Sök:

Sökresultat:

618 Uppsatser om Flickors läsning - Sida 22 av 42

Är Kalle Anka en lyckad vĂ€g till lĂ€sning för pojkar?: en studie av tre nioĂ„riga pojkars lĂ€sning

Syftet med den hÀr undersökningen var att ta reda pÄ tre nioÄriga pojkars uppfattning om deras egen lÀsning, deras lÀrares uppfattning samt deras förÀldrars uppfattning om pojkarnas lÀsning. I undersökningen har jag Àven försökt se om tillgÄngen pÄ litteratur samt om lÀrarens och förÀldrarnas eget litteraturintresse har nÄgon betydelse för pojkarna i deras lÀsande. Det Àr en kvalitativ undersökning dÀr alla undersökningspersoner har intervjuats. Resultatet visar att bÄde lÀrarens och förÀldrarnas litteraturintresse har en positiv inverkan pÄ pojkarna samt att tillgÄngen pÄ böcker har en betydelse för lÀsandet. Vidare kan man se att det Àr viktigt att lÀraren har en god kÀnnedom om varje elev nÀr det gÀller valet av litteratur och dÄ det handlar om att ge rÀtt handledning i lÀsandet.

Elevers bilder av killar och tjejer : en analys av hur tonÄringar skildrar mÀnniskor i bild

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur tonÄriga grundskoleelever skildrar mÀnniskor i bild och hur genus pÄverkar deras bilder. Genom att analysera 71 bilder som förestÀller mÀnniskor tecknade av elever i Ärskurs 8 har jag funnit att eleverna nÀstan uteslutande vÀljer att rita mÀnniskor av det egna könet, och att det finns en rad aspekter dÀr pojkars och flickors bilder skiljer sig Ät. MÀnniskorna tar större plats pÄ flickornas bilder medan pojkarna tecknar personer med fler föremÄl. Vilken typ av föremÄl de har skiljer sig ocksÄ mellan könen. Bilderna uppvisar flera tydliga tecken eleverna anvÀnder sig av för att markera genus, exempelvis ögonfransarnas synlighet.

Pojkar och flickors uppfattning om idrott och hÀlsa - En studie av vad elever i Är 9 anser att de lÀr sig och ska bedömas pÄ i skolÀmnet idrott och hÀlsa

En historisk tillbakablick pÄ lÀroplaner visade att Àmnet idrott och hÀlsa har förÀndrats över tid. I dagens idrott och hÀlsa Àmne Àr det den ?manliga normen? som styr undervisningen. Detta kan pÄverka vad elever lÀr sig och blir bedömda pÄ. Syftet med denna studie var att utveckla kunskap och förstÄelse om vad flickor respektive pojkar anser att de lÀr sig och blir bedömda pÄ i skolÀmnet idrott och hÀlsa.

?Den Àr för tjejer och den för killar? ? en studie av Ätta 12-Äriga pojkars och flickors serielÀsning

The aim of this study is to examine the opinions of eight 12-year old boys and girls about two comics; Sabrina ? tonÄrshÀxan (Sabrina ? teenage witch) and Spiderman. Do children see gender differences in the two comics? Do boys and girls identify with the heroes in the comics and does this affect the children's own gender socialisation. We interviewed four boys and four girls from different parts of Sweden.

Sam- och sÀrundervisning i Àmnet idrott och hÀlsa : Vad tycker eleverna

Syftet med undersökningen har varit att göra en jÀmförelse mellan sam- och sÀrundervisning i Àmnet idrott och hÀlsa, ur ett elevperspektiv. Detta har delvis gjorts med utgÄngspunkt i genus, dÄ flickor och pojkars tankar kring de tvÄ arbetssÀtten jÀmförts. HuvudfrÄgorna som undersökningen grundas pÄ Àr vilka Äsikter elever i Ärskurs 9 har om samundervisning respektive sÀrundervisning i Àmnet idrott och hÀlsa? Hur instÀllningen till sam- och sÀrundervisning i idrottsÀmnet Àr hos pojkar respektive flickor i Ärskurs 9? Vad sÀger de tillfrÄgade gymnasieeleverna om sam- och sÀrundervisning?Undersökningen genomfördes genom en enkÀtundersökning och en intervjustudie pÄ tre olika skolor i Sverige. Resultatet visar att de flesta elever skulle behÄlla sin nuvarande undervisningsmetod om de fick vÀlja, samt att pojkar och flickors tankar kring de tvÄ arbetssÀtten inte skiljer sig sÀrskilt mycket Ät. En slutsats Àr att det bÀsta arbetssÀttet en blandning mellan sÀr- och samundervisning.

