According to the national curriculum in Swedish schools, teachers have the responsibility to prevent and discourage psychological and physical harassment (Lgr 2011). This study focuses on 7 teachers with their viewpoint and understanding of bullying as a human based social problem. The teachers, as the informants, give their personal explanation on how they act, prevent and discourage bullying in their school. The research places the emphasis, based on, interviews from which teachers are telling, relating and explaining on how they say that they are preventing and discouraging bullying.The conclusion from this study is that the interviewed teachers do, from their viewpoint, understand bullying as psychological and physical harassment problem which is based on a question of interpretation in regards to the victim. The informants do place different emphasis on what causes the problem, if it is a question of the individual or of it is a problem based on the socialization between individuals.

Syftet med denna studie är att studera om pedagoger bemöter flickor och pojkar lika eller olika på en förskola. Frågeställningarna till detta syfte är följande: Hur bemöter pedagoger pojkar respektive flickor? Hur talar pedagoger med pojkar och flickor på förskolan? Hur arbetar pedagogerna på förskolan ur ett genusperspektiv i den vardagliga verksamheten? Teorier som ingår i studien är bland annat bemötande; hur pedagoger och andra vuxna bemöter barn i och utanför förskolan, genus och genusarbete i förskolan och olika genusbegrepp tas även upp. Studien har gjorts på en förskola där pedagoger har intervjuats och observerats i deras möte med barnen på förskolan. Resultatet av denna studie kan sammanfattas med att pedagogerna själva på den aktuella förskolan anser att de bemöter pojkar och flickor lika men att de ändå kan bli bättre med att arbeta med det i deras verksamhet.

Syftet: Syftet med uppsatsen är att få svar på hur kränkning kan se ut på de yrkesinriktade programmen. Hur elever uppfattar kränkningar inom deras program, och hur tycker de att skolan ska agera för att motverka kränkningar. Hur stor del har skolmiljön och könens roll för att motverka kränkningar och mobbning.Metoden:Metoden vi valde var kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer, för att på så sätt komma närmare informanterna och deras erfarenheter gällande kränkningar och mobbning inom skolans lokaler. För att få svar på detta intervjuade vi åtta elever inom fyra olika yrkesprogram. Två elever på Handelsprogrammet, två stycken på Restaurang- och livsmedelsprogrammet.

Studien berör något som från olika håll uppfattas som ett ökande problem - flickor som skär sig. Studiens syfte var att genom en kvalitativ studie med intervju som metod undersöka tre kuratorers, på tre olika ungdomsmottagningar, kunskaper och förståelse av självskadebeteende bland flickor. Studien berör också kuratorernas uppfattning om bra bemötande av dessa flickor, arbetsmetoder samt om det pågår någon preventiv verksamhet på de tre aktuella ungdomsmottagningarna.Beteendet förstås som ett symptom på en problematik som grundlagts under flickornas uppväxt och förstås då ofta vara kopplat till problematiska familjerelationer. Att skära sig uppfattas främst som ett sätt att reducera ångest, ett sätt att omvandla den psykiska smärtan till en fysisk mer konkret.Då självskadebeteende vanligen förenat med skam, är en tillåtande atmosfär och att ta flickorna på allvar är essentiellt i bra bemötande. Det finns inga klara riktlinjer för kuratorernas arbetsmetoder men grunden för kuratorernas arbete är främst psykodynamisk och kognitiv teori.

Mobbning på arbetsplatser är ett växande globalt problem som förekommer i alla yrkessektorer, men där kartläggningen av fenomenet fortfarande är relativt bristfällig. Syftet med studien var att undersöka skillnader i upplevd närvaro av vuxenmobbning på mansdominerade respektive kvinnodominerade arbetsplatser i en svensk kontext. Ett annat syfte var att undersöka om det fanns något samband mellan upplevelsen av arbetsklimatet, utifrån delaktighet/medbestämmande och negativ kommunikation. För att undersöka detta användes ett självskattningsformulär. Det använda instrumentet visade på en god intern konsistens.

