Arbete och hälsa är centrala ämnen i dagens samhälle och det ställs högre krav på anpassning och flexibilitet för människorna idag. Minskade ekonomiska resurser och omstruktureringar skapar osäkerhet i samhället och dess befolkning vilket i sin tur ger utslag på folkhälsan (Folkhälsoinstitutet, 1999). Tidigare forskning inom området har visat att miljön på vår arbetsplats i hög grad kan påverka individens hälsa då en stor del av livet tillbringas i just arbetsmiljön. Upplevelser och känsla av sammanhang, ledarskap, motivation och stress är viktiga faktorer, som gör att jag vill belysa denna problematik, som finns inom detta område. Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse ledarskap/ledarstilen har på medarbetarnas motivation och stress inom deras psykosociala arbetsmiljö.

Bakgrund: För de flesta framgångsrika företag är det viktigt att ha en leveransförmågasom är konkurrenskraftig för att kunna uppnå den servicenivån som marknaden kräver.Ledtid är benämning på den tid det tar från att företaget har lagt sin order till dess attordern har levererats. Den tidsskillnad som uppkommer mellan den planerade ledtidenoch den faktiska ledtiden gör att det uppstår en osäkerhet kring leveransplaneringen.Den största orsaken till osäkerheter eller variation i transportledtiden utgörs avtransporterna av konsumentprodukterna.Syfte:Syftet med studien är att identifiera vad det kan finnas för bakomliggande orsakertill variationer som uppstår under transportledtiden då konsumentproduktertransporteras från en leverantör fram till ett distributionscenter eller varuhus. Det skaäven undersökas ifall det finns några åtgärder för att kunna begränsa variationer itransportledtiden.Metod: Detta är en fallstudie med en deduktiv inriktning, ett positivistiskt perspektivoch med en kvalitativ undersökningsdesign. Den vetenskapliga trovärdigheten är byggdpå de sanningskriterium som tillhör fallstudien; trovärdighet och äkthet.Slutsats: De största bakomliggande orsakerna till variation är, konsolidering,volymskillnader över åren, transporter kommer förtidigt eller försenat, färjeförseningar,strejker, väderförhållanden, strejker, byte av transportör eller transportsätt, omlastning,kontroller i tullen, felaktiga dokument, hantering av stora volymer, IT-system. Deåtgärder som finns för att kunna begränsa variationer är, automatiserade terminaler,bättre kommunikation, ökad flexibilitet, semi-trailrar, elektronisk deklaration,säkerställa korrekt tulldokumentation, koppla samman container till enheter, flexibeltIT-system..

Vår studie handlar om hur EU:s arbetstidsdirektiv har implementerats inom den svenska äldreomsorgen, sett ur enhetschefens perspektiv. Syftet med studien är att förstå vilken betydelse implementeringen haft och hur enhetschefen hanterat implementeringen i förhållande till information, delaktighet och förändringsvilja. Dessutom vill vi veta om enhetscheferna har uppmärksammat några konsekvenser för personal och omsorgstagare. Vi har valt en kvalitativ intervjumetod och våra informanter är verksamma som enhetschefer inom äldreomsorgen, med inriktning särskilt boende. De resultat vi fått fram har analyserats utifrån modeller som tidigare använts inom implementeringsforskning.

Syftet med studien är att undersöka hur elever berättar om läsning och   läsundervisning samt hur de berättar om sin delaktighet i arbetet med sin   läsning. Studien utgår från elevens perspektiv och från ett   specialpedagogiskt perspektiv.Studien har en kvalitativ ansats och utgår från den sociokulturella   synen på kunskap, att vi lär i gemensamma verksamheter genom att kommunicera   med andra. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt   åtta elever i år 2 till och med år 5 intervjuades.Resultaten visar på ansvarsfulla elever som berättar om nödvändigheten   i att kunna läsa och insikt om att läsförmåga och att leva i vårt samhälle   har ett samband. De är i det stora hela positiva till läsning och berättar om   flera positiva upplevelser som de får genom sin läsning men läsvanor och   elevernas erfarenhet av undervisning skiljer sig åt.

