Syftet med följande arbete Àr att undersöka i vilken utstrÀckning hÀnsyn tas till de sÀrskilda förutsÀttningar i den fysiska miljön som elever med diagnosen ADHD gynnas av gÀllande sin koncentrationsförmÄga, vid nybyggnation av en skola. PÄ vilket sÀtt mÀrks dessa hÀnsyn i plankonstruktionen? Vilka möjligheter finns att anpassa miljön för enskilda individer? Arbetet ger en överblick över tidigare forskning kring skolhusets utveckling samt över vilka miljöfaktorer som gynnar respektive missgynnar elever med ADHD. Genom att göra en fallstudie, dÀr vi observerade miljön och intervjuade utvalda personer ur olika yrkeskategorier pÄ en nybyggd skola, ville vi se hur man tÀnker nÀr man ska utforma en lÀrandemiljö som ska fungera i en skola för alla, Àven för elever med koncentrationssvÄrigheter. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att inga speciella hÀnsyn tas till denna grupp av elever, utan fokus ligger pÄ att skapa en flexibel skola som ska gÄ att anpassa efter enskilda elevers behov. I byggnationen av den skola vi har studerat var ambitionen att skapa ett naturligt samarbete spÄrvis frÄn Ärskurs F till Ärskurs 9, alltsÄ en organisationsförÀndring, vilken har överskuggat en inkluderingstanke som fanns med frÄn början.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur konsultchefer motiverar uthyrd personal inom de villkor som finns inom bemanningsbranschen. Bemanningsbranschen i sig stÄr under unika förhÄllanden och konsultchefen har en komplex arbetssituation dÀr de mÄste ta hÀnsyn till flera olika faktorer. Flexibilitet Àr en avgörande faktor dÄ de ofta mÄste göra svÄra avvÀganden till kundföretagens och konsulternas ofta motstridiga krav. Konsultchefens utmaning ligger i att kunna motivera och leda konsulten trots den distans som finns dem emellan. Utöver detta har vi tagit fram tre forskningsfrÄgor som vi har försökt besvara.Inom ramen för denna undersökning har fem konsultchefer intervjuats pÄ fem olika medelstora företag i VÀstsverige.

I den hÀr rapporten utreds möjligheten att frÀsa laxkilar av konstruktionsstÄl, enkomponent som ingÄr i de vÄgkraftgeneratorer som utvecklas vid Uppsala universitet,genom att anvÀnda en industrirobot. Denna anvÀndning av robotar inom bearbetningskiljer sig frÄn den konventionella genom att roboten hÀr genom helabearbetningsmomentet hÄller det bearbetade stycket. Den vanliga anvÀndningen avrobotar inom bearbetning Àr att roboten anvÀnds för att plocka stycket i och ur enbearbetningsmaskin. Genom att istÀllet lÄta roboten hÄlla stycket genom helabearbetningen kan dess flexibilitet utnyttjas.Rapporten presenterar resultat av den anvÀnda robotens uppmÀtta egenskaper samtpraktiska tester av frÀsning. Ett antal laxkilar har tillverkats med metoden och utifrÄnanalyser av dessa har en kvalitetsmÀssigt och produktivitetsmÀssigt utvÀrdering avmetoden gjorts.Ett robotverktyg för att hÄlla Àmnet som ska bearbetas har designats och en prototyp avverktyget har tillverkats.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka kompetenser lÀrare anser kÀnneteckna framgÄngsrikt ledarskap i klassrummet liksom hur de med sitt ledarskap anser sig kunna motivera eleverna i deras lÀrande. För att uppnÄ syftet söker studien svar pÄ hur mÀn och kvinnor som lÀrare ser pÄ framgÄngsrikt ledarskap i klassrummet samt huruvida det föreligger nÄgra likheter och skillnader i deras syn pÄ framgÄngsrikt ledarskap. Studien baseras pÄ intervjuer med sex lÀrare, tre mÀn och tre kvinnor, som Àr verksamma i grundskolans senare del. Det empiriska underlaget samlades in via halvstrukturerade intervjuer utifrÄn en intervjuguide. Studiens resultat visar att de kompetenser som lÀrarna anser kÀnneteckna ett framgÄngsrikt ledarskap Àr lyhördhet, flexibilitet och anpassning.

Outsourcing har de senaste decennierna varit en vanligen förekommande effektiviseringsÄtgÀrd, med vilken företag efterstrÀvar att öka sin lönsamhet och flexibilitet. Dagens forskning fokuserar frÀmst pÄ vilka ekonomiska samt strukturella effekter outsourcingen har pÄ organisationer, effekten pÄ de anstÀllda har dÀrmed hamnat i skymundan. DÀrför Àmnar vi utforska hur de pÄverkas av en outsourcing. NÀrmare bestÀmt vill vi undersöka hur anstÀllda pÄverkas, med avseende pÄ deras arbetsmiljö, lojalitet, prestation, motivation och arbetsglÀdje, av att deras verksamhet flyttas frÄn att ha bedrivits inhouse till att bli outsourcat till ett callcenter. För att utforska denna frÄga har vi valt att genomföra vÄr undersökning med hjÀlp av kvalitativa djupintervjuer och ett induktivt forskningsförfarande.

