Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur lärare som har blivit mobbade som barn anser att förebyggande mobbningsarbete bör bedrivas. Den undersöker även hur deras utsatthet som barn påverkat deras lärarroll. Undersökningen är gjord genom kvalitativa intervjuer med två lärare och två lärarstudenter. En av slutsatserna är att lärarna påverkats mycket av sin bakgrund vad gäller deras sätt att förhålla sig till både starka och svaga elever. De har generellt svårare för att relatera till elever som påminner om de personer som utsatte dem som barn.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om pojkar och flickor är olika, hur de olikheterna i så fall yttrar sig samt hur lärare bemöter dem. Vår målgrupp är elever mellan sex och tolv år. Eftersom ämnet är omfattande har vi valt att främst fokusera på pojkar i skolan. I litteraturdelen sammanfattar vi olika författares teorier i frågan. Undersökningen grundar sig på observationer av barngrupper i olika lärandesituationer samt intervjuer med pedagoger på två grundskolor.

Den organiserade idrotten engagerar många barn och ungdomar. Dock finns tendenser bland ungdomar att de med stigande ålder slutar vara aktiva inom föreningslivet. Ett flertal studier har gjorts för att undersöka orsakerna till avhoppsproblematiken inom den organiserade idrotten. Denna studie utgick däremot från ett hälsofrämjande perspektiv. Syftet med denna studie var att undersöka vilka olika skäl flickor i åldrarna 14-20 angav för fortsatt idrottsutövande.

Syftet med C- uppsatsen är att utifrån ett etnicitetsperspektiv studera vilka föreställningar flickor på högstadiet har gällande skolämnet idrott och hälsa, vilket också innebär att uppmärksamma likheter och skillnader som går att identifiera mellan flickor ifrån etniska minoriteter och flickor ifrån den svenska etniska majoriteten. För att uppnå uppsatsens syfte har vi valt att dela in det i två forskningsfrågor och sedan ur ett etnicitetsperspektiv analyserar relationen mellan dessa forskningsfrågor.? Vilka föreställningar har flickor på högstadiet gällande skolämnet idrott och hälsa?? Vilka föreställningar har flickor på högstadiet gällande genusrelaterade förväntningar?? Analysera relationen mellan flickornas föreställningar gällande ämnet samt genusrelaterad förväntningar.I arbetet redogörs för idrottsämnets historia ur ett genusperspektiv. Begreppet genus förklaras som socialt förankrade förväntningar och normer som har med människans kön att göra. Vidare belyses begreppet etnicitet samt de möjligheter och svårigheter som människor ifrån etniska minoriteter möter i det svenska samhället, i skolan och inom idrotten.För att besvara våra frågeställningar genomfördes kvalitativa forskningsintervjuer med tio flickor ifrån år skolår nio.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

I examensarbetet analyseras läromedlet Wings (2003, 2005) ur ett genusperspektiv. De frågeställningar som ligger till grund för undersökningen är hur många gånger kvinnor/flickor och män/pojkar förekommer i texter och övningar, vem som har en aktiv respektive passiv roll, samt vilka yrken, handlingar och attribut som är kopplade till personerna.Läromedlet Wings för år 7-9 har gåtts igenom och varje gång texter eller övningar har handlat om kvinnor/flickor och/eller män/pojkar har detta antecknats. Den person som har en framträdande roll, en aktiv roll, i en text eller övning har benämnts som ?huvudroll? i undersökningen. För ?huvudrollerna? har antecknats vilka yrken de har eller hur de presenteras för läsaren.

Vårt syfte med denna kvalitativa studie var att granska hur pedagoger bemöter pojkar och flickor, hur medvetna de var i sitt bemötande och se om det fanns någon skillnad i deras medvetenhet och hur de agerade i praktiken. Metoderna som användes för att få fram empiri var observationer och intervjuer som sedan har jämförts med varandra. Undersökningarna har skett på två olika förskolor, där vi har besökt en avdelning på varje förskola. På dessa två avdelningar var barnen i åldrarna 3-5 år. Det var sex pedagoger som medverkade i studien.På den första förskolan fanns det lite större skillnader i bemötandet.

Socialtjänstens arbete med flickor i starkt patriarkala familjer har de senaste åren blivit mycket uppmärksammat. Ett flertal rapporter har påvisat svårigheter i arbetet med dessa kvinnor/flickor. Syftet med studien var att undersöka i hur många fall socialsekreterare rapporterat att de kommit i kontakt med unga flickor/kvinnor i åldern 13-20 år som misstänktes vara utsatta för våld i hemmet. Syftet var också att undersöka hur socialsekreterarna benämnde våldet och vad som var särskiljande för ett hedersrelaterat våld i förhållande till annat våld i familjen. Studien byggdes på en i huvudsak kvantitativ metod, då jag personligen intervjuade ca 32 socialsekreterare utifrån ett fast frågeformulär med öppna och slutna frågor.

