SammanfattningMed denna studie vill vi undersöka hur ett antal pedagoger resonerar kring datorer och IT (Informations teknologi) i undervisningen som social och didaktisk artefakt i åk 3-6 . Vi vill visa att dator och IT (informations teknologi) kan vara ett hjälpmedel som man kan använda sig mer i undervisande avsikt. Vi tycker att det är viktigt att pedagoger i skolor tar del av den kunskap som finns om datorer och IT. Pedagogerna bör vara öppna för de nya verktygen, datorer och IT, som är bidragande faktorer till lärande och kunskap för lärare såväl som elever och därmed inte vara kritiska mot det.Studien är av kvalitativ art och vi har använt oss av intervju som forskningsredskap. Vi har intervjuat sex lärare som är verksamma på tre olika skolor som arbetar i skolår 3-6.Datorer och IT är de nya pedagogiska verktygen anser vi, hjälpmedel som kan användas som en god inlärning för eleverna.

Syftet med undersökningen var att se på vad som kan vara skillnaden i förutsättningar mellan pojkar och flickor vid betygsättning i Idrott och hälsa. Vi utförde våren 2005 en undersökning på två skolor i Norrbotten. Eleverna gick i år. 9. För att nå det resultat vi gjorde använde vi oss av enkäter för att nå ut till många elever.

Den ökade tillgången till datorer samt den ökade enkelheten att använda datorer och internet har ökat mängden personer över 65 år som använder sociala nätverk. Tidigare forskning visar bland annat att personer över 65 känner sig i större utsträckning mer ensamma och isolerade. Annan tidigare forskning menar att internetanvändarna som är över 55 år ökar avsevärt och att detta beror på den ökade tillgängligheten samt kunskaperna rörande datorer och internet. I studien genomfördes 15 kvalitativa intervjuer, med respondenter som rekryterades genom en kombination av ett kriteriebaserat urval samt snöbollsurval. Resultatet visade att Facebook bland annat har bidragit till ett ökat kontaktnät samt ett förbättrat informationsflöde när det gäller familj och vänner.

Under de senaste åren har det skett en integrering av informations- och kommunikationsteknik (IKT), exempelvis datorer, i såväl samhället som i skolans undervisning. Syftet med den aktuella litteraturstudien är att undersöka vilka samtalsaktiviteter som eleverna deltar i då de använder bärbara datorer eller handdatorer under matematiklektionerna, samt att belysa vilka möjligheter och hinder som framträder. Som teoretisk utgångspunkt ligger ett sociokulturellt perspektiv på lärandet där språket, den miljö som eleven befinner sig i och de redskap som används beskrivs som betydelsefulla aspekter för lärandet. I läroplanen förtydligas att elever ska ges möjlighet att delta i kommunikativa samspel och att modern teknologi ska användas så att eleven kan inhämta, lära och utveckla sin förmåga att kommunicera matematik. Tidigare forskning kring matematik visar att elevers kollaborativa lärande och användande av IKT främjar elevernas matematiska kunskaper och delaktighet i samtalet.

Syftet med undersökningen var att ta reda på vilken kännedom pedagoger i en förskola hadeom flickor med AD/HD- liknande symtom, samt undersöka hur pedagogerna ansåg att dearbetade och förhöll sig till flickor med AD/HD-liknande symtom. Datainsamlingsmetodensom användes var kvalitativa intervjuer med utvalda pedagoger på en förskola. Resultatetvisar att majoriteten av de intervjuade pedagogerna hade kännedom om flickor med AD/HDliknandesymtom, men det var endast en pedagog som i dagsläget kunde identifiera dennagrupp av flickor. Flertalet av de intervjuade pedagogerna visade sig ha ett arbetssätt sominnebar att de i första hand utgick från att anpassa miljön på förskolan och inte innehållet iden pedagogiska verksamheten efter den enskilda flickans behov. Slutsatsen är att merinformation och kunskap måste nå ut till samtliga pedagoger i förskolan, för att dessa flickorska kunna få det individuella stöd de har rätt till i ett tidigt skede av utvecklingen..

Syftet med denna studie är att lyfta fram problematiken kring flickor med ADHD diagnos. Att utforska hur dessa kan upptäckas samt vilka tillvägagångssätt man kan använda sig som pedagog för att ge dem det stöd och hjälp de behöver. För att kunna belysa frågorna kring detta ämne genomfördes tre intervjuer med tre verksamma specialpedagoger. Intervjuerna tolkades med hjälp av kvalitativ metodik. Resultatet beskriver specialpedagogers syn på flickor med ADHD diagnos i skolan samt lyfter fram vilka metoder specialpedagoger använder sig utav för att ge dessa flickor det stöd de behöver.

Uppsatsen handlar om flickor och pojkars innelek i åldern 4-6 år. Vi behandlar först vad forskning och litteratur säger om lek i ett genusperspektiv därefter redovisar vi våra problempreciseringar som är: ? Hur leker flickor och pojkar? ? Hur utspelar sig leksituationerna och dess innehåll? ? Finns det likheter och olikheter i flickor och pojkars innelek? Vårt resultat har vi fått med hjälp av observationer. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och tagit hjälp av videokamera samt papper och penna. Det vi sett i stort i vårt resultat är att flickors lek består av familjelekar och lekar med vårdande tema.

