Denna uppsats handlar om en undersökning som jag gjorde med sju stycken barn i åldern 4-5 år. Undersökningen innebar att jag gjorde sex stycken observationer av barnen då de spelade ett av mig utvalt spel. Fokus under hela undersökningen har legat på lärande inom matematik. Syftet med min studie var att se om ett specifikt spel kunde bidra till barnens lärande i matematik och om en aktiv pedagog kunde utveckla barnens kunskaper inom ämnet. Som hjälp på vägen tittade jag extra noga på de begrepp som barnen använde och även vilka svårigheter de ställdes inför.Resultatet jag fick fram var att spel är ett bra hjälpmedel vid matematikinlärning då det bidrar till att man på ett naturligt sätt kan diskutera de matematiska fenomen som synliggörs genom spelet.

I denna studie studeras tio barnbilderböcker ur ett genusperspektiv. Denna studie syftar till attundersöka i barnbilderböcker av Elsa Beskow och Gunilla Bergström hur flickor och pojkar gestaltas.Syftet är att studera och jämföra om det finns likheter eller skillnader i hur de gestaltar flickor ochpojkar och i så fall vad för likheter och skillnader det finns.Undersökningen genomförs genom en kvalitativ text- och bildanalys för att besvara syfte ochfrågeställningarna. De studerade böckerna av Beskow är skrivna i början av 1900-talet och de studeradeböckerna av Bergström är skrivna i slutet av 1900-talet.Resultatet av denna studie visar att det finns många skillnader på hur flickor och pojkar gestaltas ochatt de traditionella könsrollerna som är tydliga i Beskows böcker inte är lika framträdande i Bergströmsböcker. Både text och bild som undersöktes och jämfördes kan även visa skillnader på hurkönsstereotyper inte är lika förekommande i Bergström..

Syftet med examensarbetet var att studera elever i år 7-9 och deras attityder till samundervisning, särundervisning eller en kombination av samundervisning och särundervisning i ämnet Idrott och hälsa. Arbetet avgränsades av fyra frågeställningar: Vilken form av undervisning föredrar flickor och pojkar? Föreligger det könsskillnader i betygsättningen på skolor med samundervisning eller särundervisning? Vilka bakomliggande orsaker finns till ovanstående frågeställningar? Vad påverkar flickors och pojkars betyg? En jämförelse gjordes mellan två grundskolor i Sverige. Den ena skolan använde sig huvudsakligen av särundervisning medan den andra skolan hade samundervisning. Metoden som användes var av kvantitativ karaktär och bestod av enkäter.

Syftet med följande arbete är att ta reda på hur matematiska problem skall konstrueras för att ge eleven träning i att kommunicera matematik, stimulera elevens tänkande och få eleven att lära sig baskunskaper. Med hjälp av observationer av elever som löser olika typer av matematiska problem och intervjuer undersöks vilken effekt olika problemtyper har på elevens lärande. Undersökningen visar att öppna problem som upplevs som utmanande och har inslag av praktiska moment bäst svarar mot undersökningens frågor..

Inledning:Flertalet studier har pekat på att konsumtionen av grönsaker och frukt är för låg i Sverige men också i övriga Europa. Ökad konsumtion är starkt förknippad med minskad risk för välfärdssjukdomar såsom olika former av cancer och hjärt- kärlsjukdom. WHO uppskattar att cirka 2,8 procent av all världens dödsfall har en koppling till undermåligt intag av grönsaker och frukt. Kvinnor och flickor äter mer grönsaker och frukt än män och pojkar. Det finns forskning som tyder på att förmågan att identifiera grönsaker och frukt kan leda till ökad konsumtion.Syfte:Att undersöka 11- åriga flickor och pojkars förmåga att till utseende identifiera grönsaker och frukt samt smakacceptans för dessa.Material och metod:Studien genomfördes som en enkätundersökning med 13 frågor på 156 stycken 11-åringar från tre kommunala skolor i en medelstor svensk stad.Resultat:Eleverna identifierade i genomsnitt 8,6 av de 13 sorterna.

????Syftet med vårt arbete var att undersöka svårigheterna och problemen som inträffar de nyanlända eleverna i ämnet matematik. Vi ville studera vilka orsaker som ligger bakom de olika problemen och om man kunde undvika dem samt hur lärarna arbetar för att få bättre resultat och öka den matematiska förståelsen hos eleverna.Eftersom vi kom fram till att språket är en av de största faktorer som ligger bakom elevernas misslyckande i ämnet matematik, bestämde vi oss att undersöka modersmålets roll i matematikundervisningen. För att kunna undersöka och få reda på hur eleverna lär sig bäst använde vi oss av en enkätundersökning. Vår målgrupp var de nyanlända elever som läser på gymnasienivå.

Studien är en deltagande observation av kommunikativa mönster i matematikundervisning på gymnasiet. Studien har det sociokulturella perspektivet på lärandet som teoretisk utgångspunkt. Materialet som samlades in består av fyra direkt efterföljande matematiklektioner i matematik 1b i en klass som observerats genom deltagande observation. Dessutom har materialet spelats in med videokamera och kompletterats med ljudinspelning, fältanteckningar och en lärarintervju.Studien fokuserar på att synliggöra kommunikativa mönster och deras påverkan på möjligheten för eleverna att kommunicera ett matematiskt innehåll. Analysen utgår från transkriberat material av samtal mellan lärare och elever i plenarundervisning.

