Sökresultat:
507 Uppsatser om Flexibla arbetssätt - Sida 25 av 34
Papper! : En studie om materialet papper ur ett konsthantverksperspektiv
Denna studie syftar till att belysa papper som konsthantverksmaterial. Studien aktualiserar hur konsthantverkare som arbetar i papper beskriver sin relation till materialet och hur konsthantverkare som arbetar i papper upplever att deras val av material pÄverkar deras arbetssituation. Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex konsthantverkare som arbetar professionellt i Sverige med att pÄ olika sÀtt skapa objekt i papper eller pÄ olika sÀtt skapa materialet papper. Resultatet visar att konsthantverkare som arbetar i papper har en relation till materialet som genomsyras av trygghet, nÀrhet, glÀdje och kontroll. Genom utbildning och/eller experiment har konsthantverkarna stÀrkt sin relation ytterligare till materialet.
Psykologisk pÄverkan för ökad bÀltesanvÀndning inom kollektivtrafik
Tidigare forskning indikerar att psykologisk pÄverkan Àr effektivt i avsikt att öka bÀltesanvÀndningsfrekvensen inom kollektivtrafik (Young, m.fl., 2008). Studiens hypotes Àr att busschaufförer kan pÄverka passagerare psykologiskt till att anvÀnda sÀkerhetsbÀlten vid fÀrd med kollektiv busstrafik med hjÀlp av uppmaningar. FrÄgestÀllningarna involverar huruvida busschaufförer kan pÄverka med en neutral, pÄtryckande och/eller humoristisk uppmaning samt hur bÀltesanvÀndningen ser ut inom olika Äldersgrupper, om det Àr skillnad mellan kvinnors respektive mÀns bÀltesanvÀndning och om mÀnniskors vana pÄverkar bÀltesanvÀndningen. Fyra undersökningsgrupper anvÀndes för att testa de olika uppmaningsformerna, varav en av dessa var kontrollgrupp. Deltagarna var resenÀrer mellan stÀderna Lidköping och Skövde.
TT-FLASH: Explosion i Oslo : En undersökning om SVT:s, TV4:s och SR:s bevakning av terrordÄden i Norge 2011
Den 22 juli 2011 utförde Anders Behring Breivik det vÀrsta terrorattentatet i Norge i modern tid. Svenska medier valde att lÀgga alla sina resurser pÄ att bevaka katastrofen i grannlandet. I denna uppsats undersöker vi hur SVT, SR och TV4 arbetade med bevakningen. Studien som behandlar nyhetsbevakningens första dygn, gÄr in pÄ vilka etiska, praktiska och kÀllkritiska problem som respektive kanals nyhetsredaktioner stÀlldes inför (inklusive webben). Vi tar Àven upp hur arbetet och bemanningen organiserades.
En analys av tillgÀngligheten pÄ Osby kommuns hemsida
FrÄgan om en tillgÀnglig hemsida har fÄtt en allt större betydelse i offentliga verksamheter. Genom att följa riktlinjerna i VÀgledningen 24-timmarswebben, utgiven av Verva (Verket För Förvaltningsutveckling), kan man fÄ en tillgÀnglig hemsida. En rapport frÄn FunkaNu som gjordes 2006 visade att Osby kommuns hemsida hade tillgÀnglighetsproblem och kommunen bestÀmde sig för att förbÀttra tillgÀngligheten. Ett första steg i detta arbete var att uppgradera till ny version av sitt publiceringssystem och att utbilda webbredaktörerna i webbtillgÀnglighet. Vilket resultat har dessa satsningar gett? Syftet med denna rapport Àr att undersöka i vilken omfattning Osby kommuns hemsida följer riktlinjerna i VÀgledningen 24-timmarswebben och dÀrigenom se hur tillgÀnglig Osby kommuns hemsida Àr.
FörutsÀttningar och hinder för lÀrande
Globalisering och ökad konkurrens stÀller idag allt högre krav pÄ företag. För att kunna möta dessa krav mÄste företagen vara flexibla, inte minst vad det gÀller personalstyrkan. MÄnga företag vÀljer dÀrmed att hyra in tillfÀllig arbetskraft. För att kunna utvecklas Àr företagen Àven beroende av att öka arbetstagarnas kompetens. Det har tidigare konstaterats att det nu Àven för bemanningsföretag börjar bli allt viktigare att kunna erbjuda sÄ vÀl goda anstÀllningsvillkor som kompetensutveckling för sin uthyrda personal.