Studiens syfte är att undersöka hur medialiserad populärkultur påverkar barn i deras utelekar och om det finns någon skillnad på pojk-lekar och flick-lekar. Frågeställningar som vi utgick ifrån var: Inspirerar medialiserad populärkultur barns fria utelek? Vilka sorts lekar är det det handlar om? Är det skillnad på vilken typ av populärkultur som inspirerar flickor respektive pojkar? Undersökningen genomfördes i barnens närmiljöer utomhus, urvalsgruppen bestod av 28 barn i åldern ett- till sex år. Den valda metoden var observationer, med papper och penna. I teorianknytning valdes delar av Vygotskijs sociokulturella teori ut.

Pedagogers syn på pojkar och flickor, i enlighet mot de traditionella könsmönstren, har förändrats över tid. I dagens fritidshem ska flickor och pojkar ha samma möjligheter och lika rättigheter. Studiens syfte är att öka kunskapen kring fritidspedagogers syn på de traditionella könsmönstren samt hur de bemöter flickor och pojkar utifrån dessa. Frågeställningen som är framtagen vill belysa om de traditionella könsmönstren påverkar fritidspedagogers syn på flickor och pojkar samt om de arbetar för jämställdhet mellan pojkar och flickor. I studien skildras även tidigare forskning som bland annat belyser pedagogers syn på pojkar och flickor.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur läsintresse och läsvanor ser ut bland pojkar respektive flickor i gymnasiet. I min bakgrund har jag använt mig av forskningslitteratur som behandlar ämnet hur lärare använder sig av skönlitteratur i skolan och hur läsintresset ser ut bland pojkar och flickor. I min undersökning har jag använt mig av kvalitativ metod, intervjuer och enkäter. I intervjuundersökningen ingick tre svensklärare som delade med sig av sina erfarenheter. I undersökningen framkom det att lärarna använde sig av ett varierat och kreativt arbetssätt, för att öka läsintresset bland både pojkar och flickor.

Syftet med studien var att ge en bild av hur problematiken kunde se ut för flickor med AD/HD samt hur professionella inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) resonerade kring detta. Vidare var syftet att undersöka vilka insatser BUP kunde erbjuda dessa flickor.Empirin bestod av tre delar, en litteraturstudie, en mindre registerstudie, som kartlade förekomsten av flickor med AD/HD-diagnos inom BUP i Stockholms län, och en kvalitativ intervjustudie med tre psykologer och en läkare, alla verksamma inom BUP i Stockholm. Studiens vetenskapliga position var hermeneutisk och resultaten analyserades utifrån ett feministiskt perspektiv och ett genusperspektiv. Resultatet visade att kunskapsläget kring flickor med AD/HD idag var bristande. Både forskning och litteratur kring ämnet samt intervjupersonernas utsagor visade att flickor med AD/HD ofta uppvisade andra symptom än pojkar.

Personer med Aspergers syndrom har svårigheter inom det sociala samspelet. De är intresserade av kompisrelationer men har svårt att behålla vänner. Det är viktigt att människor i skolmiljön innehar en förståelse för elever med Asperger. Tidigare forskning är nästintill enbart baserad på pojkar och den här undersökningen utgår ifrån flickor. En kvalitativ metod användes med semistrukturerade intervjuer.

En undersökning om flickors och pojkars eventuella olika värderingar och strategier vid teknisk problemlösning och konstruktion. Tar sig flickor och pojkar an uppgiften på samma sätt? Lägger de lika stor vikt vid estetisk utformning respektive funktion? Undersökningen är gjord i åk 5..

BAKGRUND:Användandet av datorer i samhället medför att människor behöver ha kunskap ominformations- och kommunikationsteknik, IKT. Barn i förskolan kommer att möta datorer iolika sammanhang under sin uppväxt, vilket har gjort att användningen av datorer i förskolanhar vuxit fram under senare år. I vissa förskolor finns det datorer, i andra inte och hur deanvänds ser olika ut.SYFTE:Syftet med denna uppsats är att undersöka barns samspel och kommunikation vid datorn ochhur datorerna används i två förskolor.METOD:I undersökningen har vi observerat 16 barn mellan 3:9-5:8 år, i deras samspel ochkommunikation vid datorn på två förskolor i Västra Götaland. Studien är kvalitativ.RESULTAT:Resultatet visar att samspel och kommunikation vid datorn ser olika ut beroende av olikasituationer, vilka barn som deltar och på vilket sätt de agerar, hur datorn används ochnärvaron av pedagoger. Barn och pedagoger kommunicerade och samspelade med hjälp avtalet och genom kroppsliga gester, för att skapa en gemensam förståelse.

Den ökade tillgången till datorer samt den ökade enkelheten att använda datorer och internet har ökat mängden personer över 65 år som använder sociala nätverk. Tidigare forskning visar bland annat att personer över 65 känner sig i större utsträckning mer ensamma och isolerade. Annan tidigare forskning menar att internetanvändarna som är över 55 år ökar avsevärt och att detta beror på den ökade tillgängligheten samt kunskaperna rörande datorer och internet. I studien genomfördes 15 kvalitativa intervjuer, med respondenter som rekryterades genom en kombination av ett kriteriebaserat urval samt snöbollsurval. Resultatet visade att Facebook bland annat har bidragit till ett ökat kontaktnät samt ett förbättrat informationsflöde när det gäller familj och vänner.