Syftet med denna studie är att analysera och beskriva fenomenet -flickor med ADHD. I studien undersöks professionella behandlares upplevelser kring fenomenet flickor med ADHD, utifrån de flickor de mött under sitt yrkespraktiserande och uppmärksamma orsaker som lyfts fram för att förklara varför flickor med ADHD upptäcks mer sällan och i många fall senare än pojkar med ADHD och vilka konsekvenser detta kan leda till. Denna kandidatuppsats har genomförts med kvalitativ metod genom intervjuer med tre professionella behandlare som i sitt dagliga arbete möter flickor som fått diagnosen ADHD. Den tidigare forskningen som tas upp i studien syftar till att ge läsaren en inblick i och förståelse för vad en ADHD- diagnos innebär och hur diskussionerna kring ADHD ser ut i dagsläget. Analysen av det insamlade materialet utgår från tre teoretiska inriktningar.

Syftet med studien är att undersöka och förstå hur Dagens Nyheter diskursivt skildrar införandet av den första pappamånaden år 1995 samt införandet av den andra pappamånaden år 2002. Vidare är syftet att jämföra de båda perioderna för att se om och hur diskurser och motdiskurser har förändrats. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på 102 artiklar publicerade i Dagens Nyheter åren 1994-1996 samt åren 2001-2003. För att utläsa och kategorisera diskurser och motdiskurser i empirin används en diskursanalytisk modell. Studiens resultat visar att det i huvudsak är tre diskurser som är rådande vid de jämförda tidpunkterna: jämställdhetsdiskursen, valfrihetsdiskursen och pappadiskursen.

Children ?s expression of emotions and body laguage in preschool. An observational studyof interaction between girls, boys and educatorsSyftet med studien är att undersöka hur flickor, pojkar och pedagoger interagerar medvarandra genom känslor och kroppsspråk i förskolan. I studien ses flickor, pojkar ochpedagoger som tre kategorier vilka interagerar med varandra i en triangelkonstellation.Den första frågeställningen som ska besvaras i studien är hur uttrycker flickor och pojkarkänslor och kroppsspråk i förskolans verksamhet. Den andra frågeställningen som skabesvaras är hur bemöter pedagoger flickor och pojkars känslor och kroppsspråk iförskolans verksamhet.

Syftet med denna C-uppsats har varit att belysa bemötandet av flickor med självskadebeteende. Utifrån litteraturen har det varit svårt att studera vårt ämne, eftersom det har gjorts få undersökningar kring problematiken och det har varit svårt att finna en självklar definition på det vi har studerat. Undersökningen är en kvalitativ studie med intervjuer som metod. Resultatet som framgick av intervjupersonerna visade att bemötandet har en stor betydelse för unga flickor med ett självskadebeteende. Behandlarnas bemötande kunde se olika ut beroende av personligheten, erfarenheter, utbildning samt hur man arbetade på arbetsplatsen.

Uppsatsen är en kvalitativ studie som studerar hur vuxna påverkats av att ha blivit mobbade som barn. Studien byggde på åtta halvstrukturerade intervjuer där vi sökte individernas tidigare upplevelser. Personer med denna bakgrund och som är över 20 år har nåtts genom annonsering och via mail. Materialet är avgränsat till att gälla forskning om familjestruktur och identitetsbildning. I vårt resultat har vi redovisat våra intervjupersoners egna erfarenheter av sina upplevelser och analyserat dessa i relation till litteraturer, artiklar och avhandlingar.