Den flexibla frÀmlingen: en studie av konsultyrkets dimensioner
Bemanningsbranschen har pÄ tvÄ Är, frÄn 2004 till 2006, nÀstan fördubblat sin omsÀttning i Sverige och prognosen ser mycket lovande ut Àven för framtiden. DÄ bemanningsbranschen omfattar fler och fler arbetstagare för varje Är som gÄr, betyder det att det blir allt vanligare att personer arbetar pÄ, eller har arbetat pÄ, ett bemanningsföretag under en period. Det vi har undersökt Àr: Vilka omstÀndigheter karaktÀriserar konsultrollen samt hur förhÄller sig konsulten till dessa omstÀndigheter? Med hjÀlp av tidigare forskning har vi alltsÄ hÀr försökt lyfta fram konsulters erfarenheter av de specifika arbetsförhÄllanden som Àr en del av deras vardag. Vi har genomfört sju intervjuer varav fem har varit med konsulter och tvÄ med personer som pÄ annat sÀtt Àr knutna till bemanningsbranschen.UtifrÄn dessa intervjuer har vi funnit ett antal omstÀndigheter som Àr specifika för konsultrollen och anvÀnder oss av tre olika begrepp för att analysera dessa.
Kan individuell projektutvÀrdering öka teknikkonsulters kompetensutveckling och framgÄng i framtida projekt?
För att överleva pÄ den globala och konkurrenshÄrda marknaden mÄste företag vara flexibla, innovativa och optimera sina resurser. Genom att hyra in konsulter kan företag med snabb och effektiv verkan pÄverka sitt kunskapskapital. Syftet med uppsatsen Àr att utreda huruvida utvÀrdering av projekt kan öka konsultens kompetensutveckling och kvalitetssÀkring till framtida projekt. Uppsatsen undersöker om det finns nÄgot samband mellan konsulters kompetens och erfarenhetsÄterkoppling, den omfattas av en litteraturstudie och en empirisk undersökning. Det empiriska underlaget bestÄr av intervjuer med fem konsulter som representerar fyra konsultbolag i Sverige.
Produktutveckling av justerbar tvÀttstÀllsmodul
Denna rapport ingÄr i ett examensarbete pÄ grundnivÄ inom Àmnet Produktutveckling. Arbetet har utförts för Runius Design AB i Stockholm i samarbete med LinTec Combisystem AB och Calibra AB. Examensarbetet omfattar 15 högskolepoÀng och genomfördes av undertecknad, teknologstudent frÄn MÀlardalens Högskola vÄrterminen 2014. Uppdraget innebar att vidareutveckla en handikappanpassad och justerbar tvÀttstÀllsmodul som ingÄr i LinTec:s produktsortiment genom att konstruera en mer lÀttmonterad och ekonomiskt fördelaktig produkt samt anpassa den för bÄde hem och offentlig miljö.Produktutvecklingsprocessen inleddes med att förstÄ problemet genom analys av uppdragsgivarens krav samt genomgÄng av produkten som sÀljs idag. Med hjÀlp av insamlad information och olika produktutvecklingsverktyg kunde idégenereringen ta form vilket slutade i tvÄ helhetskoncept.
Balanserat styrkort i primÀrvÄrden : En fallstudie om styrning med balanserat styrkort pÄ KvaLita NÀrsjukvÄrd AB
Missnöjet inom vÄrden beror frÀmst pÄ de lÄnga vÀntetiderna och bristfÀllig tillgÀnglighet till vÄrdcentralerna. FrÄgan Àr om det verkligen Àr mer resurser som Àr lösningen pÄ problemen eller om intresset istÀllet bör riktas mot de system och ramar som vÄrdpersonalen har att verka inom? Att anvÀnda ett styrmedel som fokuserar pÄ rÀtt faktorer och inte bara det ekonomiska, kan möjligtvis hjÀlpa vÄrdcentralerna att bli mer flexibla, förbÀttra tillgÀngligheten och öka kvaliteten pÄ vÄrden.I denna uppsats studeras KvaLita NÀrsjukvÄrd AB (KvaLita NSV), en privat vÄrdorganisation som driver ett antal vÄrdcentraler pÄ entreprenad Ät landstinget. KvaLita NSV:s ekonomistyrning bedrivs med ett balanserat styrkort som styrmedel. Tanken med balanserat styrkort Àr att företaget ska ses ur fler perspektiv Àn enbart det finansiella.
Konkurrentanalys för Setragroup AB, SkutskÀr
Den svenska sÄgverksindustrin har dragits med överkapacitet som ett resultat av den ekonomiska krisen. Detta ledde till minskat nybyggande pÄ den svenska marknaden, nÄgot som pÄverkat sÄgverksindustrin. Flera större aktörer inom sÄgverksindustrin har visat negativa resultat och inte minst Setra som denna studie ska behandla.
Denna studie avser att kartlÀgga och analysera affÀrsomrÄde förÀdlat (AO FörÀdlat) inom Setra Group AB (Setra). Studien Àr avgrÀnsad till att kartlÀgga konkurrenterna till produktionsanlÀggningen i SkutskÀr.
