Könsroller är något som barn i tidigt ålder lär sig av föräldrar och samhället. Kulturella processer påverkar de samhällen vi lever i. Syftet med studien var att undersöka hur flickor och pojkar berättar och tänker om leken, sin egen och det andra könets samt studera om det finns kulturella skillnader mellan flickors och pojkars lek. Sexton barn, 8 flickor och 8 pojkar, i åldern fem till sex år intervjuades. Fyra flickor samt fyra pojkar kom från en svensk kultur.

Uppsatsen behandlar skolelevers talade språk och de olika språkliga varieteter som elever använder i skolan beroende på undervisningssituation. Utgångspunkten är hypotesen att det talade språket skiljer sig mer eller mindre beroende på skolämne. Jag har därför följt två olika klasser under sammanlagt 12 idrotts- och SO-/svensklektioner för att ta reda på hur elevernas talade språk skiljer sig mellan praktiska och teoretiska skolämnen. Det ligger även i mitt intresse att undersöka om och i sådana fall hur flickors och pojkars språk skiljer sig åt. I uppsatsen behandlas även hur eleverna ställer och besvarar frågor.

Studien syftar till att undersöka hur pojkars läsning i mellanåldern (9-12-åringar) ser ut och visa hur man i skolans arbete kan främja denna. Metoden som används är kvalitativ, med empiri inhämtad från intervjuer med lärare och elever. Analysen görs ur ett genusvetenskapligt perspektiv, som ett möjligt alternativt synsätt till det biologiska, där skillnader mellan könen ses som av naturen givna och därmed svårare att påverka.Resultatet indikerar att pojkar överlag har en mer negativ inställning till läsning och skrivning än vad flickor har. Ur ett genusperspektiv kan en bidragande orsak vara att det anses omanligt att läsa, och att denna fördom påverkar pojkarnas inställning till läsandet. Pojkars egna reflektioner pekar också på att de prioriterar andra aktiviteter som datorspelande och fritidsaktiviteter före läsning.

Syftet med detta arbete var att ta reda på vad några muslimska flickor på grundskolans senare år, samt några lärarstudenter vid Malmö högskola, anser om muslimska flickors icke-deltagande i idrottsundervisningen och i sex- och samlevnadsundervisningen. Vi undersöker även mötet mellan religionsfrihet och skolplikt. För att ta reda på detta har vi valt att göra intervjuer med sex lärarstudenter vid Malmö högskola samt fem muslimska flickor på grundskolans senare år, vilka tolkas hermeneutiskt. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att lärarstudenterna anser att skolplikten är gällande, och att om eventuella konflikter skulle uppstå, bör de lösas genom diskussion med eleven i fråga, samt föräldrar för att komma fram till en kompromiss som kan passa alla parter. De muslimska flickorna menar att de inte upplever några motsättningar mellan religionsfriheten och skolplikt, då skolan redan anpassat sig för att tillmötesgå alla. Vi har också uppfattat att lärarstudenterna anser att konflikt mellan religionsfrihet och skolplikt inte är vanligt.

Idrottsrörelsen är den största och mest livskraftiga folkrörelsen i Sverige. Prestationsförmågan och kraven har ökat inom idrotten och det pågår en ständig jakt efter nya talanger. Många, oavsett idrott, tränar väldigt mycket och på ett likartat sätt, men får sällan någon feedback på träningseffekten. Fysprofilen kan hjälpa till att optimera och styra träningen rätt genom att identifiera varje individs fysiska förmåga. Löp- och snabbhetskraven i lagsporter karaktäriseras mer av riktningsförändringar än av löpning rakt fram.

Syfte med denna studie är att få ta del utav årskurs 9:ors åsikter och framför allt attityd gentemot de obligatoriska ämnen som ingår i den svenska grundskolan. Den metod jag använt mig utav i studien är en enkät studie. Sammanlagt är det 94 stycken högstadieelever som besvarar denna enkät. Av dessa är 63 pojkar och 31 är flickor. Resultatet visar att elever i relativ stor utsträckning har en mycket god uppfattning om hur de ser på skolans ämnen och vad dessa ämnen har för betydelse för just dem.

I studien undersöks om det finns något samband mellan kön och hurförfattarens åsikter uttrycks i elevtexter. Kvantitativa metoder användsför att undersöka den relativa användningen av adverb med förstärkandefunktion av författarens åsikt, eller direkt kommenterande adverbsom uttrycker åsikt. Materialet som används för undersökningen äruppsatser i svenska från det nationella provet i svenska. De statistiskaresultaten visar att flickornas texter innehöll färre förstärkande elleråsiktsut-tryckande adverb jämfört med pojkarnas texter. Den individuellavariationen är stor, men det finns en klar tendens att pojkarna använderfler förstärkande uttryck än vad flickor gör i sina texter.

Studiens syfte är att, utifrån ett genusperspektiv, studera vad pojkar respektive flickor leker i förskolan. Förskolans läroplan betonar vikten av det jämställdhetsarbete som ständigt ska pågå i förskolan. Vidare ska barn i förskolan inte påverkas av de traditionella könsroller som råder i samhället. I litteraturgenomgången presenteras relevant litteratur gällande genus och lek i förskolan. Tidigare forskning beskrivs liksom genusteori, som är utgångspunkt för studien.