Dagens företag befinner sig i en förÀnderlig omvÀrld som krÀver flexibilitet, kreativitet och innovationsförmÄga frÄn dess aktörer. Bland annat utifrÄn den kritik som framkommit mot traditionell ekonomistyrning, har ett flertal prestationsmÀtningssystem vuxit fram, varav det balanserade styrkortet Àr ett. Att utforma och implementera ett balanserat styrkort Àr ett komplext och resurskrÀvande arbete som Àr mycket avgörande för funktionen. Men att följa upp och uppdatera det Àr Àn betydelsefullare. Ett balanserat styrkort som inte följs upp, Àr till slut ett balanserat styrkort utan funktion.

Personlig assistans Àr en relativt ny och vÀxande yrkeskategori i Sverige. FÄ studier har fokuserat pÄ yrket ur ett personalperspektiv, varför det rÄder brist pÄ kunskap om hur personliga assistenter upplever sina arbetsförhÄllanden. Syfte: Att undersöka hur personliga assistenter upplevde sitt arbete och sin arbetsmiljö med fokus pÄ den belastning, belöning och (o)hÀlsa som kan uppstÄ. Metod: Studien var av kvalitativ ansats och byggde pÄ sex semistrukturerade intervjuer med sÄvÀl privat- som kommunalanstÀllda personliga assistenter frÄn en stad i södra Norrland. Analysmetoden som anvÀndes var inspirerad av kvalitativ innehÄllsanalys.

BakgrundI början av 2000-talet hade barngrupperna i fritidshemmen enligt Hansen (2000) antingenförökats eller flerdubblats utan nÄgra mer resurser i form av personal. PÄ grund av de stora barngrupperna har fritidshemmen enligt Skolverket (2000) smÄ möjligheter att erbjuda barnen en varierad fritid. I AllmÀnna rÄd och kommentarer Kvalitet i fritidshem (2007) finns det ett avsnitt dÀr det stÄr att fritidspersonalen pÄ fritidshemmen ska komplettera skolan ocherbjuda barnen en meningsfull fritid, samt stödja barnens sociala, fysiska, emotionella och intellektuella utveckling. Skolinspektionen (2010) har gjort en rapport dÀr de kommit fram till att de flesta fritidshem erbjuder barnen ett innehÄll som med smÄ förÀndringar ser nÀstan likadant ut över tid. Det verkar enbart finnas ett litet utrymme för flexibilitet.SyfteSyftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur fritidspedagoger planerar och lÀgger upp sin verksamhet pÄ fritidshem i förhÄllande till rÄdande styrdokument.MetodUtifrÄn syftet med undersökningen har jag valt intervjuer som metod för att det ger bÀst resultat med tanke pÄ mitt syfte.

Nyckelord: Charterbranschen, Lojalitet, Involvering, Interaktion, Relationsmarknadsföring, Kommunikation,Bakgrund: Kundernas förÀndrade efterfrÄgan har tillsammans med den ökade konkurrensen frÄn Internetbaserade bolag gjort det allt svÄrare för traditionella charterbolag att överleva pÄ marknaden.  Problemformulering: Vilka faktorer ger kunden incitament att förbli lojala gentemot charterbolagenSyfte: Syftet Àr att genom en kvalitativ ansats analysera och utvÀrdera charterbolagens förutsÀttningar för att skapa lojala kunder. Metod: Uppsatsen utgÄr frÄn en abduktiv ansats. Författarna anvÀnder sig av en kvalitativ undersökningsmetod för att generera en djupare förstÄelse av det fenomen som undersöks. Teorier: Uppsatsen anvÀnder sig av; TjÀnstemarknadsföringstriangeln, MervÀrdesteorin, Involveringsteorin, Kundlojalitet, Kanomodellen, LojalitetsnivÄer, Kundnöjdhetsskapande Interaktion, Kundlojalitetsbelöningar.Empiri: Empirin bestÄr av primÀrdata inhÀmtad via djupintervjuer med konsumenter samt representant för företaget.Resulta/Analys: Företaget anser att de utgÄr frÄn ett kundperspektiv dÄ de skapar sina kunderbjudanden samtidigt som kunderna upplever att företagets erbjudanden inte Àr det som efterfrÄgas.

Under 1900-talet har en debatt om arbetstiden gett upphov till ett antal arbetstidsförkortningar vilket lett fram till den lagstiftade 40 timmars arbetsvecka som existerar idag i Sverige. PÄ arbetsmarknaden skedde under 1900-talet en övergÄng frÄn industrisamhÀlle till tjÀnstesamhÀlle vilket ocksÄ ledde till förÀndrade arbetsförhÄllanden i arbetslivet. Denna studie ger en beskrivning av arbetstidsfrÄgan under 1900-talet och syftar till att beskriva hur arbetstidsfrÄgan ser ut idag mellan arbetsmarknadens parter. I den teoretiska ramen för studien presenteras ett postindustriellt perspektiv som anvÀnds för att förklara den omvandling som skett i samhÀllet frÄn industrisamhÀlle till postindustriellt samhÀlle med en dominerande tjÀnstesektor. Dessa begrepp belyser hur arbetsförhÄllandena i arbetslivet har förÀndrats och vilka effekter detta har inneburit för arbetstidsfrÄgan.

