Det huvudsakliga syftet med undersökningen är att ta reda på om det finns skillnader mellan pojkar och flickor i tvådimensionell och tredimensionell geometrisk problemlösning i år tre. De frågeställningar jag utgår ifrån är följande: Finns det någon skillnad mellan flickor och pojkar i tvådimensionell respektive tredimensionell geometrisk problemlösning? Vad är det i så fall för skillnad och varför finns det skillnaderna?Det jag kommit fram till är att det inte finns så stor skillnad mellan pojkar och flickor i tvådimensionell geometrisk problemlösning. Deras grundförståelse för geometri ligger på samma nivå. När det kommer till hur barnen löser olika problem så visar det en liten skillnad till pojkarnas fördel.

Arbetet med ensamkommande barn är relativt nytt och outforskat i Sverige. Den här artikeln tittar närmare på uppfattningar och erfarenheter om mobbning och diskriminering hos vägledare som jobbar på ett boende för ensamkommande barn. Genom fyra semistrukturerade intervjuer samlades ett kvalitativt datamaterial in. De centrala fynden i studien visar att vägledarna tenderar att förklara diskriminering utifrån individers handlingar och undgår att se strukturella orsaker. Ungdomarna tros vara mindre utsatta för mobbning och diskriminering än svenska ungdomar.

Kläder och identitet är starkt förknippade eftersom människan mer eller mindre är beroende av kläder, åtminstone på våra breddgrader. Med kläder visar vi också vilka vi är och vilken grupp vi tillhör. Vår studie syftar till att undersöka hur lärare förhåller sig till ett införande av obligatorisk skoluniform. Fokus ligger på hur ett införande av obligatorisk skoluniform påverkar eleverna i relation till mobbning. Metoden som användes var kvalitativ och datainsamlingen skedde genom tio intervjuer.

Uppsatsen har skrivits i syftet att jämföra pedagogers avsikter i sin språkliga kommunikation med pojkar och flickor med deras faktiska agerande i klassrummet. Tanken var även att med denna jämförelse synliggöra den eventuella diskrepansen mellan pedagogers avsikter och deras handlingar. För att undersöka detta har systematiska observationer och semistrukturerade intervjuer med tre pedagoger, som undervisar i skolår 4-6, genomförts. Då både observationer och intervjuer gjordes gavs ett nyanserat resultat till bearbetningen av problemformuleringen: Hur tänker pedagoger om sin interaktion med elever ur ett genusperspektiv? Hur kommunicerar pedagoger med elever ur ett genusperspektiv? Hur förhåller sig ovanstående två frågeställningar till varandra? Resultatet av observationsstudien visade på relativt stora skillnader mellan de tre observerade pedagogernas kommunikation med pojkar och flickor.

This study aims to examine how social workers, in the Swedish social services, perceive and interpret LVU § 3 from a gender perspective. In total eight social workers participated in the study, attending interviews based on a vignette. From a gender perspective we wanted to found out how the social workers define "other socially destructive behaviour" and understand their thoughts about this subject. Moreover, we aimed to see if social workers perceive any differences between boys and girls behaviour. Based on several theories, two gender theories and concepts we have analysed our result from the interviews.

Syftet med arbetet är att studera flickors och pojkars lek, fri från pedagogers inverkan. Forskningsbakgrunden beskriver skillnader i pojkars och flickors lek samt lekens betydelse för barns utveckling. Undersökningen genomfördes på en förskola med en kvalitativ metod, där barnen observerades med videokamera. I resultatet framkom vilka tema flickor och pojkar har i sin lek, hur de utnyttjar rummet, hur deras fysiska aktivitet beskrivs och vilka leksaker och material de använder i leken. Den stora skillnaden som vi kommit fram till är att flickor använder kroppen och fysisk aktivitet mindre mångfacetterat än pojkarna.

Undersökningens syfte var att ta reda på vilket bemötande flickor med självskadebeteende får av professionella inom olika verksamheter, med inriktning på stöd och behandling. Följande frågeställningar användes för att besvara syftet;? Hur får flickorna stöd?? Vilken behandling får flickorna?? Vilka andra viktiga aspekter bör uppmärksammas i det professionella arbetet med flickor med självskadebeteende?Utifrån en kombination av en kvantitativ och en kvalitativ ansats genomfördes undersökningen i fem kommuner i Västra Götaland. Enkäterna besvarades av professionella som arbetar inom skolhälsovård, ungdomsmottagningar samt BUP, barn- och ungdomspsykiatrin. Totalt besvarades enkäten av 60 personer, vid 20 verksamheter.

