Sökresultat:
477 Uppsatser om Flexibla anställningsformer - Sida 6 av 32
Plats för Produktion : Omdefinierat Rum för Nycirkus
En Cirkus i ett parkeringshus ? en omdefiniering av en existerande och oanvÀnd struktur med en spÀnnande rörelse pÄ en vÀxande plats ? Telefonplan. En plats för performativa artister att komma samman och utveckla sina idéer och producera en förestÀllning.  En hemmascen att arbeta utifrÄn och en fast punk att arbeta pÄ dÄ arbetsplatserna Àven finns inom enstaka evenemang. En kreativ plats med flexibla rum med en rytm mellan trÀning, produktion och scen..
Intern rörlighet -ett strategiskt perspektiv-
Bakgrund: I dagens förÀnderliga omvÀrld med snabba förÀndringar inom teknologi och marknadsförhÄllanden krÀvs flexibilitet för att överleva som organisation. I dag efterfrÄgas flexibla medarbetare med bred kompetens snarare Àn specialister, vilket gör att nya kompetenskrav stÀlls pÄ personalen. Ett sÀtt att skapa ett flexibelt företag med flexibla medarbetare Àr genom intern rörlighet. MÄnga företag har förstÄtt vikten av intern rörlighet men saknar en övergripande plan, visioner och strategier för hur detta ska Ästadkommas, vilket kan sÀttas i relation till att en av de mest konsekventa iakttagelserna i ledningslitteratur Àr att ?utan tydliga mÄl sker ingen handling?.
Stabila strukturer för turbulenta omgivningar
Flygbolag mÄste idag följa en mÀngd olika lagar och regler för att fÄ bedriva sin verksamhet. Samtidigt Àr de verksamma i en vÀldigt dynamisk bransch dÀr efterfrÄgan kan variera kraftigt beroende pÄ hÀndelser utanför företagets kontroll. De mÄste dÀrmed bÄde ha en stabil organisation samt en förmÄga att förÀndra sig för att kunna vara konkurrenskraftiga. Organisations-strukturer beskrivs ofta som mer eller mindre stabila respektive flexibla. Uppfattningen Àr dock att en högre flexibilitet medför ett avkall pÄ stabiliteten.
UtvÀndig solavskÀrmning för glasade kontorsbyggnader : Baserad pÄ produktionseffektiva moduler
Det blir allt vanligare att ha stora fönster och glaspartier i bostÀder och Àven i andra typer av lokaler. Tanken att skapa en öppenhet mellan inomhusklimatet och naturen utanför genom att anvÀnda sig av fasadglas, har haft stor genomslagskraft inom framförallt byggandet av kontorshus. Problematiken kring glasfasader Àr omfattande och det Àr mÄnga faktorer som spelar in. En stor utmaning Àr att lyckas utforma en fasad dÀr man tar tillvara pÄ solvÀrmen vintertid och samtidigt stÀnger ute den under varmare perioder.Rapporten innefattar en fördjupning i utformningen av solavskÀrmning med utgÄngspunkt frÄn tre aspekter; solvÀrmelaster, dagsljus och det arkitektoniska uttrycket. UtgÄngspunkten vid utformningen har varit att skapa moduler som Àr tÀnkta att upprepas lÀngs hela fasaden, i syfte att effektivisera produktionsprocessen.
N?ringsstrategier i Allsvenskan - en organisatorisk vy p? kostplaneringen inom svensk elitfotboll
Syfte: Studien syftar till att unders?ka nuvarande kost- och n?ringspraxis inom allsvenska
fotbollsklubbar 2024 samt identifiera brister och utmaningar i arbetet mot Relative
Energy Deficiency in Sport (RED-S).
Metod: Enk?tunders?kningen, som baserats p? UEFAs n?ringsriktlinjer, distribuerades via e-
post till allsvenska fotbollsklubbar, inneh?llande b?de kvantitativa och kvalitativa
fr?gor (n=8). Svaren samlades in under en sexveckorsperiod och ytterligare en
enveckasperiod. ?ven kvalitativa intervjuer utf?rdes med en del av klubbarna (n=4).
Resultat: En majoritet av respondenterna saknade relevant utbildningsbakgrund inom
idrottsnutrition f?r besvarande av fr?gorna, dessa personer bekr?ftades dock genom
intervjuerna att vara de med mest insikt/kunskap inom organisationerna.
Hur förenar kvinnliga mellanchefer arbete och familjeliv
Dagens förÀnderliga och flexibla arbete har medfört möjligheter att sjÀlvstÀndigt planera sina arbetsuppgifter och arbetstider. Men det kan ocksÄ utgöra ett alltmer grÀnslöst arbete dÀr arbete och privatliv flyter ihop, vilket kan resultera i ett alltmer stressat liv (Andersson 1993). För kvinnorna som har huvudansvaret för hem och familj kan dagens arbetsliv medföra en svprare grÀnsdradning mellan arbete och familj Àn tidigare eftersom fler kvinnor idag gör karriÀr VÄr studie Àr en kvalitativ undersökning dÀdr vi har intervjuat elva kvinnliga mellanchefer med barn. VÄr frÄgestÀllning var Àr: Hur lyckas kvinnliga mellanchefer att förena arbete och familj?Vi har anvÀnt oss av ....
