Syftet med denna studien är att undersöka hur lärare och elever uppfattar elevinflytande i den pedagogiska planeringen. Det visar sig genom tidigare forskning att elevers inflytande har varit svårt att få in i skolans praxis och att mycket beror på lärarens förhållningssätt, samt vilka metoder och arbetsformer som används för att göra detta. Studien som vi genomfört med en hermeneutisk ansats och intervjuer av tre lärare och sex elever som datainsamlingsmetod visar att ett möjligt redskap för elevinflytande är den pedagogiska planeringen. Det är ett redskap som tydliggör målen, ökar elevinflytandet och stimulerar elevers motivation till ökad kunskapsinlärning..

This thesis was conducted at Linköping University and Saab Aerostructures DPS, Linköping, and focuses on the possibilities of flexible fixturing in machining applications. The thesis is part of the research project "Koofix", which is collaboration between Linköping University and a number of companies.The thesis is aimed towards small batch production which, for Saab Aerostructures DPS, means diverse part geometry and that parts are manufactured in very small numbers, sometimes just one piece. The result of this is that expensive dedicated fixtures are made for most parts. By introducing more flexible fixturing methods to this kind of production the cost of fixtures and tooling will be reduced, and make the production more efficient.New flexible fixturing methods has been presented and evaluated through the thesis, which has resulted in three different concepts. These concepts have been the result of literature screening and study of current manufacturing process at Saab Aerostructures DPS.

Det ständigt föränderliga livet i vilket teknikens utveckling ställer höga krav på kompetent personal utmanar dagens skola att hitta flera utbildningsformer som flera individer kan delta i. Skolverkets krav på att så långt det bara möjligt anpassa undervisningen efter den enskilde individens behov stimulerar fler lärosäten att erbjuda sina elever flexibla lösningar. Distansutbildningen är en av de flera flexibla lösningar som under en lång tid har genomgått modifieringar och förbättringar gällande tillgänglighet, enkelhet och kvalité. Syfte med detta arbete är att beskriva lärandeprocessen vid distansstudier utifrån elevernas perspektiv. Min valda metod är den kvalitativa forskningsintervjun med låg struktureringsgraden.

En Cirkus i ett parkeringshus ? en omdefiniering av en existerande och oanvänd struktur med en spännande rörelse på en växande plats ? Telefonplan. En plats för performativa artister att komma samman och utveckla sina idéer och producera en föreställning.  En hemmascen att arbeta utifrån och en fast punk att arbeta på då arbetsplatserna även finns inom enstaka evenemang. En kreativ plats med flexibla rum med en rytm mellan träning, produktion och scen..

Titeln på arbetet är Pedagogers arbete med barns inflytande i förskolan. Vi har undersökt hur pedagogerna arbetar med barns inflytande i förskoleverksamheten, vilket också är syftet med arbetet. De frågor vi utgått ifrån är: Hur arbetar pedagoger med inflytande i förskolan? Finns det några möjligheter och begränsningar med att arbeta med barns inflytande? Vi har använt oss utav tidigare forskning som handlar om inflytande i förskolan, läroplanens historia och pedagogernas olika arbetsformer. Vår studie visar att de medverkande pedagogerna arbetar med barns inflytande i förskolans verksamhet genom att ta tillvara på barns intressen och åsikter.

Syftet är att undersöka vilken inverkan gymnasielärares kursstart har på elevernas motivation och delaktighet. Vad är det som händer i klassrummet och vilka faktorer påverkar elevernas motivation och delaktighet? Fokus ligger på relationen lärare ? elev och elevernas inflytande. Utifrån en kvalitativ metod har två klassrumsobservationer, två lärarintervjuer samt sex elevintervjuer uförts. Resultatet visar på en viss skillnad mellan lärare och elevers uppfattningar om vad som inverkar på kursstarten och i sin tur påverkar eleverna. Lärarna betonar betydelsen av kommunikation med eleverna medan eleverna uttrycker behovet av en tydlig kursgenomgång och en möjlighet att påverka arbetsformerna.

I vår studie har vi genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare i grundskolans senare år och en mellanstadielärare undersökt strävansmålens roll i planering och undervisning i matematik. Vi har även undersökt vilka arbetssätt och arbetsformer lärarna uppger att de utgår ifrån och kopplat detta till strävansmålens roll i undervisningen. Vår studie tyder på att det inte är så vanligt att lärare i matematik utgår från strävansmålen i sin planering och undervisning. Det vanligaste var att lärarna utgick från uppnåendemålen och att deras undervisning var läroboksstyrd och byggde på individuellt räknande. I arbetet berör vi även den kunskapssyn som förespråkas i Lpo94 och jämför den med respondenternas syn..

Kunskapsbegreppet har länge varit uppe för diskussion, inte minst sedan den nuvarande läroplanen infördes i mitten på 90-talet. Det är intresset för hur matematisk kunskap kan uppfattas, för att sedan kunna undervisas och bedömas, som ligger till grund för arbetet. Genom kvalitativa intervjuer med sju undervisande lärare i Matematik A, och textstudier av styrdokumenten, har jag undersökt i vilken mån matematiklärares kunskapssyn överensstämmer med den syn styrdokumenten förmedlar. Studien har visat att matematikkunskaper främst innefattar förståelse och färdigheter. Styrdokumenten betonar förståelsen som menas nås med varierande och undersökande arbetsformer.

