BAKGRUND:Kunskapsöversikt från bland annat Odelfors (1998) visar att flickor och pojkar i förskola och skola blir bemötta olikaoch att de sedan förhåller sig till detta på olika sätt utifrån respektive kön. Studier på detta område har tidigaregenomförts mer i skolan än i förskolan och därmed blev det extra intressant att vi skulle utföra vår undersökning påförskolans arena. Då Odelfors kunskapsöversikt delvis stämmer in med våra tidigare upplevelser av pedagogersbemötande av pojkar och flickor på fältet, har det byggt upp ett behov hos oss av att få undersöka om det i dagensförskola är skillnad på pedagogernas uppmärksamhet gentemot könen. Vi ställer oss då frågan: finns det likheter ochskillnader i hur uppmärksamheten riktas till flickor och pojkar?SYFTE:Syftet med studien är att undersöka hur några pedagoger riktar sin uppmärksamhet gentemot flickor och pojkar undermåltidsituationen i förskolan.METOD:Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativ metod med inspiration av delar från den etnografiskaforskningsansatsen.

Flickors konflikter anses vara osynliga för vuxna och det talas även om att de inte skulle existera. Denna studie har som syfte att synliggöra flickors konflikter. Studien har även avsikten att undersöka flickors beskrivning av sina konflikter mellan varandra, samt skapa en djupare förståelse om hur flickor upplever sina konflikter. För att uppnå detta syfte har intervjuer använts som metod. Informanterna är sex flickor i nio års ålder.

Denna studie handlar om icke-heterosexuella* ungdomars upplevelser av mobbning i skolan p.g.a. deras sexuella läggning och ungdomarnas upplevelser om vad som görs av lärarna för att motverka denna mobbning. Studien genomfördes i två delar: förstudie och huvudstudie. I förstudien studerades lärarestuderandes åsikter om utbildningen som de får om mobbningen av icke-heterosexuella elever i skolan på lärareprogrammet. I förstudie medverkade 11 lärarestuderande, alla var kvinnor.

Syftet med denna undersökning var att se om det fanns något i lärarens förhållningssätt som behandlade pojkar och flickor olika i matematikundervisningen i skolår 5. Vi valde att använda oss av enkät med uppföljande intervjuer i en klass. Klassen bestod av 22 elever varav 12 var flickor och 10 pojkar. Resultatet av enkäterna visade att eleverna upplevde sin matematikundervisning jämlik. I intervjuerna framkom dock i vissa frågor att eleverna upplevde att en viss könsskillnad fanns i matematikundervisningen.

Syftet med studien var att med hjälp av UngDOK:s inskrivningsformulär beskriva och analysera om det föreligger någon skillnad mellan flickor, som påbörjar behandling för missbruksproblem, beroende på om de blivit utsatta för sexuella övergrepp eller inte. Vår frågeställning var: Vilka skillnader råder mellan de flickor som varit utsatta för sexuella övergrepp gentemot de som ej utsatts, avseende missbruk, psykisk ohälsa samt sysselsättning, och som påbörjar behandling för missbruksproblem? Tvärsnittsstudien baserades på sekundärdata från UngDOK:s inskrivningsformulär. Resultatet visade att de flesta signifikanta skillnader mellan grupperna föreligger gällande dess psykiska ohälsa. Mindre skillnader förekommer beträffande ett flertal faktorer, bland annat förmågan att kontrollera våldsamt beteende, högsta fullföljda utbildningsnivå samt primärdrog.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på hur pedagoger på två förskolor bemöter flickor respektive pojkar ur ett genusperspektiv. Ett ytterligare syfte har varit att sedan ställa detta emot den nya läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (lpfö98). För att ta reda på detta gjorde jag undersökande fallstudier, där ett flertal observationer har varit utgångspunkten. Resultatet av denna studie visar att pedagoger i förskolan ur ett genusperspektiv bemöter pojkar och flickor annorlunda. Den visar även att detta bemötande ej är i enlighet med den kursplan som pedagogerna på förskolan skall följa..

