolag. Vi utfo?rde kvalitativa intervjuer med nio linje- och mellanchefer samt organisationens VD.

Syftet med denna studie var att undersöka förskolepedagogers uppfattningar om storyline och detta arbetssätts effekt på barns lärande. Frågeställningarna i studien var: ?Varför väljer pedagogerna att arbeta med storyline som metod i förskolan??, ?Hur arbetar pedagogerna med storyline i sin förskola??, ?Vilka effekter på barns lärande ser pedagogerna i arbetet med storyline??.I studien gjordes kvalitativa intervjuer, närmare bestämt Fokusgruppsintervju, med fyra pedagoger i en kommun i norra Sverige. I studien var ett sociokulturellt perspektiv en viktig utgångspunkt, eftersom ett sådant förhållningssätt ligger i linje med arbetssättet storyline. Intervjuerna visade att pedagogerna har valt att arbeta med storyline eftersom många av läroplanens mål inryms i arbetssättet.

Syftet med vår uppsats är att utifrån ett feministiskt? och queerteoretiskt perspektiv kritisktgranska tvåsamheten samt försöka förstå polyamorösa förhållanden utifrån det omgivandesamhällets normer kring relationer.Polyamori ses i den här uppsatsen som långtidsförhållanden med betoning påkänslosam involvering och intimitet, i motsats till polygami har både män och kvinnormöjlighet att ha flera partner.Vi har analyserat empirin utifrån ett feministiskt- och queerteoretisktperspektiv.Uppsatsen är kvalitativ då vi utgått ifrån Fokusgruppsintervju som metod. Empirin haräven kopplats till tidigare forskning.Polyamori är en livsstil som löper en stor risk att betraktas som kontroversiell dåtvåsamhet är en mycket dominerande norm i det västerländska samhället. I analysen av vårempiri framkom två centrala teman; motstånd och att inte passa in. Vi kunde se att vårainformanter hade olika strategier för att hantera omgivningens reaktioner och förväntningar.En strategi var att förstärka de föreställningar som omgivningen har och på så sätt användasig av polyamori som en ?chockfaktor?..

Syftet med denna studie var att undersöka förskolepedagogers uppfattningar om storyline och detta arbetssätts effekt på barns lärande. Frågeställningarna i studien var: ?Varför väljer pedagogerna att arbeta med storyline som metod i förskolan??, ?Hur arbetar pedagogerna med storyline i sin förskola??, ?Vilka effekter på barns lärande ser pedagogerna i arbetet med storyline??.I studien gjordes kvalitativa intervjuer, närmare bestämt Fokusgruppsintervju, med fyra pedagoger i en kommun i norra Sverige. I studien var ett sociokulturellt perspektiv en viktig utgångspunkt, eftersom ett sådant förhållningssätt ligger i linje med arbetssättet storyline. Intervjuerna visade att pedagogerna har valt att arbeta med storyline eftersom många av läroplanens mål inryms i arbetssättet.

Detta är en kvalitativ studie som ämnar studera hur unga män kan uppfatta manliga ideal samt förhålla sig till dessa. Studien genomfördes genom Fokusgruppsintervju med bilder som hjälpmedel och har därefter analyserats utifrån en tematisk innehållsanalys. Materialet har genom Connells teorier om den hegemoniska manligheten analyserats och delats in i fem olika teman som behandlar kropp, sexualitet, självförtroende, familj och ambivalens. Genom dessa teman identifierades hur fokusgrupperna tydligt beskriver bilden av idealmannen som en ung, stark, vacker, sexuellt aktiv, muskulös man med ett gott självförtroende. Deltagarna i fokusgrupperna identifierar sig med denna idealbild och upprätthåller därigenom de hierarkier som finns män emellan.

Sedan den första skolsköterskan anställdes 1919 i Stockholm har skolsköterskorna bedrivit ett hälsofrämjande arbete på olika sätt. På senare år har hälsobesöket med elevhälsosamtalet hamnat i fokus och detta arbete syftar till att beskriva skolsköterskornas uppfattning om elevhälsosamtalet i grundskolan och på gymnasieskolan. En Fokusgruppsintervju med fem skolsköterskor från Göteborg genomfördes och materialet bearbetades fenomenografiskt i en pilotstudie. Resultatet presenterades som tre huvudkategorier: ?Att använda en strategi?, ?Att skapa en relation? och ?Att utvärdera?.

Syfte:  Syftet a?r att underso?ka diskrepansen mellan Karria?rcentrums och studenternas uppfattningar av Karria?rcentrums verksamhet. Detta fo?r att kunna sta?rka sin image, identitet och profil fo?r att o?ka deltagandet pa? fo?rela?sningarna.  Metod och empiri: Studien baseras pa? en kvalitativ underso?kning i form av enskild intervju samt Fokusgruppsintervju. De som studerats a?r Karria?rcentrum och studenter.

Synen på föräldrar med lindrig utvecklingsstörning har förändrats över tid. Den utveckling som skett har lett till att normaliseringsprincipen förutsätts gälla när människor med lindrig utvecklingsstörning blir föräldrar. Syftet med vår uppsats var att undersöka hur socialsekreterare förstår och arbetar med föräldrar som har en lindrig utvecklingsstörning där de misstänker att deras barn far illa. Vi har genomfört en kvalitativ studie i form av en Fokusgruppsintervju med fem socialsekreterare som arbetar med utredning av barn. Resultatet visade på att socialsekreterarna upplever att föräldrar med lindrig utvecklingsstörning har vissa svårigheter i sin föräldraförmåga - som vilka föräldrar som helst.