Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Vårterminen 2006 Filimon Fasola, Magdalena (2006) Könssegregerat eller könsintegrerat grupparbete? (Gender segregated or gender integrated workgroups?) Malmö: Lärarutbildnnigen Syftet med examensarbetet var att undersöka vilken inställning till arbetet i könsintegrerade respektive könssegregerade grupper eleverna har i de klasser jag undervisade i under min vft. Undersökningen gjordes i två klasser, en sjua och en åtta. Arbetet avgränsades av tre frågeställningar: ? Vilken inställning har eleverna till arbetet i könsintegrerade respektive könssegregerade grupper? ? Har vanan att umgås med det motsatta könet utanför skolan någon betydelse för hur eleverna ser på arbetet i könsintegrerade respektive könssegregerade grupper? ? Har gruppsammansättningen någon betydelse för hur eleverna arbetar? Arbetet grundar sig på litteraturstudier och en kvantitativ undersökning som består av en enkät. Min slutsats är att både pojkarna och flickorna i undersökningen föredrar könsintegrerade grupper. Nyckelord: Genus, grupparbete, könsintegration, könssegregation Författare: Magdalena Filimon Fasola Handledare: Elna Johansson.

Abstract Titel: Konfliktstrategier i förskolan ur ett genusperspektiv. Författare: Annette Gustavsson & Susanne Karlsson Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola. Barn Unga Samhälle, Barndoms- och Ungdomsvetenskap,(2009). Syftet med detta examensarbete är att utifrån ett genusperspektiv se hur förskolebarn hanterar konflikter i den fria leken. Vår frågeställning består av två frågor; Vilka konfliktstrategier använder förskolebarn? Vilka skillnader kan vi se i hur flickor respektive pojkar löser konflikter? För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört observationer av barn i den fria leken som vi dessutom har filmat. De teoretiska utgångspunkterna har varit konflikt och konfliktlösning samt utifrån ett könsperspektiv.

Med hjälp av denna undersökning har jag velat ta reda på vad som gör att grundskolans elever väljer hantverksprogrammet inriktning trä och om man kan göra programmet mer lockande för flickor. Vad sysselsätter de sig med efter utbildningen, stannar de kvar inom yrket, vidareutbildar de sig eller byter de bransch. Jag har valt att göra en enkätundersökning och en gruppintervju för att få fram svaren på frågorna. I enkäten vände jag mig till de elever som tidigare gått hantverksprogrammet inriktning trä. I gruppintervjun vände jag mig enbart till flickorna som går utbildningen för tillfället, för att få ett kvinnligt perspektiv på frågorna.

Syftet med följande arbete är att undersöka sär- respektive samundervisning utifrån ett lä­rarperspektiv. Vi vill undersöka för och emot argument med respektive arbetsform och un­dersöka vilket arbetssätt som bidrar att förstärka jämställdhet enligt verksamma lärare. Vi valde en kvalitativ metod i form av samtalsintervjuer med sex verksamma pedagoger för att uppnå vårt syfte. Enligt vårt resultat var alla sex intervjuade lärare överens om att de svaga och lågpresterande flickorna gynnas vid särundervisning, och att vid samundervisning gynnas gruppen som helhet där det sociala samspelet tränas och förstärks. Vidare hade lärarna fö­reställningar om att samundervisning bidrar till jämställdhet.

Syftet med studien är att studera förskolebarns resonemang kring naturvetenskap, samt att belysa genusperspektivet på den naturvetenskapliga undervisningen. En förhoppning med studien är att den ska inspirera lärare att skapa ett större intresse för de naturvetenskapliga ämnena bland barn. En annan del av studien är att uppmärksamma genusperspektivet inom den naturvetenskapliga undervisningen. Studien ville se om flickor och pojkar i förskolan kunde få samma förutsättningar till ett lustfyllt lärande, om läraren var observant på att ge flickor och pojkar lika mycket frågor och kommentarer. Undersökningen har koncentrerat sig kring ett naturvetenskapligt moment i fysik som observerades med hjälp av filmkamera.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka vad barn i en förskoleklass har för tankar om skolan. Frågeställningen lyder: Vilka tankar har tio barn i en förskoleklass om skolan? Anledningen till att undersöka detta är, att barns tankar är unika och det är av stor vikt att ta reda på vilka tankar de har om skolan. Barn befinner sig i skolan under många år och att då få sätta ord på sina tankar kan vara en god start för dem inför deras framtida skolgång. Pedagogen kan genom att aktivt lyssna till barnen ta del av deras livsvärld som denne kan bära med sig som en viktig kunskap i den pedagogiska verksamheten.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om skolungdomar har fördomar mot människor med en annan trosuppfattning/livsåskådning än den egna. Frågeställningarna handlar om ifall det finns en vanligt förekommande attityd mot människor med en annan religiös/kulturell bakgrund bland elever i grundskolans senare år, om det skiljer sig åt mellan pojkar och flickor och om eleverna känner av om det finns fördomar på skolan. Metoderna som använts i den här studien är en enkätundersökning och intervjuer. Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna har en positiv attityd mot människor med en annan religiös/kulturell bakgrund än deras egen. Det är endast en minoritet av eleverna som har en negativ attityd.