Vi har sett på vår VFU (Verksamhetsförlagd utbildning) att pedagoger tycks bemöta eleverna olika beroende på om de är flickor eller pojkar. Vidare har vi uppmärksammat att lärarna pratar på olika sätt till flickor och pojkar. Om läraren hjälper en flicka och en pojke behöver hjälp, avbryter läraren flickans hjälp för att genast hjälpa pojken. Läraren verkar ägna mer tid och uppmärksamhet åt pojkarna än flickorna. Vi anser att detta är ett aktuellt ämne, då det förmodligen förekommer skillnader i pedagogernas bemötande av pojkar och flickor på många skolor runt om i landet.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

Syftet med denna studie var att fördjupa våra kunskaper i hur interaktionen mellan pedagogen och eleverna bidrar till att skapa kön i samlingen. Vårt fokus har varit på pedagogens bemötande av barnen och hur flickor och pojkar kommunicerar i samlingen. Empirin samlades in med hjälp av kvalitativa observationer i en skolklass, årskurs ett, och en förskoleklass. I vårt resultat framgår det hur pojkar får mer utrymme i samlingen och flickor har mer tålamod att vänta på sin tur. Det visade sig även att pojkarna hade djupare samtal med pedagogerna och fick fler följdfrågor än vad flickorna fick.

Enligt psykodynamiska och kognitiva utvecklingsteorier är det, på grund av de stora psykologiska och fysiologiska förändringar som sker under denna period i livet, vanligt att flickor i tonåren oroar sig över sin egen vikt och kropp. Tidigare forskning påvisar att den ständiga exponeringen av smala idealkroppar, som existerar i mode- och mediavärlden, förvärrar missnöjet över den egna kroppen. Syftet med denna studie var att ge en beskrivning av hur fjortonåriga flickor tänker kring vikt med fokus på kroppen och dagens ideal. Åtta enskilda intervjuer samt en gruppintervju med fyra flickor genomfördes, tolkades och bearbetades enligt en reflexiv intervjumetodik. Resultatet av flickornas tankar kring vikt och ideal samt upplevelser kring den egna kroppen sammanställdes i analysen till fyra kategorier; oro över sin vikt, rädsla för att gå upp i vikt, osäkerhet kring den egna kroppen samt idealbildens medförda press.

Uppsatsen ger en retorisk analys av tidningsdebatten Ranelidfejden 2003. Fejden startade med skribenten Linda Skugges recension i Expressen av Björn Ranelids bok Kvinnan är det första könet. Inom kort publicerades artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som ifrågasatte Skugges kompetens som kritiker. Uppsatsen undersöker dessa artiklar och hur de argumenterar för att upprätthålla respektive bryta mot de normer som finns kring traditionell litteraturkritik. Detta görs genom att utgå från Kenneth Burkes dramatistiska analys inklusive ett genusperspektiv.

Merparten av den forskning som handlar om Aspergers syndrom bygger i dagsläget på studier gjorda på män och pojkar. Jag har därför valt att fokusera på flickor i denna studie. Den tidigare forskning som tas upp i denna uppsats beskriver diagnosen Aspergers syndrom, hur skolsituationen ser ut för elever med Aspergers syndrom i dagsläget, samt varför flickor i större utsträckning än pojkar blir förbisedda när det gäller denna diagnos. Min frågeställning är: ?Hur ser flickor, som fått diagnosen Aspergers syndrom, på sin skolsituation och sitt egna lärande?? För att få svar på detta genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio flickor som har diagnosen Aspergers syndrom.

SammanfattningSyftet med examensarbetet har varit att undersöka och beskriva några trä- och metallslöjdlärares syn på faktakunskaper i slöjdämnet och dessa kunskapers betydelse i slöjdundervisningen. Frågeställningarna var följande: Hur beskriver slöjdlärarna vad faktakunskaper är och hur relaterar dessa beskrivningar till kursplanens beskrivning av faktakunskaper? Hur ser slöjdlärarna på faktakunskapers roll/ betydelse i slöjdundervisningen? Studien baseras på en ingående textanalys av slöjdens kursplan i Grundskolan kursplaner och betygskriterier 2000 (Skolverket, 2000) och kvalitativa intervjuer med trä- och metallslöjdslärare. Resultaten visar att kursplanen är tolkningsbar och att faktakunskap kan tolkas fram i form av slöjdprocessen. Lärarna omskrev faktakunskap och ansåg att faktakunskap kan vara basala kunskaper, verktygslära, materiallära, arbetsmetoder och att kunna uttrycka sig i ord och bild.