Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka former av kränkande handlingar som finns bland eleverna i årskurs åtta på en friskola i Örebro. Metoden har varit observationsstudier på skolan samt intervjuer med elever och skolpersonal. I studien ingick omkring 80 elever där könsfördelningen varit 70 % flickor och 30 % pojkar. De kränkningar som observerats har varit av fysisk, verbal, emotionell och sexuell form. Särskilt de verbala kränkningarna har varit framträdande.

Mitt examensarbete är ett utvecklingsarbete och syftet med arbetet är att ta fram en temaplanering som handlar om Bjuvs lokalhistoria, med fokus Bjuvs gruvhistoria. Jag har nämligen upptäckt att eleverna i Bjuv inte har så stor kännedom om sin lokalhistoria. Anledningen till att jag fokuserar på Bjuvs gruvhistoria är för det är tack vare den Bjuv har utvecklats till den kommun den är idag. Jag har upptäckt att skolorna oftast glömmer bort att undervisa eleverna om deras lokalhistoria, utan undervisningen handlar om de stora kungarna som stred någonstans vid Lund och i Småland. Lokalhistorien finns runt eleverna och om skolan undervisar eleverna om lokalhistorien får de lättare en förståelse för hur det har varit och varför det är som det är idag.

Bakgrund: Anorexia Nervosa är en sjukdom som främst drabbar kvinnor mellan 15-24 år och det är cirka en % av världens befolkning som drabbas varje år. Syfte: Att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder hos flickor med anorexia nervosa och att se vilka riskfaktorer som predisponerar för utveckling av denna sjukdom. Metod: Litteraturstudien genomfördes som en allmän litteraturstudie med systematisk analys. Resultat: Sjuksköterskan kan spela en nyckelroll i omvårdnaden av flickor som drabbats av anorexia nervosa genom empati och förståelse. Detta kan resultera i att flickorna känner förtroende och tillit för sjuksköterskorna och det kan hjälpa dem att tillfriskna.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur pedagoger ser på begreppet självkänsla samt hur de upplever att självkänsla syns i förskolan. Jag ville även veta om de såg någon koppling mellan självkänsla och kön. För att ta reda på detta har jag genomfört kvalitativa, halvstrukturerade samtalsintervjuer med sex pedagoger. Jag har analyserat resultatet efter rubrikerna i mina frågeställningar. Vid bearbetningen av intervjuerna ordnade jag in svaren i olika kategorier efter olika teman som blev synliga.

I undersökningen har vi använt oss av några högstadieelever för att ta reda på hur olika gruppkonstellationer samarbetar inom problemlösning i matematik. Eleverna har svarat på en enkät där två rika problemlösningsuppgifter varit utgångspunkten för vår undersökning. Vår erfarenhet och hållning till problemlösning är att ett samarbete mellan eleverna och ett öppnare klassrumsklimat, där det matematiska språkbruket appliceras på ett naturligt vis, gagnar elevernas kunskapsintag. För ett relevant ställningstagande och en tillförlitlig analys, valde vi att utföra vår enkätundersökning på eleverna både individuellt och parvis. Resultatet av undersökningen förstärker redan befintlig forskning på området.

Detta arbete handlar om tonårsflickors gruppbildning. Syftet med detta arbete var att belysa vilka behov som styr flickors gruppbildning i tonåren. För att få en bakgrund till det valda ämnet bestod det första steget av litteraturstudier. Det andra steget var att vi gjorde en undersökning på en fritidsgård i Skellefteå kommun. Undersökningsgruppen bestod av fyra tonårsflickor som besökte fritidsgården regelbundet.

I denna studie har vi med hjälp av videokamera observerat barns samspel ur ett genusperspektiv. Vi har undersökt skillnaden mellan flickor och pojkars samspel samt hur förskolans artefakter påverkar på barnens samspel. Ur ett mikrosociologiskt perspektiv med fokus på barnens verbala och ickeverbala kommunikation har vi analyserat pojkarna och flickornas samspel för att kunna genomföra en jämförande studie. Av resultatet kan vi konstatera att det både finns likheter och skillnader i barnens samspel, barnen följde vissa könstypiska mönster och bröt mot vissa. Den största likheten i barnens samspel var deras exkluderande och inkluderande aktiviteter.

Det tycks finnas ett samband mellan läs- och skrivsvårigheter och spänningssökarbeteende. Syftet var att studera om det fanns ett samband mellan läs- och skrivsvårigheter och spänningssökarbeteende hos gymnasieelever. Dessutom har ett flertal undersökningar visat på ett högre spänningssökarbeteende hos pojkar än hos flickor, vilket också undersöktes. Undersökningsmetoden bestod av test för läs- och skrivsvårigheter samt självskattningsformulär för spänningssökarbeteende. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad i spänningssökarbeteende mellan de gymnasieelever som antagits ha dyslexi och de utan dyslexi.