The flexibility of the labour market is considered as an instrument for increasing economic growth.Therefore has the use of flexible employment, also called atypical employment, increased. The atypical employment is characterized by insecurity in comparison with a traditional permanent full- time employment. One of the most common atypical employments is the manning employment, which is insecure whether it is permanent or not. The insecurity in the industry is based on insecure income, unpredictable working hours and poor psychosocial work environment.In order to encourage a continued increase of flexibility in the labour market while the need for security for staffing employees would be satisfied was Directive 2008:104 adopted. A certain amount of security has been achieved.

Bakgrund: Företagsskandaler har varit förekommande i svenskt näringsliv, med exempel såsom AB Kreuger & Toll. Skandalerna har medfört minskat förtroendet för näringslivet men som en lösning har Svensk kod för bolagsstyrning utformats.Syfte: Sedan implementeringen av Koden år 2005 har det skett en utveckling, vilket vårt syfte är att beskriva. Syftet är även att beskriva och förklara de svenska företagens förhållningssätt till Koden samt ge en förklaring till denna utveckling.Metod: Uppsatsen är genomförd med hjälp av en kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod. Den kvalitativa metoden bygger på en deduktiv forskningsansats och i den kvantitativa användes en abduktiv ansats. I den kvalitativa undersökningen genomfördes sju intervjuer med respondenter på Small Cap.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur konsulter upplever sin arbetssituation i gränslandet mellan två organisationer, bemanningsföretaget och kundföretaget. För att analysera detta har vi utforskat olika mekanismer som påverkar konsulters formella tillhörighet samt deras känsla av tillhörighet respektive utestängning hos kundföretagen.Vi har för att genomföra denna studie använt oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt, där vi utfört semistrukturerade intervjuer med sex konsulter som arbetar inom bemanningsbranschen.Vi har kommit fram till att konsulters formella tillhörighet finns hos båda företagen samtidigt som den känslomässiga tillhörigheten ligger hos kundföretaget. Konsulters situation i gränslandet mellan organisationer är problematisk, främst på grund av en komplex tillhörighet. Vi har kommit fram till att konsulter oftast känner sig som en del av den sociala gemenskapen då de är ute på uppdrag, men att chefer ofta drar en skiljelinje mellan konsulter och fast anställd personal. Chefernas åtskiljande gör att konsulter inte blir en del av kundföretaget på samma villkor som fast anställd personal, och leder delvis till ett utanförskap för konsulter.Det positiva med bemanningsbranschen har visat sig vara dess flexibilitet.

Konstmuseet Gropen är Uppsalas nya konstmusseum för samtida och historisk konst. Den är belägen vid fyrisån strax söder om stadskärnan, nedsänkt helt under mark. Att gå ner i gropen är att lämna staden. Att gå ner i gropen är att gå upp i konsten.Jag började projektet med att fundera över vilka konstmuseeum jag varit på, vilka jag gillat, och vad jag gillat med dem. Guggenheim, Neue Nationalgalerie, Tate Modern mf.

Denna uppsats berör luftrumssamordning och dess svårigheter i kris och under krig. I en tid då alltfler vill utnyttja luftrummet är det av vikt att detta kan samordnas utan risk för vådabekämpningoch kollisioner. Vidare måste den valda luftrumsstrukturen ge möjlighet till befälhavaren attmaximera sina insatser utan begränsningar. Denna uppsats belyser anledningarna till varförluftrumssamordning och kontroll av luftrummet är viktig genom att ge ett antal historiska exempeloch dra slutsatser av dessa. Inledningsvis ges också en historisk återkoppling om vikten av attkunna samordna luftrummet.

Författare: Johan Binnelid, Lars Carlsson, Tobias Olsson Läsår: Vårterminen 2001 Handledare: Anders Hederstierna Problem: Under vår tid på Blekinge Tekniska Högskola har vi upplevt ett volatilt börsklimat. Detta borde, enligt de teorier vi läst om, medföra en höjd kapitalkostnad, vilket innebär en minskad investeringsbenägenhet och därmed en vilja att förändra företagets kapitalstruktur. Vi var även intresserade av att se om det volatilia börsklimatet hade någon inverkan på företagens utdelningspolicy. Syfte: Vårt syfte är att undersöka om den systematiska risken på Stockholmsbörsen har förändrats under perioden 1998-2000 och i så fall vilka effekter detta har fått för företagen inom IT/telekombranschen med fokus på investeringsbenägenhet, kapitalstruktur och utdelningspolicy. Metod: Vi har valt att studera fem olika företag inom IT/telekombranschen. Vår undersökning har bestått av att vi först beräknat den systematiska risken samt aktieägarnas avkastninskrav för respektive företag och sedan genomfört intervjuer med nyckelpersoner hos bolagen. Slutsats: De företag vi undersökt låter generellt sett inte aktieägarnas avkastningskrav påverka den egna verksamheten.