Undersökningens syfte var att undersöka en kommunal förvaltnings förebyggande arbete mot vuxenmobbning. Syftet preciserades sedan ned i en frågeställning som löd ?Hur arbetar kommunal förvaltning förebyggande mot vuxenmobbning??. Genom en kvalitativ ansats intervjuades det två chefer från två olika enheter inom en omsorgsförvaltning och två anställda inom  en företagshälsovård. Det väsentligaste resultatet blev att båda cheferna arbetar aktivt för en hälsosam arbetsmiljö samt att mobbning inte är en vanlig företeelse inom berörda enheter. Samarbetet mellan cheferna och företagshälsovården är väldigt god, och kontakten sker till största delen vid behov.

Vårt syfte med denna studie var att studera pedagogernas uppfattning om deras bemötande gentemot pojkar och flickor samt hur bemötandet sker mellan pedagog och barn under samlingen på förskolan. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av kvalitativa undersökningsmetoder. Intervjuer har gjorts med sju pedagoger, där de flesta varit verksamma i förskolan i ca 20 år. Vi har även använt oss av observationer. Barnen som medverkat i dessa observationer var mellan tre och fem år gamla.

BAKGRUND: I avsnittet redogörs för forskning om genus och barn i förskolan och det styrdokumenten tar upp om ämnet. Tidigare forskning behandlar pedagogers syn på jämställdhet i förskolan och pedagogers syn på pojkar och flickor och verksamheten. Jag tar upp vad ett antal författare skriver om genus och jämlikhet och ger exempel på hur pedagoger kan jämna ut skillnader på pojkars och flickors sätt att vara.SYFTE: Syftet med studien är att undersöka hur flickor och pojkar på två förskolor uppmärksammas och bemöts av pedagoger i förskolan.METOD: Studien är kvalitativ där jag har använt mig av observationer av barn och pedagoger i olika vardagssituationer.RESULTAT: Resultatet visar att pojkar tar och får större plats och också gör sig hörda mer än flickor men också att pojkar får mer negativ uppmärksamhet i form av tillsägelser än flickorna. Observationerna visar exempel på hur pedagoger bemöter barnen i olika typer av situationer och att barn bemöts på olika sätt utifrån kön, som flicka och pojke. Resultatet visar också exempel på att barnen i vissa situationer bemöts lika oavsett könstillhörighet..

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om flickors intresse för matematik kan öka genom variation av arbetssätt och arbetsformer. Undersökningen genomfördes under fyra veckor i en klass med 25 elever varav 14 elever var flickor. Eleverna fick under vissa lektioner arbeta diskussionsinriktat i grupp med uppgifter ur annan matematiklitteratur än den de vanligtvis arbetade med. Under de övriga lektionspassen arbetade eleverna enbart i matematikboken. Vi använde oss av enkät, dagboksskrivning och intervjuer för att få ett så brett resultatunderlag som möjligt.

Såväl internationell som nationell forskning påvisar att flertalet antimobbningsprogram samt antimobbningskomponenter, som av forskare och experter förordats, i många fall kan vara ineffektiva tillika kontraeffektiva. Då varje fall av mobbning är unikt blir således metoden att bekämpa det också sådant. I Sverige har Skolverket (2011) gjort en omfattande undersökning där de försökt finna vilka antimobbningskomponenter som är bäst lämpade i förhållande till kön. Till detta har fler studier börjat uppkomma, där ansatsen har utgått från elevernas erfarenheter, föreställningar och reflektioner i syfte att finna diskrepanser och egeliteter med tidigare forskares resultat och kungörelser.Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka antimobbningskomponenter gymnasielever finner vara effektivast. För att uppnå detta har studien utgått från en kvantitativ metod i form av enkätundersökning på en större gymnasieskola i en medelstor svensk tätort. Resultatet visar att respondenterna tenderar att förespråka komponenter där interventioner från lärare är höga.