SammanfattningDenna studie är av kvalitativ art och intresserar sig för hur skolor arbetar med pedagogiska utredningar inför ett eventuellt upprättande av åtgärdsprogram. I studien har tre rektorer, fyra specialpedagoger och en speciallärare intervjuats om deras erfarenheter av pedagogiska utredningar och om deras uppfattningar om vad som är viktiga faktorer i detta arbete för att såsmåningom kunna ge eleverna adekvat stöd. I analysen av intervjuerna har begreppen proaktiv och reaktiv verksamhetskultur (Lundgren och Persson 2003) spelat en viss roll. Intervjuerna har kompletterats med analys av tio skrivna utredningar från skolor där några av informanterna arbetar för att ge en fördjupad bild av hur elever och deras behov beskrivs i dessa utredningar.I analysen av utredningarna har det kompensatoriska perspektivet (Nilholm 2007a) och det relationella perspektivet (Persson 2001) spelat en framträdande roll. Resultaten av denna studie visar att de pedagoger som gör utredningarna grovt sett fokuserar på tre olika aspekter som i denna studie benämns dåtid, nutid och framtid.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärarnas uppfattningar om betygsättning för pojkar och flickor i idrott och hälsa. Undersökningen är gjord på intervjuer där fem lärare i ämnet idrott och hälsa har gett sin syn på hur bedömningen kan ske bland de olika könen. I undersökningen användes en kvalitativ metod för att skapa en djupare förståelse av frågeställningarna. Semistrukturerad intervju användes som verktyg i undersökningen för att kunna besvara frågeställningarna. Underlaget motsvarar lärare som arbetar på gymnasieskolor i södra Sverige.

Det här arbetet handlar om hur barns lek påverkas av den omgivande miljön utifrån ett genusperspektiv. Arbetet utgick ifrån en teori om att naturlika miljöer främjar genusneutral lek, jämfört med formella miljöer. Eftersom barn spenderar en stor del av sin tid i skolan genomfördes en jämförelsestudie mellan två skolgårdar, en med inslag av naturlika miljöer och en som var formellt utformad. Fokus har legat på låg- och mellanstadiet. Målet med arbetet var att undersöka om genusskillnader i barns lek påverkas av den fysiska miljöns gestaltning. Undersökningen var menad att visa på eventuella skillnader i flickors och pojkars lek på en formell skolgård och eventuella skillnader i flickors och pojkars lek på en skolgård med naturlika miljöer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om staten Marocko är skyldig till att arbetande marockanska flickors rätt till utbildnings kränks genom otillräckliga åtgärder mot barnarbete i hemmet. Obligatorisk och gratis grundskoleutbildning är garanterad i marockansk lag, men denna uppsats visar att det i praktiken förekommer ekonomiska och sociala hinder för marockanska flickor att gå i skolan. Brist på utbildning är en bidragande faktor till att flickor rekryteras till barnarbete i hemmet och möjligheten att gå i skolan reduceras ytterligare för flickor som arbetar som hushållsarbetande barn.Mina slutsatser är att den marockanska regeringen måste införa en reglering av antalet arbetstimmar för hushållsarbetande barn om det ska finnas en möjlighet för flickorna att gå i grundskolan. Det krävs också resurser, politisk vilja och en effektiv implementering av lagar för att minska förekomsten av barnarbete i hemmet och förverkliga hushållsarbetande barns rätt till utbildning..

Syftet med examensarbetet är att undersöka orsaker till ungdomars framtidsplaner med avseende på att stanna i, eller flytta från, Luleå inom fem år efter avslutad gymnasieutbildning. De faktorer som undersöks är attityder, subjektiva normer och upplevd beteendekontroll, vilka ingår i Icek Ajzens (1991) teori om planerat beteende (TPB). Undersökningen genomfördes med en enkät utformad i enlighet med Icek Ajzens (2002) och besvarades av 85 elever vid Luleå Gymnasieby. Alla gick sitt avslutande år vid gymnasiet och var i åldern 17-19 år. Resultaten visade att upplevd beteendekontroll hade störst effekt på intentioner om att stanna kvar i Luleå.

Sammanfattning Titel: Att vara eller inte vara ? en studie i hur kontroll påverkar projektledares situation och dagliga arbete professionella tjänsteföretag. Författare: Daniel Kelly, Henrik Lundgren,Sandra Malmgren Kategori: Magisteruppsats, 10 poäng, Organisation Handledare Mats Alvesson Problem: Projekt i managementkonsultbranschen är ofta komplicerade. Varje projekt har sin unika karaktär och skapar nya situationer. Med hjälp av sin helhetsöverblick ska projektledaren styra och överblicka arbetet.

Det här examensarbetet handlar om hur pedagoger ser på samlingens funktion i förskolan. Vidare handlar det om hur de resonerar kring pojkars och flickors talutrymme, samt hur det talutrymmet kan se ut i praktiken. Frågor som kommer att vara centrala i arbetet är: Hur resonerar fem pedagoger kring syftet med samlingarna på förskolan? Hur resonerar fem pedagoger kring pojkars och flickors talutrymme under samlingarna på förskolan? Hur ser pojkars respektive flickors talutrymme ut under samlingarna på förskolan? Undersökningen och intervjuerna gjordes i en medelstor stad och i en by i södra Sverige. Samlingar har videofilmats på två förskolor, på dessa förskolor arbetade även flertalet av pedagogerna som blev intervjuade.

I denna uppsats undersöks stavfel i 43 nationella prov i svenska somandraspråk skrivna av elever i åk 9. Stavfelen har delats in i trehuvudkategorier; ortografi, ordbildning och stavfel som beror på brist pågrammatiska kunskaper. Syftet med uppsatsen är att titta på vilka typerav stavfel som är vanligast förekommande i de undersökta uppsatserna.Jag kommer också att titta på antal stavfel i relation till uppsatsernasbetyg och skillnaden mellan flickor och pojkar.De resultat jag får fram visar att flest stavfel görs i kategorin ortografidär tillägg eller utelämnande av bokstav är den absolut störstaunderkategorin. Vad gäller ordbildning är felaktiga särskrivningar devanligaste felen. När det kommer till stavfel som kan kopplas tillelevens grammatiska svårigheter återfinns de flesta felen inom kategorinkongruens.