Konfliktrelaterat sexuellt våld är ett fenomen som fått stor internationell uppmärksamhet under de senaste två decennierna. Det har talats om passiva och sårbara kvinnor som brutalt våldtagits av uniformklädda män. I realiteten drabbas dock även män och pojkar av sexuellt våld och våldtäkt, likväl gör sig kvinnor och flickor skyldiga till sexuella övergrepp i konflikter. UN Action är det internationella organ som FN använder för att kordinera sitt arbete mot konfliktrelaterat sexuellt våld och denna uppsats syftar till att analysera UN Action:s diskursiva representationer av förövarna och offren. Dessa representationer diskuteras mot bakgrund av tidigare forskning som har dekonstruerat de hegemoniska representationerna av det konfliktrelaterade sexuella våldets förövare (män) och offren (kvinnor), samt påvisat andra kontignenta diskursiva representationer; så som ?män och pojkar som offer? samt ?kvinnor och flickor som förövare?.

Den senaste granskningen av läroböcker i matematik för årskurs 7 gjordes 1986. För att läroboken och undervisningen ska utvecklas åt rätt håll måste aktiv forskning bedrivas om läromedel och denna uppsats är ett sådant bidrag. I detta arbete granskas de sex läroböcker som fanns till försäljning våren 2002 för årskurs 7. Resultatet av granskningen visar att läroböckerna inte skiljer sig nämnvärt från varandra vad gäller upplägg, innehåll och layout. Vissa skillnader fanns i form av hur miniräknaren och datorn används samt att vissa böcker har blandat de praktiska och teoretiska uppgifterna.

Syftet med denna studie var att genom en kvantitativ metod undersöka vilka som är pojkars respektive flickors i årskurs 5 och 6 motivationsfaktorer i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna är: vilka är pojkarnas, respektive flickornas motivationsfaktorer, vilket innehåll i ämnet idrott och hälsa motiverar eleverna och om idrott på fritiden påverkar elevernas syn på ämnet? Undersökningen gjordes på en skola i en mindre ort i Skåne. För att tolka resultatet användes en genusteori för att se skillnader mellan pojkar och flickor samt en motivationsteori för att kategorisera elevernas motivationsfaktorer. För att kunna uppnå syftet och frågeställningarna använde jag enkät som metod som besvarades av elever som går i årskurs 5 och 6.

Syftet med studien är att undersöka om pedagogledda dramalekar med matematiskt innehåll kan stimulera till och skapa ett intresse för vidare utforskande av matematiska lekar, begrepp och användningsområden hos förskolebarn i deras fria lek. I bakgrunden behandlas dramapedagogik, lek, 4-5 åringens utveckling och matematik i förskolan. Studien utgår från en etnografisk arbetsmetod där följande forskarfrågor ställs: Kan dramalek stimulera barns lust och nyfikenhet till matematiskt tänkande? Hur visar det sig i sådana fall i deras fria lek? Datainsamlingen har skett genom fältobservationer vid två förskolor samt kvalitativa intervjuer med öppna frågor. Det empiriska materialet som visar sig i fältanteckningar, loggböcker och intervjuer presenteras i relation till innehållet i dramapassen.

Det talas om den svenska skolan och matematik i olika sammanhang. Under senare år har det gjorts flera utvärderingar och studier som visar att elevers kunskaper inom matematikämnet har försämrats. Skolverket rapporterar också att lusten att läramatematik försämrats och att problematiken kanske ligger i undervisningens utformning.Syftet med denna studie är att belysa lärares intentioner kring arbete med laborativ matematik och lyfta fram deras tankar kring vad arbetssättet/angreppssättet kan innebära för elevers lärande. Jag kommer också att lyfta fram möjligheter och hinder som lärare upplever kring arbetssättet. För att besvara frågeställningarna har jag genomfört en kvalitativ, semi-strukturerad intervjustudie med fem lärare som undervisar i år 4-6 alternativt år 7-9.Resultatet från studien visar att laborativ matematik har positiv inverkan på elevers lärande.

Syfte och frågeställningDenna studie syftar till att ge ökad kunskap i hur genus som social konstruktion kan påverka lärares syn på aktiviteter i ämnet idrott och hälsa. Den empiriska studie ger svar på två frågeställningar som utifrån syftet har formulerats för att begränsa detta arbete. Dessa två frågeställningar var; Vilken syn har lärarna på genus i aktiviteterna inom idrottsämnet i skolan? Samt; Medför idrottslärarnas syn på genus inom aktiviteterna att ämnet idrott och hälsa gynnar något av könen?MetodMin fallstudie genomfördes på en skola där jag använde mig av kvalitativa intervjuer som metod. Intervjuerna genomfördes med tre lärare i ämnet idrott och hälsa.ResultatDe viktigaste resultaten var att lärare har föreställningar om genus inom aktiviteterna som medför att vissa aktiviteter är mer anpassade för pojkar men andra är mer lämpade för flickor.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

Uppsatsens syfte är att analysera de två vanligaste bänkböcker som ett antal flickor i år 5 tycker är bra. Genom litteraturanalyserna vill vi undersöka protagonisterna i de valda böckerna och hur protagonisternas personskildringar möjligtvis kan påverka de läsande flickornas genuskonstruktion, identitetsskapande och självbild. Utifrån syftet besvaras frågeställningarna Vilka är de två bänkböcker som flest flickor i vårt urval i år 5 tycker är bra? Vilka huvudkaraktärer förekommer i dessa böcker och hur skildras de? Hur kan personskildringarna möjligen uppfattas av flickorna och bidra till deras genuskonstruktion, identitetsutveckling och självbild?Frågeställningarna undersöks genom litteratur om genusteorier, teorier om identitetsskapande och självbild, litteratur om litteraturanalys och genom empiriskt material. Det empiriska materialet består av enkätundersökningar till klasslärare och flickor i år 5 samt litteraturanalyser av de två böcker som framkommit som resultat av enkätundersökningen till flickorna.I resultatet presenteras analyserna av böckerna kopplat till relevant litteratur.