KartlÀggning av elevers attityder till naturvetenskap.

Internationella studier som till exempel SAS-studien (Sjöberg, 2000) visar pÄ att det hos elever finns stora skillnader mellan attityden till naturvetenskap och andra skolÀmnen men ocksÄ att pojkars och flickors attityder skiljer sig Ät. Denna studies syfte var att kartlÀgga elevers attityder till de naturvetenskapliga Àmnena för att kunna göra en jÀmförelse med tidigare undersökningar. Elever i Ärskurs 5 och 6 fick besvara ett antal frÄgor i form av en enkÀt. KartlÀggningen visar pÄ att flertalet elever anser att naturvetenskap Àr viktigt och nyttigt och att de kommer att ha nytta av sin kunskap i framtiden. Samtidigt vill de flesta inte arbeta inom detta omrÄde nÀr de blir vuxna.

Removal of copper from stormwater runoff

I den ha?r studien implementeras en finita elementmetod fo?r att lo?sa optimala styrpro- blem i programvaran FEniCS. Den finita elementmetod som anva?nds a?r ha?mtad fra?n Karin Krafts doktorsavhandling Adaptive Finite Element Methods for Optimal Control Problems [2].Optimala styrproblem behandlar styrning av dynamiska system. Systemen beskrivs av en tillsta?ndsekvation och ma?let a?r att styra systemet mot ett visst tillsta?nd till en sa? la?g kostnad som mo?jligt.

Kostvanor hos barn och unga i grundskolans senare del

I dagens samhÀlle Àr kostfrÄgor ett aktuellt Àmne. DÄ hÀlsofrÀmjandet börjar redan i lÄg Älder Àr det viktigt att redan frÄn början försöka pÄverka barn och ungas kostvanor. I arbetet gjordes en undersökning hos barn och unga i grundskolans senare del för att kartlÀgga deras kostvanor. Dessutom syftar studien till att belysa de skillnader som finns mellan pojkars och flickors kostvanor samt sambandet mellan barn och ungas kostvanor och hur de mÄr. Undersökningen genomfördes kvantitativt, det vill sÀga genom enkÀtundersökning.

Kultur- och nÀringspolitiska klusterinitiativ : En fallstudie av Filmkluster FÄrösund

Idag fo?rso?ker ma?nga regioner att konstruera kluster da? det finns en stark tilltro till att klusterbildning ska lo?sa regionala tillva?xtproblem. Det har dock riktats kritik mot klusterinitiativ da? det tas fo?r givet att interaktion mellan akto?rer leder till innovationssystem och att kluster tycks ha blivit ett sja?lva?ndama?l. Pa? liknande sa?tt som kluster ses som ett verktyg fo?r regional tillva?xt kopplas kultur allt oftare samman med regional utveckling.Region Gotland etablerar inom kort Filmkluster Fa?ro?sund 2014-2016, vilket utgo?r studieobjektet i denna fallstudie.

Vetenskapliga grÀnsdragningar : En uppsats om diskurser i motstÄnd till genusvetenskaplig teori i den svenska pressen

I denna uppsats har jag diskuterat och analyserat hur unga tjejer upplever och fo?rha?ller sig till sin menstruation. Jag har insamlat materialet till denna uppsats genom en semi-strukturerad kvalitativ gruppintervju, i vilken fyra tjejer pa? gymnasiet deltog. Det insamlade materialet analyserade utifra?n den tolkande, fenomenologiska analysmetoden IPA (Interpretative Phenomenological Analysis), som syftar till att underso?ka individens levda erfarenhet och meningsskapandet kring sina upplevelser.