Bakgrund Sedan Är 2011 har Socialstyrelsen, Livsmedelsverket och Kost & NÀring anvÀnt FAMM - modellen (the Five Aspect of Meal Model) för att utvÀrdera en mÄltidsverksamhets arbete med att optimera kundens/patientens mÄltidsupplevelse. FAMM - modellen betraktar mÄltiden som en helhet utifrÄn rummet, mötet, produkten, styrningssystemet och atmosfÀren. Dock finns det fÄ studier dÀr personalens upplevelser av att arbeta utifrÄn denna modell har undersökts. Landstinget i Kronoberg har arbetat utifrÄn FAMM - modellen sedan Är 2012 och fÄtt utmÀrkelser för sitt framgÄngsrika arbete.Syfte Syftet med uppsatsen var att undersöka upplevelser av arbetet med patientmÄltiden hos köks- och omvÄrdnadspersonal inom landstinget i Kronoberg.Metod Fem kvalitativa intervjuer genomfördes med köks- och omvÄrdnadspersonal inom landstinget i Kronoberg. Till hjÀlp vid intervjun anvÀndes en halvstrukturerad frÄgeguide.

Denna kvalitativa studie unders?ker vad unga vuxna med akademisk bakgrund inom personaladministration finner meningsfullt i arbetet och hur deras attityder speglas mellan altruistiska och individualistiska v?rderingar. Med utg?ngspunkt i Tomas Berglunds teori om idealtypiska f?rh?llningss?tt till arbete (2001) syftar forskningen till att besvara tv? centrala fr?gor: Vilka v?rden motiverar unga vuxna med personaladministrativ utbildning i deras arbete? Och, hur resonerar dessa unga vuxna kring meningsfullhet i arbetslivet? Studien bygger p? empiriska data fr?n kvalitativa och semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att informanterna inte drivs av en stark lojalitet till ett yrkeskollektiv eller altruistiska m?l, utan snarare av en individualistisk str?van efter sj?lvf?rverkligande, autenticitet och en balans mellan arbete och privatliv. Sociala aspekter, s?som autentiska relationer p? arbetsplatsen, ?r viktiga men uppfattas fr?mst som ett medel f?r personlig utveckling snarare ?n ett kollektivt v?rde.

Bakgrund: Den palliativa vÄrden handlar om att vÄrda patienter i livets slut. Allt sedan dess start under mitten av 1900 talet fram tills nu har den genomgÄtt stora förÀndringar och meningarna om pÄ vilket sÀtt denna vÄrd ska genomföras Àr nu kluvna. Den moderna palliativa vÄrden mÄl Àr att ge patienter hÀlsomÀssigt god sista tid, nÀr syftet har gÄtt frÄn att bota patienten till att symptomatiskt behandla för att minska smÀrta och obehag av sjukdom. Syfte Att belysa vilka egenskaper och förmÄgor sjuksköterskan inom den palliativa slutenvÄrden anser Àr viktigast för att kunna möta patientens behov i livets slutskede. Metod: I studien genomfördes fem semistrukturerade intervjuer baserade pÄ en intervjuguide enligt Dahlen.

Syftet bakom lÄneförbudet var att införa ett skydd för bolagets borgenÀrer och förhindra att lÄntagare kunde undgÄ eller skjuta upp beskattningen. LÄneförbudet delas in i tvÄ kategorier; nÀrstÄendelÄneförbudet och förvÀrvslÄneförbudet,. Det Àr enligt regeringen viktigt att det finns en viss flexibilitet och dÀrför innehÄller lagen en bestÀmmelse om möjligheten till dispens. För att fÄ dispens frÄn nÀrstÄendelÄneförbudet krÀvs det att synnerliga skÀl föreligger medan dispens frÄn förvÀrvslÄneförbudet kan ges om sÀrskilda omstÀndigheter finns. Om ett förbjudet lÄn föreligger ska detta beskattas enligt IL om inte synnerliga skÀl föreligger.

Arbetslivet har genomgÄtt en förÀndring som resulterat i att individen idag har ett större ansvar för den egna karriÀrutvecklingen. Rörlighet, flexibilitet och att hÄlla sig anstÀllningsbar ses som arbetsmarknadens ledord. Med en samhÀllsförÀndring krÀvs det att det utvecklas nya metoder och verktyg inom studie- och yrkesvÀgledning, för att hjÀlpa individer att anpassa sig till de nya kraven. Studiens mÄl Àr att ta fram ett verktyg, i form av karriÀrrÄd, i syfte att hjÀlpa individer att nÄ deras uppsatta karriÀrmÄl. I den hÀr studien handlar karriÀrrÄd om att lÀra av de som gÄtt före, för att se om det finns nÄgot i deras sÀtt att utveckla sin karriÀr som skulle kunna fungera Àven för andra.