Detta examensarbete behandlar flickors och pojkars intresse för teknik sett ur ett genusperspektiv. Syftet med arbetet var att identifiera om vi kunde påverka flickors och pojkars intresse för teknik med metoden Lärande cykeln, en konstruktivistisk arbetsmodell bestående av tre faser direkt beroende av varandra. Ett konstruktivistiskt synsätt innebär att lärandet är aktivt, dvs. att eleven själv konstruerar sin kunskap. För att utvärdera syftet har vi som metod valt att genomföra en enkätundersökning, detta för att få en generell bild av den utvalda populationen i undersökningen.

I ?Skolbarns hälsovanor? har sedan 1985 frågan ?Vad tycker du om skolan nu för tiden?? funnits med. Skoltrivseln minskar med åldern och till skillnad från många andra frågor skiljer sig pojkars och flickors uppfattning i denna fråga mest i den yngsta åldersgruppen, då flickorna i högre utsträckning uppger att de trivs mycket bra i skolan (Svenska barns hälsovanor, FHI 2005). I den här studien undersöks hur åtta 12-åriga svenska skolflickor i en västsvensk småstad upplever sin skolvardag. Min metod har varit att fastställa deras KASAM-värde genom en enkät (Margalit & Efrati, 1996) baserad på Antonovskys frågeformulär för att mäta Känsla Av Sammanhang (Antonovsky, 1987)och sedan intervjua dem enskilt om trivsel, flow och beröm i skolan.

Vårt arbete handlar om elevers metakognition vilket innebär att man kan reflektera och vara medveten om hur man lär och utvecklas. Rent konkret innebär det till exempel hur man går till väga när man löser problem, fattar beslut, tolkar en text eller söker i minnet. I arbetet kommer vi att åskådliggöra elevernas metakognition i samband med läsutveckling och se om det finns skillnader mellan könen. Vi kommer även att jämföra elevernas svar med pedagogernas uppfattningar om eleverna för att kunna tillföra en bild som beskriver det pedagogiska arbetet som antingen utvecklande eller begränsande. De teoretiska utgångspunkterna är den kognitiva utvecklingen, behaviorismen, dialogen och reflektionens pedagogik.

Växande samhällskrav gör att unga kvinnor mår allt sämre. Psykiska problem är dubbelt så vanligt bland unga kvinnor jämfört med unga män visar allt fler rapporter. Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar har ökat markant sedan 1990-talet. Det är framför allt flickor och unga kvinnor som mår dåligt.Forskningen har visat att nära hälften av flickorna på högstadiet och gymnasiet ärdrabbade av stressrelaterade psykosomatiska besvär som magont, huvudvärk eller sömnproblem. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera unga elevers psykiska hälsa vid ett specifikt gymnasieprogram, vid en specifik gymnasieskola.För ändamålet användes en kvantitativ metod med deskriptiv inriktning.

Bakgrund: Ett självskadebeteende kan förekomma i många olika former som att skära sig, förgifta sig och ha destruktivt sex. Självdestruktivitet är en stigande trend bland flickor. Vården är en viktig del av flickornas liv och att bli tagen på allvar och sedd av vårdpersonalen är en förutsättning för god vård.Syfte: Syftet med studien var att få kunskap om flickors upplevelser av att leva med ett självskadebeteende.Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Studien baserades på fem självbiografier som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Att leva med ett självskadebeteende innebar ångest, lidande och tankar på döden blandat med en vilja att överleva. Genom att skada sig själva skapades ett lugn då fysisk smärta beskrevs vara enklare att hantera än psykisk.

Sammanfattning Titel ?Positionering av en marknadsledare ? en fallstudie av Swedish Match AB på den svenska snusmarknaden? Seminariedatum Måndagen den 17 januari 2005 Ämne/kurs Magisteruppsats i marknadsföring, 10 poäng Författare Ida Lundgren, Peter Nilsson och Jessica Svahn Handledare Christer Kedström Nyckelord Positionering, Marknadsledare, Swedish Match AB, Snus, Porters fem konkurrenskrafter. Syfte Syftet med uppsatsen är att utforska teorier beträffande positioneringen av en marknadsledare för att senare undersöka hur ett sådant företag arbetar med positionering i praktiken. Detta genom att studera fallföretaget Swedish Match AB och jämföra dess tillvägagångssätt med den teori författarna studerat i syfte att utröna huruvida skillnader existerar mellan teori och praktik i just detta specifika fall. Vi har även för avsikt att komma med konstruktiv kritik och förslag på hur Swedish Match eventuellt kan förbättra sitt positioneringsarbete.

Vi är intresserade av genus i förskolan för att vi anser att det är ett relevant ämne för barn och pedagoger. Pojkar och flickor väljer olika leksaker att leka med på förskolor. Vår studie behandlar två förskolor där vi har tittat på pojkars och flickors leksaker samt på miljöns uppbyggnad för att se om det förekommer skillnader mellan en Reggio Emilia och icke Reggio Emilia inspirerad förskola. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ undersökning där vi har observerat sex avdelningar och intervjuat två pedagoger. Resultatet av studien visar att pojkarna på båda förskolorna var i byggrummet eller i lekhallen medan flickorna var i dockrummet.