Icke-standardanalys. En introduktion och en jÀmförande studie med tillÀmpningar inom komplexanalys och finansiell matematik.

I den ha?r studien implementeras en finita elementmetod fo?r att lo?sa optimala styrpro- blem i programvaran FEniCS. Den finita elementmetod som anva?nds a?r ha?mtad fra?n Karin Krafts doktorsavhandling Adaptive Finite Element Methods for Optimal Control Problems [2].Optimala styrproblem behandlar styrning av dynamiska system. Systemen beskrivs av en tillsta?ndsekvation och ma?let a?r att styra systemet mot ett visst tillsta?nd till en sa? la?g kostnad som mo?jligt.

Att diagnostisera barn med ADHD tidigt i förskolan, pÄ gott eller ont?

Syftet med denna studie var att fördjupa vÄra kunskaper i hur interaktionen mellan pedagogen och eleverna bidrar till att skapa kön i samlingen. VÄrt fokus har varit pÄ pedagogens bemötande av barnen och hur flickor och pojkar kommunicerar i samlingen. Empirin samlades in med hjÀlp av kvalitativa observationer i en skolklass, Ärskurs ett, och en förskoleklass. I vÄrt resultat framgÄr det hur pojkar fÄr mer utrymme i samlingen och flickor har mer tÄlamod att vÀnta pÄ sin tur. Det visade sig Àven att pojkarna hade djupare samtal med pedagogerna och fick fler följdfrÄgor Àn vad flickorna fick.

Smartphone och inlÀrande : En undersökning av uppfattningar och anvÀndande

Idag har ma?nniskor friheten att va?lja var, na?r och pa? vilket sa?tt de vill anva?nda sina smartphones och dess funktioner, oavsett a?ndama?l. Hur ga?r den anva?ndarmo?jligheten ihop med inla?rning? Hur mycket av koncentrationen kan beha?llas under en inla?rningsprocess med en smartphone na?rvarande och anva?ndandes? Pa?verkar na?rvaron och anva?ndningen av smartphones anva?ndarnas fo?rma?ga att skilja och bearbeta information fra?n olika ka?llor? Den ha?r studien syftar till att underso?ka deltagarnas fo?rma?ga och uppfattning att kunna sa?rskilja och bearbeta information ifra?n olika ka?llor genom diagnosiska prov, baserade pa? fo?rela?sningarnas inneha?ll som deltagarna fick ta del av under tva? fo?rela?sningstillfa?llen. Deltagarna delades in i tva? grupper da?r den ena gruppen fick beha?lla sina smartphones under fo?rsta fo?rela?sningen medan den andra gruppen ombads la?gga undan sina smartphones.

Resursfördelning pÄ BUP: vilka blir patienter under en lÀngre tid och varför?

Andelen barn som uppfyller en psykiatrisk diagnos Àr ca 15 % men endast 5 % har kontakt med BUP. För att belÀgga hur befintliga resurser inom BUP anvÀnds har denna studie undersökt vilka barn mellan 5 och 15 Är som blev patienter pÄ BUP i 24 mÄnader eller mer. Alla (n=323) nya patienter pÄ BUP i VÀsterÄs och Sala 2006 ingick i studien. Data frÄn intagningen erhölls avseende extrovert och introvert beteende, funktionsnivÄ, pÄverkan pÄ familjen samt negativa livserfarenheter. Barn som behandlades lÀnge hade större svÄrigheter med extrovert beteende, lÀgre funktionsnivÄ och större pÄverkan pÄ familjen.

Vilka behov styr tonÄrsflickors gruppbildning?

Detta arbete handlar om tonÄrsflickors gruppbildning. Syftet med detta arbete var att belysa vilka behov som styr flickors gruppbildning i tonÄren. För att fÄ en bakgrund till det valda Àmnet bestod det första steget av litteraturstudier. Det andra steget var att vi gjorde en undersökning pÄ en fritidsgÄrd i SkellefteÄ kommun. Undersökningsgruppen bestod av fyra tonÄrsflickor som besökte fritidsgÄrden regelbundet.

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->