Buller från vindkraft är en viktig begränsande faktor för utbyggnaden. Syftet med denna studie var att genom djupintervjuer undersöka hur närboende vid en nyetablerad stor vindkraftpark i skogsterräng upplever ljudet och andra förändringar i miljön. Intervjuer gjordes med elva personer i närheten av vindkraftparken Jädraås i Gästrikland med 66 verk. Beräknad ljudnivå vid deltagarnas hus är mellan 33 och 42,5 dB(A). Resultatet av en tematisk analys, visade att upplevelsen av ljudet kan vara kopplad till ljudnivån, vindriktningen, förväntningar på ljudmiljön och ljudkänslighet.

En nyproduktion av en bro eller ett brobyte medför inte sällan både direkta och indirekta störningar för de trafikanter som färdas i anslutning till brobygget. Störningarna kan vara förhindrad framkomlighet, köer och förseningar, förlängda körsträckor där en alternativ förbifartväg är nödvändig. Ökade emissioner och utsläpp etc. Indirekta störningar orsakas t ex av transporter av materiel till byggarbetsplatsen, en ökad trafikbelastning på närliggande vägar mm. Sammantaget medför dessa störningar merkostnader för trafikanterna.

I denna rapport redovisas ett examensarbete för högskoleingenjörer inom produktutveckling med inriktning industriell design. Arbetet är utfört på företaget Mase Brush AB i Eskilstuna och innefattar produktutveckling av ett kassettborstsystem. Kassettborstsystemet används till att sopa bort snö från flygbanor samt för att ta bort eventuella gummirester och smuts under sommaren.  Problemet studenterna fick baserades på en hypotes som skulle bevisas. Därefter har studenterna utvecklat ett koncept som löser problemet. Hypotesen innefattar teorier om en så kallad fläkteffekt som gör att ett luftdrag skapas som drar med sig snö till fel sida av systemet. Detta gör att flygbanorna inte blir helt fria från snö. Studenterna har bevisat hypotesen med hjälp utav enklare datasimuleringar samt tillverkat en prototyp som tester utförts på.

Föreliggande arbete har utförts på Flygfrakt AB som ligger vid Landvetters Flygplats någramil öster om Göteborg. Företaget är ett av Sveriges största enskilda transportföretag.Uppgiften som tilldelades var att göra en kostnadskalkyl angående transporten Flygfrakt utförför Ericsson i Borås som innefattar transport av telekomutrustning från Ericssons lager tillHuddinge.Syftet med arbetet förutom att göra en kostnadskalkyl är att se över vad som kan göras för attreducera kostnader för den aktuella rutten. Kalkylen kan också bli en standardrutin för hurkostnadskalkylering för andra åtagande av godstransporter.Inledningsvis genomfördes en litteraturstudie i det aktuella ämnet för att få en bred bas somunderlag. Vidare intervjuades VD: n för Flygfrakt AB angående det aktuellatransportuppdraget och dess kostnader. För att få kompletterande information gjordes ävenintervjuer med administrativ personal och förare.Efter analysen framkom förbättringsförslag som skulle reducera kostnader.

Denna rapport är ett resultat av ett examensarbete på Mälardalens Högskola inom Industriell Design, PPU304. Examensarbetet utfördes under en tioveckorsperiod under vårterminen 2015 och motsvarar 15 hp. Uppdragsgivaren är AB Grällsta Plåt & Smide och examensarbetet går ut på att utveckla en korg som ska sitta fast i en lyft som sitter monterad på en flygplanstrappa. Flygplanstrappan är något som utvecklas parallellt med den så kallade korglyften, och det är endast denna trappa som kommer att utnyttja den. Köparen till denna korg är Swedavia AB som driver tio Flygplatser i Sverige, däribland Arlanda och Stockholm-Bromma Flygplats.