Flexibla kontor - Junex-kvarteret i samspel med VĂ€ttern
Denna rapport Àr en litteraturstudie i geometri, topologi och fysik, skri- ven med avsikten att förbereda för studier i allmÀn relativitetsteori. Den har karaktÀren av en lÀrobok och dess mÄlgrupp Àr personer med kunskaper likvÀrdiga med en kandidatexamen i teknisk fysik, teknisk matematik eller liknande. Rapportens fokus ligger pÄ matematiska metoder för allmÀn relativitetsteori och förkunskaper nödvÀndiga för att förstÄ detta. Texten avslutas med nÄgra inledande exempel pÄ allmÀn relativitet som demonstrerar nÄgra av begreppen som avhandlas i rapporten. Rapporten behandlar sitt Àmne pÄ en inledande nivÄ och dess frÀmsta syfte Àr att ge en överblick och en motivation för fortsatta studier..
Bostadens historia och framtida utveckling
Sverige hade under 1800-talet mycket lĂ„g standard pĂ„ bostĂ€der, det var trĂ„ngbott och ohygieniskt. Industrialiseringen orsakade urbanisering och bostadssituationen i landets storstĂ€der var oduglig.Ă
r 1965 blev startskottet för genomförandet av miljonprogrammet vilket innebar att en miljon bostÀder skulle byggas under en tioÄrsperiod. MÄlet med programmet var att trÄngboddheten och bostadsbristen skulle byggas bort.Idag har de tidigare problemen med bostadsbrist har Äterigen uppstÄtt och situationen har blivit mer och mer kritisk i Sveriges större stÀder, sÀrskilt i Storstockholm.Det Àr framförallt tre faktorer som pÄverkar bostadsutformningen; politik, ekonomi och familjekonstellationer. UtifrÄn dessa faktorer presenteras förslag pÄ fyra typer av flexibla framtida.
Betydelsen av reflektion i flexibla arbeten
Syftet med den föreliggande studien har varit att undersöka hur utrymmet för och betydelsen av reflektion ser ut för individer med flexibelt arbete. En kvalitativ studieansats valdes och informationsmaterialet samlades in med semi-strukturerade intervjuer dÀr de intervjuade deltagarna bestod av sex chefer inom den privata servicebranschen. Informationsmaterialet bearbetades och analyserades pÄ kvalitativ vÀg och den övergripande slutsatsen som kunde dras utifrÄn studiens resultat var att arbetets innehÄll och villkor till stor del pÄverkar bÄde utrymmet för och betydelsen av reflektion dÀr det för denna studies respondenter företrÀdesvis innebar en ökad förekomst och betydelse av reflektion pÄ social och informell nivÄ..
Lönemodellens pÄverkan pÄ fastighetsmÀklares balans mellan familje- och arbetsliv
Titel: Lönemodellens pĂ„verkan pĂ„ fastighetsmĂ€klares balans mellan familje- och arbetsliv.NivĂ„: C-uppsats i Ă€mnet företagsekonomi, 15 hp.Författare: Desiree Apell och Liza MalmqvistHandledare: Maria Fregidou-Malama, Ernst Hollander och PĂ€r VilhelmsonDatum: 2014 ? maj Syfte: Denna studie avsĂ„g att förklara hur fastighetsmĂ€klare upplevde att deras lönemodell pĂ„verkade deras balans mellan familje- och arbetsliv och i vilken utstrĂ€ckning de ansĂ„g att lönemodellen var stressande eller motiverande.Vidare avsĂ„g den hĂ€r studien att till viss del validera en framvĂ€xande teori, genom att besvara huruvida tre faktorer, kön, karriĂ€rambitioner och förĂ€ldraskap pĂ„verkade fastighetsmĂ€klares upplevda balans mellan familje- och arbetsliv.Metod: TillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet för arbetet var kvantitativa studier i form av mailenkĂ€ter.Resultat & slutsats: Om respondenten kĂ€nde sig motiverad av sin lönemodell upplevde de inte att lönemodellen pĂ„verkade deras balans mellan familje- och arbetsliv, dock ansĂ„g de att de hade balans i livet. Flexibla arbetstider kan vara en faktor som bidrog till att respondenterna upplevde balans i livet. Individer som upplevde stress ansĂ„g dock att lönemodellen pĂ„verkade deras upplevda balans i livet och ansĂ„g Ă€ven att de inte hade balans mellan familje- och arbetsliv.Förslag till fortsatt forskning: Studiens syfte samt forskningsfrĂ„gor behöver vidare forskning för att fastlĂ„s eller avslĂ„s. Ăven faktorn flexibla arbetstider bör studeras vidare för att faststĂ€lla om den bidrar till balans mellan familje- och arbetsliv hos fastighetsmĂ€klare.Uppsatsens bidrag: Studien kan inspirera franchisetagare eller chefer inom branschen att utforma stabilare och bĂ€ttre villkor för sina anstĂ€llda utifrĂ„n vĂ„r studies resultat..