Min studie om bemötande sett ur genusperspektiv i undervisningen har som syfte att undersöka hur eleverna känner och uppfattar sin situation ur detta perspektiv. Jag kommer även att tolka elevernas bemötande mot de olika könen.Undersökningen består av strukturerade och ostrukturerade observationer, samtal och elevenkäter. Jag belyser genusbegreppet och redogör för vad tidigare forskare och författare har skrivit om ämnet. Mycket kortfattat visar mitt resultat att flickor och pojkar bemöts på olika sätt i skolan. Det är samtidigt mycket möjligt att bemötandet mot pojkar och flickor vid olika situationer blir olika på grund av omedvetenhet hos pedagogerna..

Syftet med studien är att ta reda på lärarens arbete för att förebygga utsatthet i samband med idrottsundervisningen samt elevernas perspektiv på lärarens arbete med detta. Hur arbetar lärare i glesbygd respektive storstad med att motverka mobbning och utsatthet?Hur ser storstadselever respektive glesbygdselever på mobbning och utsatthet i skolan?Vi vill få förståelse hur eleverna upplever omklädningsrummen, då det visats att omklädningsrummen är en av de mest utsatta platser i skolans miljö (Friends, Forskning, 2013). MetodMetoden vi valt för detta arbete var en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Vi har intervjuat två lärare i ämnet idrott och hälsa. En arbetade på en glesbygdskola och den andra på en storstadsskola. Valet av kvalitativa intervjuer gjordes för att se hur lärarna arbetar för att förebygga utsattheten främst i sin undervisning, men även under den tiden eleverna vistas i skolans miljö.

Syftet med denna studie har varit att undersöka huruvida det i barn- och ungdomspsykiatrins journaler förekommer dokumentation som visar på symtom som förekommer hos flickor som diagnostiserats med ADHD. Frågeställningarna är: Vilka symtom beskrivs hos flickor som diagnostiserats med ADHD? Vilka symtom beskrivs hos de flickor som har en tilläggsdiagnos utöver ADHD? I vilka ålderskategorier beskrivs symtomen som mest framträdande? I vilka miljöer framträder symtomen som beskrivs hos flickorna? Studiens tolkningsram är tidigare forskning och Erik H Eriksons modell över den psykosociala utvecklingen människans åtta åldrar. Metodvalet är kvalitativt med deduktiv ansats. Studien bygger på ett urval journaler, totalt 34 stycken, på flickor mellan 7 och 18 år som diagnostiserats med ADHD och som varit aktuella för utredning och behandling mellan 2005-03-01 och 2006-03-01 på en barn- och ungdomspsykiatrisk klinik i en mellansvensk stad.

Bakgrund: Vuxenmobbning är sedan 1980-talet ett uppmärksammat socialt problem som kan leda till allvarliga konsekvenser för den som blir utsatt. Ny forskning visar att chefens sätt att hantera sitt ledarskap påverkar risken för att mobbning utvecklas på en arbetsplats. Efter att vuxenmobbning blev uppmärksammat har det även vuxit fram allt fler debatter i massmedia kring ämnet. Då allt fler människor är uppkopplade till internet gör detta att många kan ta del av debatterna. Det är därför av stort intresse att se hur tidskrifter framställer begreppet ?vuxenmobbning? idag samt vilken bild detta medför för utomstående.Syfte: Syftet med uppsatsen är därför att utifrån sex tidningsartiklar tagna från fyra olika tidskrifter förstå och förklara hur diskursen kring vuxenmobbning på arbetsplatser ser ut i massmedia.

Syftet med denna studie är att försöka förstå vilka ideal som påverkar grundskoleflickors självbild.Metoden vi använt oss av, har bestått av kvalitativa intervjuer, genom vilka vi har intervjuat nio grundskoleflickor enskilt.Resultatet av vår undersökning visar att dagens flickor är på väg att bli mer jämlika pojkar, än tidigare. De uppfattar sig inte som ett andra kompletterande kön, utan vill själva bejaka sina egna intressen, och själva ta ansvar för sina liv. Dessa flickor har som ambition att ta livet och världen i besittning, såsom aldrig tidigare..