Bakgrund: I dagens föränderliga omvärld med snabba förändringar inom teknologi och marknadsförhållanden krävs flexibilitet för att överleva som organisation. I dag efterfrågas flexibla medarbetare med bred kompetens snarare än specialister, vilket gör att nya kompetenskrav ställs på personalen. Ett sätt att skapa ett flexibelt företag med flexibla medarbetare är genom intern rörlighet. Många företag har förstått vikten av intern rörlighet men saknar en övergripande plan, visioner och strategier för hur detta ska åstadkommas, vilket kan sättas i relation till att en av de mest konsekventa iakttagelserna i ledningslitteratur är att ?utan tydliga mål sker ingen handling?.

Vår läromedelsanalys syftar till att utröna i vilken utsträckning kreativitet förekommer i skriftliga uppgifter i tre läromedel i tyska. För att få svar på våra frågeställningar har vi gjort en kvalitativ analys utifrån variablerna; styrning, arbetsform och variation. Vi utgick ifrån teoretiska resonemang kring kreativitet och kursplanen 2000 samt Lpf94, vilka förespråkar såväl kreativitet som interaktion men också varierande arbetsformer. Resultatet utifrån läromedelsanalysen av läromedlen, Deutsch Optimal 1, Lieber Deutsch 3 och Meine Welt neu, visar att majoriteten av de skriftliga övningarna är starkt styrda och att det sällan ges utrymme för kreativitet. Läromedel ska fungera som hjälpmedel för att eleverna ska uppnå de mål som ställs upp i styrdokumenten, vilket vi menar att de undersökta läromedlen inte gör..

Syftet med undersökningen var att kartlägga vilka faktorer som påverkar elever att bli intresserade av biologi. 50 studenter som läser biologi- eller molekylärbiologi¬programmet deltog i en enkätundersökning där de fick svara på öppna såväl som styrda frågor om vilka faktorer, inom och utanför skola, som format deras intresse. Från undersökningen framgick det att studenterna blivit mycket påverkade av sin omgivande miljö under uppväxten och att läraren har en mycket central roll för att skapa positiv attityd för biologi. Resultatet från enkätundersökningen visar att de studenter som genomfört fler laborationer och diskuterat mer också känner att skolan påverkat dem positivt. Studenterna var positiva till att läsa mer om aktuella ämnen..

Vårt syfte med undersökningen var att undersöka och jämföra gymnasielärares syn på kunskap och lärande i förhållande till: när de utexaminerades, den då gällande läroplanen och dagens läroplan. Vår teoretiska utgångspunkt var de tre dominerande lärandeteorierna som genomsyrat skolan och läroplanerna de senaste femtio åren: behaviorism, konstruktivism och sociokulturellt perspektiv. Tillvägagångssättet för den empiriska undersökningen var två olika metoder. En kvalitativ metod där vi intervjuade två gymnasielärare i en öppen forskningsintervjuform och en kvantitativ metod där vi gjorde enkätundersökning bland gymnasielärare. Undersökningen avgränsades till två gymnasieskolor i Luleå kommun samt att informanter var aktiva lärare.

I detta examensarbete undersöks vilka arbetssätt som lärare och respektive elever anser meststimulerar lärandet på gymnasiet i kursen rörlig bild, samt vilka kompetenser de anser är viktigainför det kommande yrkeslivet. Undersökningen har utgått från den kvalitativaforskningsmetoden som utgörs av åtta stycken intervjuer varav fyra är lärare och fyra elever. Avundersökningen framkom det att de arbetssätt som stimulerade lärandet mest är när elevernafår arbeta praktiskt och i grupp samt under yrkesmässiga arbetsformer. Även den kreativtskapande kraften är central för lärandet. De kompetenser som ansågs vara viktiga för yrkeslivetvar förmågan att se helheten i alla led med arbetet kring rörlig bild, samt elevens förmåga attsamarbeta och interagera med andra i ett team..

Flygbolag måste idag följa en mängd olika lagar och regler för att få bedriva sin verksamhet. Samtidigt är de verksamma i en väldigt dynamisk bransch där efterfrågan kan variera kraftigt beroende på händelser utanför företagets kontroll. De måste därmed både ha en stabil organisation samt en förmåga att förändra sig för att kunna vara konkurrenskraftiga. Organisations-strukturer beskrivs ofta som mer eller mindre stabila respektive flexibla. Uppfattningen är dock att en högre flexibilitet medför ett avkall på stabiliteten.

Det blir allt vanligare att ha stora fönster och glaspartier i bostäder och även i andra typer av lokaler. Tanken att skapa en öppenhet mellan inomhusklimatet och naturen utanför genom att använda sig av fasadglas, har haft stor genomslagskraft inom framförallt byggandet av kontorshus. Problematiken kring glasfasader är omfattande och det är många faktorer som spelar in. En stor utmaning är att lyckas utforma en fasad där man tar tillvara på solvärmen vintertid och samtidigt stänger ute den under varmare perioder.Rapporten innefattar en fördjupning i utformningen av solavskärmning med utgångspunkt från tre aspekter; solvärmelaster, dagsljus och det arkitektoniska uttrycket. Utgångspunkten vid utformningen har varit att skapa moduler som är tänkta att upprepas längs hela fasaden, i syfte att effektivisera produktionsprocessen.