Syftet med den här C-uppsatsen i Pedagogik med didaktisk inriktning är att undersöka om flickor i gymnasiet kan identifiera sig med innehållet i några läroböcker i gymnasiekursen Historia A. Syftet mynnar ut i två delfrågor och den första är: hur presenteras kvinnan i några läroböcker i Historia A? Det leder oss till den andra frågan: presenterar dessa läroböcker kvinnor på ett sätt som kan ge underlag för flickornas historiemedvetande och identitet? För att kunna ge svar på dessa frågor har jag med utgångspunkt från forskningen tagit ställning för att det finns en relation mellan historiemedvetande och identitet. Jag har undersökt tre läroböcker i historia för gymnasiet och använt mig av textanalys och Säfströms (1999) metod med inläsning och utläsning. I bearbetningen av resultatet har jag använt frågor inspirerade av Skolverkets (2006) rapport samt utgått från Jensens (1997) teori om historiemedvetande som identitet.Resultatet av studien visar att det finns stora brister i läroböckernas innehåll.

Syftet med studien var att ge en bild av hur problematiken kunde se ut för flickor med AD/HD samt hur professionella inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) resonerade kring detta. Vidare var syftet att undersöka vilka insatser BUP kunde erbjuda dessa flickor.Empirin bestod av tre delar, en litteraturstudie, en mindre registerstudie, som kartlade förekomsten av flickor med AD/HD-diagnos inom BUP i Stockholms län, och en kvalitativ intervjustudie med tre psykologer och en läkare, alla verksamma inom BUP i Stockholm. Studiens vetenskapliga position var hermeneutisk och resultaten analyserades utifrån ett feministiskt perspektiv och ett genusperspektiv. Resultatet visade att kunskapsläget kring flickor med AD/HD idag var bristande. Både forskning och litteratur kring ämnet samt intervjupersonernas utsagor visade att flickor med AD/HD ofta uppvisade andra symptom än pojkar.

Syftet med studien är att belysa skillnader mellan pojkars och flickors olika skriftspråk mot bakgrund av en djupanalys av elevtexter skrivna av två klasser i år sex. Totalt antal texter att analysera blev 49, varav 28 var skrivna av flickor. Texterna skrevs utifrån en detaljrik bild för att, till studien, få ett material att analysera och redovisa som kunde svara mot vårt syfte. I studien undersöks i vilken mån pojkar respektive flickor använder första person singular samt i vilken utsträckning de beskriver olika relationer i sina texter. Resultatet av studien, som behandlade första person singular, visade på en skillnad mellan de två grupperna, alltså inte mellan pojkar och flickor.

Vi har i vår undersökning fokuserat på barns utelek på en skolgård i Skåne. Syftet med vår undersökning var att studera vilka lekar som förkommer ute på en skolgård och hur barn använder miljön i sina lekar. Undersökningen är delvis gjord utifrån ett genusperspektiv, d.v.s. hur pojkar respektive flickor leker utomhus. Likaså pedagogens roll ute på skolgården ingår i undersökningsområdet.

ABSTRACTOur work deals with antisocial behavior among elementary school students between 7 and 16years in the school environment. The aim of our study was to examine how school personnelare experiencing antisocial behavior among students from a gender perspective. We were alsointerested to find out what the school's staff has of the experience of the differences andsimilarities between girls 'and boys' antisocial behavior. We used gender theory, when weanalyzed our individual responses to interview questions. We made six qualitative interviewswith low-and high school teachers, assistant principals, counselors and special educationteachers training in Kalmar County.

I detta arbete redovisas en intervjuundersökning av uppfattningar om barn och elever med Aspergers syndrom. Intervjuerna har genomförts med lärare från Aspergersenheter samt behandlingspersonal från barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och barnhabiliteringen. Undersökningen visar hur dessa personer uppfattar symptomen, diagnosen och bemötandet när det gäller elever och barn med Aspergers syndrom. Arbetet utgår både ifrån ett individperspektiv samt ett genusperspektiv. Symptomen och diagnosen diskuteras och problematiseras utifrån flickors och pojkars skilda förutsättningar och behov.

Syftet med denna uppsats var att undersöka svenska ungdomars värderingar, samt att utreda om det fanns någon skillnad mellan pojkar och flickors värderingar. Undersökningarna har tagit avstamp i Ronald Ingleharts teori om att den västerländska människan lämnar materialistiska värderingar för att anamma något som han kallar postmaterialism. Med detta menar han att människan söker inre lycka och personlig tillfredsställelse snarare än materiell välfärd och fysisk trygghet.Metoden som använts har varit en enkätundersökning, där 51 ungdomar på en gymnasieskola i Sverige svarat på frågor om sina värderingar. Därefter har även kvalitativa intervjuer gjorts med fyra utav ungdomarna. Resultaten har sedan jämförts med liknande studier inom ämnesområdet.