Setra Àr en av Sveriges största producenter av sÄgade trÀvaror och Àgs frÀmst av Sveaskog (50 %), Mellanskog (27 %) och LRF (22 %). Förtaget Àr uppdelat i sex olika affÀrsomrÄden (RÄvara, Furu, Gran, Nord, FörÀdlat och Plusshus) med 1 200 anstÀllda och omsÀtter totalt ca 4 miljarder SEK.
Additiv tillverkning av slutprodukter : -Vilka faktorer pÄverkar val av tillverkningsmetod?
SammanfattningDagens industriella utveckling gÄr mot en mer globaliserad, hÄllbar och kundanpassad massproduktion. En teknik som Àr möjlig att anvÀnda för att uppnÄ kundanpassad massproduktion och som förutspÄs göra stor skillnad i framtiden Àr additiv tillverkning, vilket Àr en teknik dÀr detaljer och produkter byggs upp genom att material lÀggs till, till skillnad frÄn till exempel skÀrande bearbetning dÀr material tas bort. I nulÀget Àr additiv tillverkning vÀldigt vanligt vid prototypframtagning. Fokus i denna studie ligger pÄ att undersöka additiv tillverkning inom industriell produktion av slutprodukter, detta sker idag frÀmst inom flyg och medicinbranschen. Syftet med denna studie Àr att identifiera och undersöka faktorer för att se huruvida det Àr mest fördelaktigt att anvÀnda sig av traditionell tillverkning eller additiv tillverkning som produktionsmetod för slutprodukter.
Stödet som framgÄngsfaktor vid rehabilitering i en arbetsmarknadsÄtgÀrd : en intervjustudie
Bakgrund: Utsatta grupper som saknar studier eller arbete riskerar att permanenta sin situation i utanförskap. MÄnga i dessa grupper Àr i behov av sÀrskilt stöd och hjÀlp frÄn samhÀllet. ArbetsmarknadsÄtgÀrden AmÄ (fingerat namn) har en sÄdan uppgift. AmÄs syfte Àr att stödja individer i behov av samverkande rehabiliteringsinsatser och att underlÀtta möjligheterna för individer att nÄ egen försörjning.Syfte: Att belysa upplevelser kring stödet som framgÄngsfaktor i AmÄ som bidragit till arbete/studier.Metod: En intervjustudie med fem respondenter som lyckades komma ut i arbete eller studier efter avslutat tid i AmÄ. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer.
Ungas upplevelser kring tillfredsstÀllelse och prestation i arbetet - med fokus pÄ motivations- och hygienfaktorer
Forskare menar att unga uppvisar en arbetsattityd som skiljer sig frÄn den Àldre generationen. Tidigare forskning visar pÄ att tillfredstÀllelse i relation till olika variabler, bland annat Älder, förekommer det konkreta skillnader mellan unga och Àldre i deras sÀtt att resonera kring vilka faktorer som Àr viktiga i arbetslivet. Tidigare forskning visar Àven att samhÀllet och arbetsmarknaden prÀglas allt mer av de postmaterialistiska vÀrderingarna dÀr unga i större utstrÀckning prioriterar faktorer sÄsom sjÀlvutveckling och livskvalitet medan de Àldre lÀgger större vikt vid anstÀllningstrygghet och ekonomisk trygghet. Ungas attityd hÀnger samman med de förÀndringar som sker pÄ arbetsmarknaden, det vill sÀga att man gÄr mot en mer postmaterialistiskt marknad dÀr arbetsformerna och arbetstiderna tenderar vara allt mer flexibla och diffusa. UtifrÄn Herzbergs teori om hygienfaktorer och motivationsfaktorer, Àr vÄrt syfte med denna studie att fÄ en uppfattning och förstÄelse av hur nÄgra unga upplever sin arbetstillfredsstÀllelse och prestation i arbetet.
Flexibilitetens frammarsch, en studie om den intermittenta anstÀllningen
Flexible working conditions is used extensively in organizations today as a way tocreate flexibility for the employer. Recently we?ve been reading in the newspapersthat this approach is a growing problem and the EU has warned Sweden twice thatabuse of these forms of employment must be stopped. The Government has recentlysubmitted a proposed rule change to reduce the possibility of stacking one temporarycontract after another. BorlÀnge kommun makes themselves more flexible with theintermittent employments.
Den hÄllbara staden : HÄllbarhetscertifiering ur stadsdelsperspektiv
Begreppet hĂ„llbar utveckling har de senaste Ă„rtiondena varit ett aktuellt Ă€mne. En hĂ„llbar utveckling utgörs av ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella dimensioner. LĂ€nge har material och byggnader kunnat miljöcertifieras. Idag utvecklas certifieringssystem som gör att hela stadsdelar kan hĂ„llbarhetscertifieras, vilket kan vara ett led mot hĂ„llbara stĂ€der. Ă
r 2010 startades utvecklingsprojektet HCS ? HÄllbarhetscertifiering av stadsdelar.