Målet är att identifiera och ge fullständiga åtgärdsförslag på energieffektiviseringar för att minskaenergianvändningen med 25 % och därmed uppnå kraven för Green Building. De fullständigaåtgärdsförslagen ska redovisa ekonomi-, miljö- och hälsoaspekter.För att uppnå syftet med examensarbetet har ett konsekvent tillvägagångssätt använts för attidentifiera potentiella energieffektiviseringar för Smaland Airport. Med hjälp av den bakomliggandestudien ?Energieffektiviseringar Smaland Airport 2010-2011? analyserades kartläggningen avFlygplatsens system och processer.Den totala energibesparingen för Smaland Airport uppgår till 646,1 MWh eller 22,04 % vilket fallerinom ramen för Sveriges klimatmål med en sänkt energianvändning på 20 % fram till och med 2020från 2008 års nivå. För att uppnå denna besparing krävs investeringar på 2,78 Mkr.

Dagens storFlygplatser liknar allt mer städer i miniatyr med än mer komplexa fysiska strukturer än tidigare och en mängd olika flöden och funktioner som inte alltid är kopplade till flygresandet i sig, vilket ställer krav på allt mer planering och samordning av Flygplatsens olika delar. I detta examensarbete i fysisk planering på mastersnivå vid Blekinge Tekniska Högskola kommer undertecknad att studera tre nordiska storFlygplatsers gestaltning, fysiska strukturer och hur dess olika flöden samordnas rumsligt. De Flygplatser som har valts ut för studien är Gardemoen norr om Oslo, Arlanda norr om Stockholm samt Kastrup i sydöstra Köpenhamn. Tonvikten i arbetet kommer att läggas på terminalens utformning och gestaltning då denna har en central roll för Flygplatsens primära funktion, att hjälpa människan flyga..

Snöröjningen och isbekämpningen på Kallax Flygplats i Luleå sköts idag med hjälp av plogning, sopning, borstning med stålborstar och användning av isbekämpningsmedel som Urea. Det är en väldigt kostsam verksamhet och även miljöbelastande då Urea har en gödande effekt på sin omgivning. Det här examensarbetet undersöker ett alternativt sätt att hålla banan fri från snö och is. Genom att lägga ner rör i asfalten och i dessa rör cirkulera varmt vatten kan man värma upp banan så att den fallande snön smälter. Värmen utgörs av spillvärme som lagras i ett bergvärmelager från inköpstillfälle till användning, dvs från sommar till vinter.

Regionala Flygplatser har idag svårt att nå lönsamhet enbart baserat på trafikavgifter från flygbolagen. För att få bukt med detta problem behöver Flygplatserna få inkomster från andra delar av Flygplatsens komplexa verksamhet. Vi har därför fått i uppdrag av Luftfartsverket att undersöka om regionala Flygplatser framgångsrikt kan arbeta med att skapa lojalitet hos sina resenärer vilket kan vara en tänkbar utväg för att öka inkomsterna. Vår frågeställning är därför: Hur ser en regional Flygplats förutsättningar och strategiska möjligheter ut för att göra resenärer lojala? För att besvara denna frågeställning har vi studerat befintlig litteratur som berör flygbranschen och lojalitet.

Syftet med vår magisteruppsats är att undersöka kunders förväntningar på butiksutbudet i förhållande till en plats som från början inte varit ämnad för handel av varor och tjänster men som nu är under förändring.Vi har använt oss av en kombinerad strategi. Detta innebär att vi kombinerat en kvantitativ enkätundersökning som genomfördes under tre dagar på en flygbuss mellan Helsingborg och Ängelholm med tre stycken kvalitativa telefonintervjuer som vardera tog mellan 15-20 minuter. Vi analyserar vårt empiriska material ur ett kvalitativt perspektiv.Denna magisteruppsats grundas främst på teorier om förväntningar och föreställningar som påverkar dessa, samt platser. Vi använder oss av begrepp som förväntningsdynamik, plats och ickeplats. Teorikapitlet utmynnar sedan i en modell baserad på dessa teorier.Vi har kunnat visa att Flygplatsen som plats starkt påverkar flygresenärernas förväntningar.