University of ÖrebroDepartment of social SciencesSociology, Contnuation Course, 61-90hp.Essay 15hp. Spring 2008Title: Who is resbonsible? A soceityscientific discussion about burnout.Author: Emilie FuchsAbstractThe purpose with this essay is to do a critical comparation between two different perspectives, burnout as an individual problem and burnout as a social problem. The first perspective states that the individual itself is responsible for her sickness while the second perspective states that the society and foremost the labour market should work in order to prevent people from beeing burned out. With that purpose in mind I want to enlighten and hopefully bring up the topic for discussion.The essay is based upon the following questions:? How can you sociologically understand the labour market of today?? How can you understand burnout in an individual context?? How can you understand burnout in a social context?By studying and reading four books, I have presented the two different perspectives of burnout.

Problem: Möbelbranschen präglas av en allt hårdare konkurrens såväl mellan enskilda producenter som mellan hela försörjningskedjor. Dessutom tenderar kundernas krav att bli allt högre när det gäller leveransservice. Hur kan inhemska aktörer stärka sin position gentemot sina utländska konkurrenter som har lägre kostnadsnivåer. För att bli en starkare aktör gäller det att förbättra de faktorer som går att påverka.Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka hur ledtider och leveransprecision kan förändras så att Svenska Möbels konkurrenskraft stärks. Vi avser att undersöka företagets relationer med kunder och leverantörer i försörjningskedjans närmsta led samt Svenska Möbels interna material- och informationsflöden för att identifiera faktorer som påverkar ledtid och leveransprecision.Metod: För att identifiera förbättringsområden i Svenska Möbels försörjningskedja tillämpades en kvalitativ studie baserad på intervjuer, observationer och kartläggningar.

Bakgrund Det finns stora risker att personer med autism och utvecklingsstörning har ett problemskapande beteende. Omgivningen behöver tydliga rutiner och ett genomtänkt bemötande i kritiska och våldsamma situationer. Personalen spelar en avgörande roll för händelseutvecklingen. Ett lågaffektivt bemötande erbjuder metoder att förebygga och hantera problemskapande beteende på ett icke-kränkande och icke-våldsamt sätt genom flexibel kravanpassning.Metod Tre fokusgruppsamtal med sammanlagt 12 pedagoger på tre olika särskolor för elever med autism. Samtliga pedagoger har det senaste året gått en tredagarskurs i lågaffektivt bemötande.

Jag har valt att utreda förändringen av regleringar för tidsbegränsat anställda. Mot bak-grund av att detta är en grupp arbetstagare som växer och som har ett sämre anställnings-skydd än tillsvidareanställda, anser jag att det är ett intressant område att undersöka. Eftersom Sverige numera följer direktiv från EU är mitt syfte att analysera hur svensk arbetsrätt, med fokus på visstidsanställda, har påverkats av EG-rätten. Frågeställningen blir därmed; på vilket sätt har svenska lagar och regler för tidsbegränsat anställda reformerats under Sveriges medlemskap i EU och varför har det skett en förändring? För att besvara frågan har jag valt att göra en litteratur- och dokumentstudie.

SammanfattningTitel: En Jämförelse i Blancokredithantering mellan Svenska Nischbanker från Detaljhandelsbranschen och Universalbanker Ämne: Industrial and Financial Management Central Begrepp: Blancokredit, Kreditrisk, Kreditprövning, Nischbanker Forskningsfrågor:? Använder svenska universalbanker och nischbanker med ursprung från detaljhandelsbranschen samma kriterier för riskbedömning vid blancokreditgivning?? Hur skiljer sig deras kredithantering?Syfte: Syftet med studien är att göra en jämförelse i blancokredithantering mellan nischbanker med ursprung från detaljhandelsbranschen och Sveriges universalbanker. Detta för att utreda eventuella likheter och skillnader och belysa dessa i en modell. Metod: Vi har valt att använda en deduktiv metod och utfört en kvalitativ undersökning. Våra undersökningsobjekt avgränsas till Svenska nischbanker med ursprung från detaljhandelsbranschen och universalbanker.