Detta examensarbete har utförts åt Banverket Norra Banregionen, Investeringssektionen i Luleå. Syftet med arbetet var att med hjälp av lakförsök undersöka metallers lakningsbenägenhet och miljöpåverkan hos banvallsmaterial som innehåller järnsand. Banvallarna kan vara en källa till spridning av föroreningar. De innehåller föroreningar som t ex rester från oljor, tungmetaller, bekämpningsmedel och impregneringsmedel. I banvallarna har olika typer av slagg bl.a.

Den här uppsatsen handlar om de odefinierade rummen i staden. Det är mellan det strukturerade och planerade i staden som dessa rum återfinns. Det är de övergivna, överblivna och till synes ?tomma? ytorna vilka är svåra att definiera då de inte svarar mot någon speciell funktion. Målet är att, genom litteraturstudier, ta reda på vilka värden de här rummen kan ha för människan i staden.

Fritidsodling är ett stort intresse i Sverige och det odlas trädgårdsväxter både för prydnad och för konsumering. Det finns ett stort antal skadedjur som kan förstöra växterna och reducera skörd. Denna litteraturstudie undersöker om det finns trädgårdsväxter som kan påverka skadedjuren negativt. Det ska göras genom att repellera/reducera skadedjuren, attrahera nyttodjur eller påverka odlingsmiljön och därmed stärka trädgårdsväxter att bättre motstå ett angrepp. Trädgårdsväxter som inte är typiska för skadedjuret att angripa kan förvilla dem genom att maskera värdväxtens lukt och därmed registrerar inte skadedjuret trädgårdsväxten. Utöver att maskera lukt kan vissa trädgårdsväxter även utsöndra flyktiga kemikalier som verkar motbjudande för skadedjuren och vara repellerande.

Feromoner är substanser som används vid kemisk kommunikation mellan individer av samma art. Hos häst har ännu inga feromoner identifierats men studier gjorda i Litauen tyder på att kresoler, ämnen som bildas i tarmen vid nedbrytning av bland annat aminosyror och som utsöndras via urin och avföring, kan ha feromon effekt hos häst.Syftet med detta examensarbete var att undersöka förekomsten av kresoler och andra substanser i urin och brunstsekret från ston i östrus med hänsyn till variation mellan dagar i brunst och mellan provmaterial.Prover samlades in från 8 ston under 10 brunster och vid tre tillfällen från ston i diöstrus. Uppsamling av flyktiga substanser från urin- och sekretproverna gjordes med ?Solid Phase Micro Extraction? (SPME). För separering och identifiering av substanserna användes gaskromatografi och masspektrometri.

Sedan införandet av bredverkande insekticider har frukträdsspinnkvalster, Panonychus ulmi orsakat skada på äppelodlingar i stora delar av den tempererade världen. Kemiska acaricider utvecklades först som en lösning, men deras höga toxicitet och kvalstrens förmåga att bilda resistens har gjort dem omoderna. En lösning på problemet är sprutning med oljeemulsioner, som främst har en fysikalisk verkan. Oljorna tillverkas av antingen mineraloljor eller vegetabilisk oljor och används traditionellt till bekämpning av övervintrande ägg på våren. För att bekämpningen ska vara effektiv krävs dock att den utförs när äggen är som känsligast. Äggen hos P. ulmi blir känsligare ju närmare kläckning de befinner sig.

I denna uppsats utreds varumärkesrättens tillämpning på domännamnstvister i USA och Norden. Frågan om denna tillämpning är enhetlig med den traditio-nella varumärkesrätten, och om denna traditionella rätt är tillräcklig eller lämp-lig för att hantera domännamnstvister, belyses.Det grundläggande syftet inom både nordisk och amerikansk varumärkesrätt är skyddandet av konsumenter genom förhindrandet av användning av förväx-lingsbart varumärke, och skyddandet av det upparbetade värdet i välkända va-rumärken. Trots rättsenhetlighet inom dessa två läror har USA också utvecklat en lära om initial intresseförväxling, vilket inte finner någon motsvarighet i Norden. Denna lära fokuserar på risken för en förväxling före köpet som skingras innan detta genomförs.Domännamn finnes vara lätta att registrera och ha en särskiljande funktion lik-nande varumärkens. Detta har lett till ett antal domännamnstvister i främst USA, men även Danmark har haft flertalet dylika tvister.

Metan (CH4) är en växthusgas som bildas vid bland annat idisslarnas foderomvandling. Metan bidrar till den globala uppvärmningen samtidigt som det utgör en energiförlust för idisslaren. Syftet med den här studien var att undersöka hur mycket metan det bildas med olika andelar grovfoder i foderstaten. Grovfodret utgjordes av gräsensilage, baserat på timotej och ängssvingel (omsättbar energi 11,5 MJ/ kg torrsubstans (ts)) som är ett typiskt fodermedel i svensk mjölkproduktion. I denna studie användes svavelhexafluorid (SF6) som spårgas för att mäta metanproduktionen.

Ett av de vanligaste fodermedlen hos jordbrukare i Kampala är drav, en biprodukt vid ölframställning. Hög efterfrågan, dyr transport samt dålig lagringskapacitet leder till att tillgången på drav begränsas. Ett sätt att lagra drav och således förbättra tillgängligheten är genom ensilering. Denna studie genomfördes som en Minor Field Study, och var en del i ett projekt mellan SLU och Makerere University, ?feed for livestock in urban/peri-urban areas of Kampala?.