Inom tjänstemarknadsföringen är det viktigt att företaget har bra relationer till sina kunder som gör att kunderna vill köpa tjänsten av företaget igen. För att tjänsteföretaget ska få långsiktiga relationer med sina kunder är det viktigt att kunden upplevde mötena mellan företaget och kunden som positiva under det att tjänsten utfördes. Mötena mellan kunden och företaget benämndes även som företagets interaktiva marknadsföring. Syftet som vi hade med den här uppsatsen var därför att se på hur tjänsteföretag arbetar med de olika möten som uppstår när kunden upplevde tjänsten. För att kunna undersöka hur kunden uppfattar de möten som kunden har med företaget valde vi att göra fallstudier på två företag på Umeå Flygplats.

Dagens storFlygplatser liknar allt mer städer i miniatyr med än mer komplexa fysiska strukturer än tidigare och en mängd olika flöden och funktioner som inte alltid är kopplade till flygresandet i sig, vilket ställer krav på allt mer planering och samordning av Flygplatsens olika delar. I detta examensarbete i fysisk planering på mastersnivå vid Blekinge Tekniska Högskola kommer undertecknad att studera tre nordiska storFlygplatsers gestaltning, fysiska strukturer och hur dess olika flöden samordnas rumsligt. De Flygplatser som har valts ut för studien är Gardemoen norr om Oslo, Arlanda norr om Stockholm samt Kastrup i sydöstra Köpenhamn. Tonvikten i arbetet kommer att läggas på terminalens utformning och gestaltning då denna har en central roll för Flygplatsens primära funktion, att hjälpa människan flyga..

Warszawa är en stad som ständigt förändrats av historiska händelser, den viktigaste har kanske varit andra världskriget. I slutet av kriget var cirka 90% av staden jämnad med marken. Återuppbyggnaden under efterkrigstiden var under sovjetisk influens och det ledde till en på många sätt ofördelaktig fysisk struktur och därmed transportstruktur. Sedan järnridåns fall år 1989 utvecklas Polen och Warszawa på marknadsekonomiska premisser, vilket har lett till andra typer av problem såsom en starkt rotad ?bilist-kultur?.

Syftet med mitt examensprojekt har varit att genom min designprocess försöka arbeta fram en terminalmöbel där Flygplatsen har stått i fokus då det fungerat som min tilltänkta kontext. I min möbel har jag även försökt tillämpa det formspråk som finns hos flygplan, för att på så sätt försöka skapa en möbel som är väl anpassad för sin tänkta kontext.Genomgående i hela projektet har hållbarhet, vardagens estetik samt användning varit centrala begrepp då dessa var de tilldelade ledord som vi fick i början av projektet.I processen arbetade jag först fram tre olika idékoncept som jag valde att kalla ?väskor med sittyta?, modulmöbler samt flygplansinspirerade möbler. Av dessa tre valde jag sedan att gå vidare med de flygplansinspirerade möblerna.Förutom användandet av metoder så som observationer på Kalmar Airport, Arlanda Airport samt Helsingfors Airport, ITK (Identity Tool Kit), Stateboard och Futureboard, för att på så sätt beskriva min syn på dagens terminalmöbler. Så har jag även för att stärka min möbels utformning gjort research på olika typer av sittställningar som är anpassade vid olika typer av användning.

Vid idrifttagning av banljussystemet på Bana 3, Arlanda Flygplats, uppstod vissa driftsproblem. Problemen yttrade sig så att de regulatorer, så kallad CCR (Constant Current Regulator), som försörjer informations- och anvisningsskyltar, löste ur för framförallt överström. Det berodde på att kretsen var ovanligt oscillativ. Problemen uppstod enbart på de kretsar som hade skyltar som last. Som belysning i skyltarna används lysrör.