Studiens syfte är att undersöka pedagogers inställning till vad leken och leksakerna har för roll för pojkar och flickors utveckling av sin könsroll samt vad pojkar och flickor leker för lekar och vilka leksaker de använder sig av. I uppsatsen finns envetenskaplig bakgrund där olika begrepp som är centrala för studien kommer att belysas med hjälp av olika teorier. Vi har intervjuat nio pedagoger där åtta var kvinnor och en var man för att ta reda på pedagogernas inställning till vilken roll leken och leksakerna har för pojkar och flickors utveckling av sin könsroll, det har också observerats en barngrupp för att kunna se vad pojkar och flickor leker med för leksaker och lekar. Dessa metoder användes för att få svar på frågeställningarna som är; Hur resonerar pedagoger kring leken och leksakernas roll för pojkar och flickors utveckling av sin könsroll? samt Vilka typer av lekar och leksaker leker pojkar och flickor åt utomhus? Sammanfattningsvis visar studien på att pedagogernas förhållningssätt och hur de introducerar leksaker påverkar hur och vad barnen väljer att leka med för leksak eller vilken lek de leker.

Internationella undersökningar visar att pojkars läsresultat är sämre än flickors. Detta examensarbete behandlar, jämför och diskuterar pojkars och flickors läsvanor och läsintressen. Det finns många föreställningar om hur män och kvinnor ska vara, samt förväntningar på hur pojkar och flickor ska antas vara. Det finns även biologiska, miljömässiga och skolbaserade förklaringar, sociala och kulturella faktorer, samt kön- och individbaserade kognitiva förutsättningar som förklarar varför pojkars och flickors läsning ser olika ut. Metoden som användes i denna studie var av kvalitativ karaktär. Intervjuer genomfördes med sex elever i årskurs tre. Intervjupersonerna var tre pojkar och tre flickor med olika bakgrunder och etniciteter.

Syftet med studien är att se hur socialtjänsten med sina barnavårdsutredningar kan vara en del i upprätthållandet av könsspecifika normer, förväntningar och värderingar.Våra frågeställningar är: Hur ser diskursen om pojkar ut; hur beskrivs och värderas pojkar i utredningstexten? Hur ser diskursen om flickor ut; hur beskrivs och värderas flickor i utredningstexten? Hur ser könsskillnaderna ut?Det är en kvalitativ studie med kritisk diskursanalys som metod och socialkonstruktivism samt genusteori som teoretisk grund.Materialet utgörs av 14 barnavårdsutredningar upprättade av socialtjänsten där hälften gäller flickor och hälften pojkar.I analysen framkommer att fokus i flickutredningarna till viss del skiljer sig från det som står i fokus i pojkutredningarna. Vid utredning av flickor utgör umgänge och sexuella relationer en stor del av texterna, där det senare inte överhuvudtaget finns med i pojkmaterialet. Vi finner även att skillnaderna har förändrats en del i jämförelse med den tidigare forskning vi tagit del av där det framhålls att flickor i allmänhet beskrivs som passiva objekt och pojkar som handlande subjekt. Vi har i materialet kunnat se att både pojkar och flickor görs till subjekt men också objekt beroende på situation..

Vi vill ta reda på hur kvinnliga pedagoger i förskolan fördelar talutrymmet och hur kommunikation/samspel ser ut mellan pedagog, flickor och pojkar. De frågeställningar som ligger till grund för vår studie är:· Skiljer det sig i flickors och pojkars tilldelade talutrymme/uppmärksamhet i samling på förskolan. Är det så att pojkar får större talutrymme/uppmärksamhet?· Finns det en medvetenhet hos pedagogen i hennes förhållningssätt/kommunikation/samspel/interaktion?· Finns det skillnader i pedagogens uttryckssätt till flickor och pojkar vid tillsägelser och bekräftelse?· Använder pedagoger lika/olika ordval, röstläge, tonfall, kroppsspråk gentemot flickor och pojkar?I vår fallstudie har vi observerat pedagoger och barn genom videoinspelning och intervjuat pedagogerna angående genus och jämställdhet. Intervjuerna dokumenterades genom ljudupptagning.