Bakgrund: Studier på energi- och näringsintag hos gravida kvinnor har tidigare utförts i Kenya i vilka det framkom ett otillräckligt intag av makro- samt mikronutrienter. Graviditet medför ett ökat behov av energi såväl som näringsämnen. Afrika är den kontinent med störst förekomst av HIV, där främst fertila kvinnor drabbas. Malnutrition påverkar utvecklingen av HIV genom att försvaga immunsystemet, öka infektionskänsligheten samt påskynda progressionen av HIV till AIDS. Obstetriska och neonatala faktorer hos malnutrierade kvinnor påverkas dessutom ytterligare vid förekomst av HIV.Syfte: Syftet med studien var att undersöka och jämföra energi- och näringsintag samt livsmedelsval hos HIV- positiva samt HIV- negativa gravida kvinnor på Kinondo Kwetu Clinic, Kenya.Metod: 35 stycken HIV- positiva samt 35 stycken HIV-negativa gravida kvinnor ingick i studien.

Det svenska taktiska radiosystemet (TARAS) bygger på en tekniskt liknande arkitektur som NATOs system JointTactical Information Distribution System/Multifunctional Information Distribution System (JTIDS/MIDS). JTIDS/MIDShuvudsakliga tjänst är den taktiska datalänken link 16. En avsikt med uppsatsen är att visa på vilka likheter ocholikheter som finns mellan dessa två radiosambandssystem ur ett tekniskt perspektiv. På grundval av dessa likheteroch olikheter studeras hurvida det finns någon internationell anpassningsförmåga av TARAS-systemet motJTIDS/MIDS-systemet. En anpassningsförmåga som syftar till interoperabilitet för svenska flyg- och sjöstridskraftergentemot NATO.

Luleå tekniska universitet har sedan låang tid tillbaka bedrivit forskning inom tribologi på institutionen föor teknikvetenskap och matematik. I samband med forskning inom transmissionsförluster öppnades möjligheter för ett examensarbete då en testrigg skulle konstrueras. Arbetet är utfört på Tribolab vid Luleå tekniska universitet och Vicura AB har bidragit med sitt kunnande inom transmissioner samt fertalet komponenter. Dess huvudsakliga syfte och mål är att genom utveckling av en testrigg möjliggöra studier av driftsförhållanden i ett kuggingrepp, mäta förluster i ett kuggingrepp och fastställa vilka tribologiska komponenter som presterar främst. Den ska också användas till att skilja på tomgångsföruster samt förluster som ökar med pålagt moment.I begynnelsefasen av examensarbetet gjordes en litteraturstudie om vad som finns i dagsläget inom området.

Endast ca 25 procent av de villapannor som eldas med ved uppfyller de utsläppskrav som Naturvårdsverket föreslagit ska gälla. Pannorna har en medelålder på ca 25 år, men trots det är utbytestakten väldigt låg. De omoderna pannorna släpper ofta ut bortåt 100 gånger mer flyktiga kolväten och 50 gånger så mycket partiklar och polyaromatiska kolväten som moderna pannor med ackumulatortank. Det här projektet syftar till att undersöka om en teknikupphandling kan bidra till att förbättra situationen. Många av de gamla pannornas konstruktion tar inte hänsyn till vedens sätt att förbrännas.

EU har som mål att år 2020 ha minskat utsläppen av växthusgaser med 20 % och ökat andelen förnyelsebar energi till 20 %. I Sverige är andelen fossilt bränsle som förbränns ca 30 %. Denna studie syftar till att utreda om termokemiskt behandlade biobränslen kan ersätta de kommersiella fossila bränslena. Resultatet har nåtts med simulering i programvaran Fuelsim och insamling av experimentella data.  En simulering ska påvisa om syreberikning gynnar bränslena och experimentella data används för att se vilka problem som finns för respektive bränsle.

Detta examensarbete har bedrivits distribuerat vid Luleå tekniska universitet samt i Göteborg på konsultfirman Caran som ett produktutvecklingsprojekt. Uppdraget var att utifrån en kravspecifikation utveckla en testrigg för att utföra mätningar på däckfriktion mot vinterväglag, detta som en följd av att däcktillverkaren Michelin och Luleå tekniska universitet nyligen startat ett samarbete. Tanken med att utveckla testriggen är att avdelningen maskinteknik på Ltu, Luleå tekniska universitet, skall erhålla de grundliga kunskaper om hur ett däck fungerar med alla dess ingående parametrar för att sedan leda arbetet till nästa nivå. Examensarbetets mål var att utveckla en testrigg som möjliggör snabba tester av däck samtidigt som väglaget skall kunna karakteriseras. Syftet med att utveckla testriggen är att kunna utvärdera vilken typ av däck som passar bäst för det väglaget som råder för dagen och att finna sambandet mellan väglagets egenskaper t.ex.

I takt med ökande mjölkproduktion hos dagens mjölkkor ökar också energibehovet vilket ställer stora krav på utfodringen. En stor andel kraftfoder i foderstaten kan ge upphov till en pH-sänkning i vommen och subakut vomacidos (SARA) kan uppkomma. Syftet med den här litteraturstudien var att ge en översikt över vad SARA är, vilka orsakerna är, vilka följder det kan få med särskilt fokus på fång, samt hur man kan förebygga utvecklingen av SARA. Vid utfodring med en hög andel kraftfoder bildas stora mängder flyktiga fettsyror, VFA, som kan ge upphov till en pH-sänkning om bildandet av VFA överstiger absorptionen från vommen, och SARA kan därigenom uppkomma. Vid utfodring med en högre andel kraftfoder anpassas vommens slemhinna och blir större och får därmed en större absorptiv förmåga. Vid ett snabbt byte går denna anpassning dock inte alltid tillräckligt snabbt vilket kan ge upphov till att pH sänks. Även vommens mikroflora förändras vid utfodring med en större andel kraftfoder. I samband med SARA kan olika kliniska symptom ses.