Är det genetiskt eller socialt betingat att pojkar föredrar bilar och flickor dockor? Vi upplever att könsidentiteten hos pojkar och flickor idag lyser så mycket starkare med hjälp av både media och industri. Vi vill också påstå att allt är så mycket mer könsindelat i den bemärkelsen att det mesta på marknaden idag är utpräglat riktat till pojkar eller flickor. Denna studie är en kvalitativ undersökning som belyser hur könsidentiteten ser ut utifrån barns perspektiv. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av två gruppintervjuer, dels med sex 5-6?åringar och dels med sex 8-åringar.

Uppsatsen behandlar frågan om lärare har ett straffrättligt ansvar att förhindra att elever mobbar eller utsätts för mobbning ? i synnerhet sådan mobbning som innefattar straffbelagda gärningar. I den straffrättsliga litteraturen är det en vanlig uppfattning att bestämmelsen i BrB 23:6 st. 2 och den s.k. garantläran ålägger lärare en skyldighet att aktivt ingripa för att förhindra att elever begår brott.

"Pojkar bara bråkar och förstör, det är inte roligt att leka med dem" - Yasmin, Hedda och Felicia 9 år (Henkel, Tomicic 2009, s. 115).Vår studie har i syfte att studera om pojkar och flickor positionerar varandra olika utifrån genus. Vår utgångspunkt är att kön är socialt konstruerat (SOU 2006:75, s. 32). Vi vill även undersöka om det finns synliga maktstrukturer i leken i förskolans hemvrå, något som förut benämndes som dockvrå (SOU 2006:75, s.

Denna studie behandlar hur flickor och pojkar uttryckte sig när de skrev i datorn i skrivpar, enligt metoden Att skriva sig till läsning, ASL. Vi var nyfikna på om det fanns olikheter i deras skrivprocesser. Syftet var att observera och presentera eventuella likheter och skillnader mellan flickor och pojkar i årskurs 1. Vi bröt ner syftet i fyra frågeställningar som sökte svar på om flickorna respektive pojkarna, i de olika skrivparen, visade på skillnader/likheter gällande uttryckssätt i kommunikation och motorik, i texternas innehåll samt i deras koncentrationsförmåga under pågående arbete. Eftersom vi ville få med så mycket information och kunskap som möjligt valde vi att göra observationer, textanalyser samt ljudinspelningar.

En historisk tillbakablick på läroplaner visade att ämnet idrott och hälsa har förändrats över tid. I dagens idrott och hälsa ämne är det den ?manliga normen? som styr undervisningen. Detta kan påverka vad elever lär sig och blir bedömda på. Syftet med denna studie var att utveckla kunskap och förståelse om vad flickor respektive pojkar anser att de lär sig och blir bedömda på i skolämnet idrott och hälsa.

The purpose with this essay is to describe how the principal, social worker and the teacher work to prevent bullying at school. The following questions have been discussed:Does the school have an action plan for bullying, and if so, what does it say? Who has the practical responsibility for making sure that the plan is followed, and how does that responsibility work? How is the responsibility divided between the different professions? Are the children in any way active in the planning of the work against bullying? What does the children think about who has the main responsibility for stopping bullying?The method I have used in the essay is individual interviews with principals, welfare officers and teachers from two schools.My results show that the schools have different ways of handling bullying, and different forms of cooperation within the staff. One school have active students in the work against bullying in the form of classmate support (kamratstödjare). The social worker is used in different ways in the work against bullying.

Titel: Den nya generationens mobbning ? En kvalitativ studie om förekomsten av organisatoriskt lärande i fyra grundskolors arbete mot cybermobbning.Författare: Paul Jacks och Jessica Rönnlund.Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2013.Handledare: Jan Strid.Sidantal: 55 inklusive bilagor.Antal ord: 16 018.Syfte: Syftet med studien är att undersöka förekomsten av organisatoriskt lärande när det kommer till hur man förebygger och hanterar cybermobbning på olika grundskolor i Göteborg.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer.Material: Fyra samtalsintervjuer med rektorer på grundskolor i Göteborg. Samtliga intervjuer gjordes över telefon.Huvudresultat: Vårt resultat indikerar på att skolorna för ett aktivt arbete mot kränkningar och diskriminering, vilket även finns nedskrivet i deras likabehandlingsplan. Dock för skolorna inte ett specifikt arbete för att motverka och förebygga cybermobbning utan detta ingår i det övergripande arbetet mot kränkningar.

Nätmobbning får idag ses som ett relativt nytt fenomen som vi ännu inte vet så mycket om. Rapporter från organisationerna Friends och Statens medieråd visar att problemet är vanligast bland ungdomar i åldrarna 13-16 år. Den tidigare forskningen inom området är begränsad och behandlar i huvudsak huruvida mobbning och nätmobbning skiljer sig åt eller inte. Denna studies huvudsakliga syfte var att belysa skolkuratorers upplevelse av att arbeta med nätmobbning. Det genomfördes därför fyra semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer som i sitt dagliga arbete möter ungdomar i åldrarna 13-16 år.