VĂ€rderingsmetoder ur ett Private Equity-perspektiv
Uppsatsen behandlar de investeringskriterier och vÀrderingsmetoder som svenska Private Equity-företag anvÀnder inför företagsförvÀrv. Vi har gjort en kvalitativ analys av fem svenska Private Equity-aktörer. VÄra slutsater Àr att de Private Equity-bolag vi studerat har ett fÄtal övergripande investeringskriterier men att de Àr relativt flexibla gÀllande resterande. Företagen anvÀnder sig frÀmst av multipelvÀrdering i vÀrderingsprocessen. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att Private Equity-företagen fokuserar mindre pÄ vad företaget Àr vÀrt och lÀgger allt fokus pÄ hur mycket företaget kan avyttras för..
Flexibilitet eller ej, det Àr frÄgan!
Denna studie handlar om hur flexibiliteten inom arbetslivet tar sig uttryck nÀr det gÀller arbetstidsflexibilitet. Studiens forskningsomrÄden ligger i grÀnssnittet mellan organisation/ledning, arbetstid och kvinnor inom hemtjÀnsten. TvÄ hemtjÀnstgrupper som praktiserar olika arbetstidsmodeller inom Halmstads kommun studerades. Syftet var att skapa förstÄelse för ledningens och personalens upplevelser av flexibel- respektive icke flexibel arbetstid med avseende pÄ de för- och nackdelar som modellerna uppfattats att ha. FrÄgestÀllningarna var, Hur upplevs de olika arbetstidsmodellerna? Vilka för- och nackdelar uppfattas modellerna ha för ledning och personal? Samt vilka möjligheter ger dessa arbetstidsmodeller personalen att förena arbetsliv med privatliv? För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna anvÀndes en kvalitativ metod baserad pÄ intervjuer med hemtjÀnstchefen, tvÄ omrÄdeschefer samt fyra anstÀllda.
Om gruppklimatets betydelse för elevers studieresultat
Vi lever i ett samhÀlle som har förÀndrats snabbt under kort tid. Idag efterfrÄgas individer som Àr flexibla och kan konkurrera. Skolan som apparat Àr den som ska forma elever till det samhÀllet efterfrÄgar. Samtidigt ingÄr eleven i en grupp vars sammansÀttning kan se olika ut. Syftet med studien Àr dÀrför att undersöka olika skolklassers gruppklimat och dess pÄverkan pÄ elevernas studieresultat.
Den instrumentella mÀnniskan - uteslutning av etiska aspekter bland handlÀggare pÄ FörsÀkringskassan
De handlÀggare pÄ FörsÀkringskassan vi intervjuade anslöt sig till en tankegÄng vari en viss typ av etisk dimension negligeras, vilken kÀnnetecknas av medmÀnsklighet och viljan att göra flexibla regeltolkningar för att i möjligaste mÄn fatta det beslut som Àr mest gynnsamt för klienten. ByrÄkratiska krav pÄ instrumentella mÄl i kombination med förvÀntningarna pÄ att agera i linje med den socialt konstruerade normen kan betraktas som tvÄ övergripande strukturella processer vilka konstituerar den moral som vÀgleder handlÀggarna. En moral prÀglad av instrumentell rationalitet..
Stadens flexibla vardagsrum : ett gestaltningsförslag för ökad attraktivitet och nyttjande av Fristadstorget, Eskilstuna
Syftet med arbetet Ă€r att undersöka hur Eskilstunas centrala stadstorg, Fristadstorget, kan bli mer inbjudande och attraktivt dĂ„ det idag rĂ„der en vedertagen syn bland medborgare och kommun att torget inte Ă€r inbjudande nog. Torget brukas inte i den utstrĂ€ckning som stadens publika vardagsrum kan och bör göras. För att möjliggöra en ökad anvĂ€ndning och uppskattning bör torget omvandlads, och det flexibelt. Arbetet Ă€r indelat i tre huvuddelar som leder fram till ett gestaltningsförslag vilket konkretiserar hur Fristadstorget kan göras bĂ„de flexibelt samt inbjuda till en mer vardaglig anvĂ€ndning dĂ„ den flexibla ytan inte fylls av ytkrĂ€vande evenemang. Ăppna och omöblerade platser har sĂ€llan nĂ„gon dragningskraft och alstrar inte folkliv och attraktivitet, dĂ€rav uppstĂ„r problematik i planeringen av stortorg för de dagar flexibiliteten inte nyttjas fullt ut.